yttr 1985/86 ku14y y

Yttrande 1985/86:ku14y

Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:14 y

över proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios
verksamhet

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet jämte motioner, allt
såvitt avser konstitutionsutskottets beredningsområde.

I propositionen hemställs bl. a. om riksdagens godkännande av att de
allmänna riktlinjerna för Sveriges Radio-koncernens organisation och verksamhet
ändras och kompletteras i vissa avseenden. Den enda lagändring som
föreslås hänför sig till lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Bakgrunden till förslagen är att avtalet mellan staten och Sveriges
Radio-koncernen löper ut den 30 juni 1986 och att nytt avtal således skall
träffas dessförinnan. Den nya avtalsperioden föreslås omfatta sex år.

Förslaget innebär inte några mera genomgripande ändringar i förhållande
till nuläget. Bland ändringsförslagen kan nämnas att koncernen föreslås få
rätt att själv bestämma om vissa frågor som tidigare avgjorts av riksdagen
såsom om sändningstidens längd och om regional och lokal indelning. Som
främsta skäl härtill anges behovet för koncernen av vidgade befogenheter för
att smidigare kunna anpassa sin verksamhet till en förändrad mediesituation.

Den centrala målsättningen för verksamheten - att stå i allmänhetens
tjänst, dvs. vara ett public service-företag - förutsätts gälla även i framtiden.

Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse frågor med mera direkt
anknytning till yttrande- och informationsfriheten. Följaktligen tar utskottet
bland motionerna endast upp sådana som rör dessa ämnen. Sådana frågor
behandlas i motion 1984/85:2704, yrkande 3, av Anders Björck m. fl. (m) om
införande av reklam som en finansieringskälla för en nyinrättad TV-kanal 3,
motionerna 1985/86:Kr259 och 1985/86:352, båda av Alf Svensson (c) om fri
etableringsrätt av TV-sändningar, finansierade bl. a. genom reklam, motion
1985/86:350 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) om fri etableringsrätt på medieområdet,
om inrättandet av en fristående reklamfinansierad TV-kanal 3 samt om
förslag till lagändringar, som möjliggör reklam och sponsring som finansieringskälla
för satellit- och egensändningar och för närradioprogram,
motion 1985/86:354 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om inrättandet av en från
Sveriges Radio fristående reklamfinansierad TV-kanal, motion 1985/
86:Kr258 av Anders Björck (m) om införandet av en särskild frizon i
Jönköpings län för försök med nya medier och reklam samt motion

KU

1985/86:14 y

1 Riksdagen 1985186. 4 sami. Nr 14 y

1985/86:Kr215 av Lars Werner m. fl. (vpk) om förbud mot reklam i radio och
TV.

Beträffande reklamfrågan uppges i propositionen att TV-reklameffektutredningen
inom kort kommer att presentera sina bedömningar och att
utredningsförslaget därefter kommer att genomgå en omfattande remissbehandling.

Beträffande frågan om etableringsfrihet framhålls i propositionen den fria
och oberoende ställning i förhållande till staten som Sveriges Radio alltsedan
sin tillkomst haft. Vidare pekas på kravet på programföretaget att tillhandahålla
ett kvalificerat och mångsidigt utbud. Enligt propositionen innebär inte
den nya mediesituationen att public service-idén och det allmänna ansvar
som följer med denna har spelat ut sin roll. Tvärtom är de grundläggande
principerna för public service-verksamheten fortfarande giltiga. Det uttalas
vidare att det råder en bred enighet om att det även i framtiden skall finnas en
stark public service-organisation och att det i den nya mediesituationen
behövs en garant för en programverksamhet som står i allmänhetens tjänst.
Det framhålls emellertid att förutsättningarna för verksamheten vid Sveriges
Radio förändrats och inte längre är densamma som i en faktisk monopolsituation.
Detta leder till att Sveriges Radios uppdrag på vissa punkter kan
behöva preciseras liksom vissa organisatoriska förändringar behöver vidtas.
Som utgångspunkt härför anges liksom inför 1978 års radioavtal följande
nyckelord för verksamheten: kvalitet, integritet, mångfald och decentralisering.

Yttrandefrihetsutredningen har i sitt slutbetänkande Värna Yttrandefriheten
behandlat etableringsfrihetsfrågan ingående (SOU 1983:70 s. 196 ff.).
Beträffande etableringsfrihet för etersändningar pekar utredningen på sitt
uttalande i ett tidigare diskussionsbetänkande (SOU 1979:49) att en oinskränkt
etableringsfrihet är en omöjlighet på grund av att utrymmet i etern är
begränsat. Utredningen fann därför inte anledning att på detta område gå
ifrån det rådande koncessionssystemet. Det understryks i slutbetänkandet
att denna uppfattning i allmänhet delats av remissinstanserna. I en reservation
till betänkandet tar moderata samlingspartiets representant i utredningen
avstånd från ett bibehållande av radio- och TV-monopolet. Beträffande
trådsändningar föreslår utredningen en grundlagsregel om sändningsfrihet
med möjlighet till vissa begränsningar i vanlig lag (se SOU 1983:70 s. 113).

Från de synpunkter konstitutionsutskottet har att bevaka innehåller
radiopropositionen inga viktiga ändringsförslag i förhållande till vad som nu
gäller. Propositionen föranleder därför endast utskottet att konstatera att
sådana frågor som etableringsfrihet för etermedier och reklam i TV kommer
riksdagen att ta ställning till i annat sammanhang. Den förstnämnda frågan
ingår i det beredningsarbete som för närvarande pågår inom justitiedepartementet
rörande yttrandefrihetsfrågorna. Förslag till riksdagen väntas inom
den nuvarande mandatperioden. Reklamfrågan utreds, som nämnts i det
föregående, av TV-reklameffektutredningen, som väntas presentera sitt
förslag inom kort.

Med det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som främst tar
sikte på etableringsfrihet för etermedier och på införande av en reklamfinansierad
TV-kanal (motionerna 1984/85:2704, yrkande 3, 1985/86:Kr259,

KU 1985/86:14 y

2

1985/86:350, yrkandena 1—3, 1985/86:352, yrkande 4, samt 1985/86:354).
Utskottet avstyrker av samma skäl motion 1985/86:Kr215, vari yrkas ett
tillkännagivande till regeringen om förbud mot reklam i radio och TV. Inte
heller finner utskottet skäl att föregripa det pågående berednings- och
utredningsarbetet genom att som föreslås i motion 1985/86:Kr258 förorda en
särskild försöksverksamhet i Jönköpings län.

Det bör avslutningsvis nämnas att utskottet har under beredning en
proposition (1985/86:109), vari begärs vissa ändringar i radiolagen
(1966:755) och radioansvarighetslagen (1966:756) m. fl. lagar. De föreslagna
lagändringarna påverkar inte ställningstagandet till proposition 1985/86:99.

Stockholm den 6 maj 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove
Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c), Ove Karlsson (s),
Gunnar Hökmark (m) och Bo Hammar (vpk).

Avvikande meningar

1. av Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Gunnar Hökmark (alla m)
vilka anser att utskottet fr.o.m. det stycke på s. 2 som börjar ”Från de
synpunkter” t. o.m. det stycke på s. 3 som slutar ”Jönköpings län” bort
anföra följande.

Från de synpunkter utskottet har att bevaka föranleder propositionen
utskottet till följande överväganden.

Utvecklingen på radio- och TV-området är så snabb att det enligt
utskottets mening krävs omedelbara riksdagsbeslut för att hålla takten med
denna utveckling. Om man följer regeringens riktlinjer, kommer viktiga
beslut att skjutas på framtiden. Det gäller exempelvis den svenska televisionens
förmåga att konkurrera med utländska satellitprogram, tillkomsten av
ett fristående TV 3 och reklamens ställning i radio och TV.

För att svenska program fortsättningsvis skall ha en chans att konkurrera
med det utländska utbudet bör etableringsreglerna ändras så att endast
tekniska skäl kan läggas till grund för inskränkningar i etableringsfriheten.
Från yttrandefrihetssynpunkt är enbart denna begränsning acceptabel.

En förutsättning för att en etableringsfrihet praktiskt skall kunna utnyttjas
är enligt utskottets mening att förbudet mot reklamfinansiering släpps. Detta
är samtidigt en förutsättning för att skapa resurser för ett utökat centralt
TV-utbud, förverkligat genom ett fristående reklamfinansierat TV 3.
Utskottet vill beträffande en sådan fristående TV-kanal särskilt framhålla
dess betydelse för att ge Sveriges Radio nödvändig konkurrens. Härmed

KU 1985/86:14 y

3

skulle också antalet kulturprogram kunna öka, de svenska kulturskaparnas
tjänster kunna efterfrågas i ökad utsträckning och möjligheter kunna öppnas
för en breddad kulturdebatt.

Ett hävande av reklamförbudet skulle vidare ha en utomordentlig
gynnsam inverkan även på andra etermedier. Utskottet syftar här särskilt på
egensändningar i kabel-TV-nät. Men också för närradion skulle ett hävande
av reklamförbudet ha betydelse.

Än större vikt vid bedömningen av denna fråga fäster utskottet vid att ett
förbud mot en viss typ av budskap - reklam - står i strid med de förpliktelser
som yttrandefriheten ställer.

Det anförda föranleder utskottet att förorda att riksdagen skyndsamt
föreläggs förslag till lagändringar som syftar till införande av etableringsfrihet
på medieområdet och av ett reklamfinansierat TV 3 samt till att reklam
och sponsring blir tillåten inom medieområdet i den utsträckning som nyss
sagts.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1984/85:2704, yrkande 3,
1985/86:Kr259, 1985/86:350, yrkandena 1-3, 1985/86:352 och 1985/86:354.

2. av Bo Hammar (vpk) som anser att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 2
som börjar ”Från de synpunkter” t.o.m. det stycke på s. 3 som slutar
”Jönköpings län” bort anföra följande.

Utskottet begränsar sitt yttrande till frågor som har direkt anknytning till
yttrande- och informationsfriheten. Från dessa utgångspunkter är det viktigt
att Sveriges Radios fria och oberoende ställning garanteras och att företaget
fungerar som en public service-organisation. Reklam i radio och TV/ är
oförenligt med dessa principer. Förslaget i motion 1985/86:Kr215 om ett
tillkännagivande till regeringen om ett fortsatt reklamförbud bör således
enligt utskottets mening bifallas.

KU 1985/86:14 y

gotab Stockholm 1986 10945

4