yttr 1985/86 ku11y y

Yttrande 1985/86:ku11y

Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:11 y

om vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig
verksamhet m. m.

(prop. 1984/85:117 delvis jämtemotioner)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har begärt konstitutionsutskottets yttrande över proposition
1984/85:117 om vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig verksamhet
(med undantag för ett av propositionens lagförslag) jämte tre följdmotioner.

Utskottet har tidigare (KU 1985/86:1 y) yttrat sig över vissa av de
remitterade frågorna. I detta yttrande behandlar utskottet främst frågan om
en utvidgning av det straffrättsliga tjänsteansvaret för offentliga funktionärer.
Utgångspunkten för utskottets ställningstagande är JO:s verksamhet,
vilken för närvarande är under behandling i utskottet genom utskottets
beredning av JO-utredningens betänkande JO-ämbetet- En Översyn (SOU
1985:26). Även i det ärendet har utskottet att behandla motioner som rör det
straffrättsliga tjänsteansvaret. Utskottet tar i sitt yttrande till justitieutskottet
också upp dessa motioner. Däremot anser utskottet det inte motiverat att i
förevarande sammanhang närmare gå in på det arbetsrättsliga disciplinansvaret
eller på den i några motioner upptagna frågan om eventuella
sanktioner eller andra åtgärder för fall då kommuners beslutande församlingar
fattar beslut i strid mot lag eller domstols beslut. Det kan erinras om att
civilministern i ett interpellationssvar den 29 november 1985 upplyst att
regeringen inom kort avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl. a.
utreda sistnämnda fråga. Utskottet har inhämtat att avsikten är att i det
sammanhanget även låta utreda frågan om JO:s möjlighet att överklaga
disciplinbeslut på det oreglerade kommunala området.

Det sätt på vilket de offentliga funktionärerna utövar sin verksamhet är en
mycket viktig rättssäkerhetsfråga. Som en garanti för allmänhetens skydd
gentemot felaktig behandling i det allmännas verksamhet har det i svensk rätt
sedan lång tid funnits särskilda straffbestämmelser för överträdelser i
tjänsten. Dessa straffbestämmelser har vid olika tillfällen setts över och
ändrats. En genomgripande ändring av den rådande ordningen tillkom
genom 1975 års ämbetsansvarsreform. Denna innebar i korthet att det
straffbara området inskränktes avsevärt och att i stället det s. k. disciplinansvaret
utvidgades. Härigenom anpassades sanktionssystemet för offentligt
anställda till vad som gällt och gäller på den privata arbetsmarknaden.

Sedan reformen genomfördes har röster höjts för ett utvidgat straffrättsligt
ansvar för offentliga tjänstemän. Detta ledde till att en parlamentarisk
utredning - tjänsteansvarskommittén - tillsattes redan år 1979. Inriktningen
på arbetet var enligt direktiven att straffansvaret skulle skärpas. X

KU

1985/86:11 y

1 Riksdagen 1985186. 4sami. Nr 11 y

Kommittén redovisade sitt uppdrag i april 1983 i slutbetänkandet (Ds Ju
1983:7) Tjänsteansvar i offentlig verksamhet. Kommitténs enhälliga slutsats
var att det inte fanns anledning att frångå de grundläggande motiv som det
nuvarande ansvarssystemet bygger på eller att utvidga det straffbara
området. I stort ansåg således kommittén att systemet fungerade tillfredsställande
och därför borde bestå utan några ingripande förändringar. Dock
föreslogs en viss ändring av straffbestämmelsen i 20 kap. 1 § brottsbalken
(BrB) som innebär att begreppet myndighetsutövning ersätts med en
förklarande beskrivning. Kommittén framhöll särskilt att avsikten med den
nya föreslagna lydelsen inte var att ge lagrummet någon ny innebörd utan
endast att precisera räckvidden av begreppet myndighetsutövning. (Det bör
här anmärkas att utredningen ville tillägga begreppet en mycket vidsträckt
innebörd.)

Remissmottagandet blev blandat. Ett övervägande antal remissinstanser
instämde i att straffbestämmelsens räckvidd borde vara oförändrad. Några få
- däribland JO - ansåg dock att det straffbara området borde utvidgas.

När det gällde frågan om att ersätta uttrycket myndighetsutövning med en
mera förklarande beskrivning av dess innebörd var meningarna mera delade.
Några remissinstanser framhöll för övrigt att den föreslagna nya lydelsen av
straffbestämmelsen rent faktiskt innebar en inte obetydlig utvidgning av det
straffbara området.

I den nu aktuella propositionen föreslås inte någon ändring beträffande
straffansvaret i 20 kap. 1 § BrB. Det anförs dock i propositionen att
straffbarheten har ett nära samband med JO:s kompetensområde och att det
därför kan finnas anledning att återkomma i frågan när riksdagens JOutredning
avslutat sitt arbete.

JO-utredningen kom till slutsatsen att bestämmelsen i 20 kap. 1 § BrB bör
ha den vidsträckta innebörd som tjänsteansvarskommittén ansåg att den
egentligen har redan nu. Enligt utredningens mening borde en lagändring ske
för att säkerställa att nämnda innebörd av begreppet myndighetsutövning
beaktas vid rättstillämpningen. Nästan alla de remissinstanser som yttrat sig i
frågan har tillstyrkt JO-utredningens förslag.

En rad motioner, som syftar till en skärpning av det straffrättsliga
tjänsteansvaret, har väckts dels som följdmotioner till den nu aktuella
propositionen, dels som följdmotioner till JO-utredningens betänkande.
Vidare har ett flertal motioner i ämnet väckts under de allmänna motionstiderna
1985 och 1986. Till den nyss nämnda första kategorin hör motionerna
1984/85:2976 av Allan Ekström (m), 1984/85:2977 av Elving Andersson (c)
och 1984/85:2978 av Eric Hägelmark (fp). I motionerna kritiseras gällande
ansvarssystem för offentliga tjänstemän m. m. I motion 1984/85:2976 redovisas
olika skäl som enligt motionären talar för att ämbetsansvarsreformen
skall rivas upp - bl. a. framhålls att JO efter den reformen saknar effektiva
sanktionsmedel - och ett nytt system utarbetas som i sina huvuddrag bygger
på äldre ordning. I motion 1984/85:2977 förordas bl. a. att riksdagen i ett
sammanhang - sedan den då arbetande JO-utredningen avgivit sitt förslag -prövar frågan om en vidgning av området för det straffrättsliga tjänsteansvaret
och att riksdagen begär en översyn av detta ansvar under beaktande av
JO-utredningens arbete. I motion 1984/85:2978 förordas - under hänvisning

KU 1985/86:11 y

2

bl. a. till JO:s i remissvar över tjänsteansvarskommitténs betänkande
framförda synpunkter på behovet av en utvidgning av det straffrättsliga
ansvaret - en återgång till i huvudsak de regler som gällde för ämbetsansvaret
före 1976.

De övriga motioner vari tjänsteansvaret behandlas utgörs av motionerna
1984/85:452 yrkande 8 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 1984/85:1532 yrkande 1 av
Bengt Westerberg m. fl. (fp), 1985/86:172 yrkande 1 av Ulf Adelsohn m. fl.
(m), 1985/86:173 yrkande 3 av
2 av Birgit Friggebo m.fl. (fp), 1985/86:K207 yrkande 12 av Ulf Adelsohn
m.fl. (m), 1985/86:K211 yrkande 3 av Bengt Westerberg m.fl. (fp),
1985/86:K214 yrkande 8 av Karin Söder m. fl. (c) och 1985/86:K302 yrkande
1 av Knut Wachtmeister m. fl. (m).

Ett genomgående tema i motionerna är att JO bör ges förbättrade
möjligheter att ingripa vid fel och försummelser genom olika förändringar av
tjänsteansvaret. I m-motionerna yrkas att straffansvaret för tjänstefel
återinförs, i fp-motionerna förordas bl. a. en översyn av reglerna om statsoch
kommunaltjänstemäns straff- och disciplinansvar syftande till en skärpning
av möjligheterna till sanktioner mot dessa tjänstemän och i c-motionen
anges att det bör övervägas att återinföra ämbetsansvaret för de grupper som
har ett självständigt handläggar- och beslutsansvar. I vpk-motionen tillstyrks
JO-utredningens förslag i frågan.

Med utgångspunkt i JO:s verksamhet, vilket är det intresse utskottet
särskilt skall bevaka, visar motionerna och den i det föregående lämnade
redovisningen i övrigt att det finns uttalade krav på en skärpning av
straffansvaret för tjänstemän på det statliga och det kommunala området.
Enligt utskottets mening kan den kritik mot den nuvarande ordningen som
här och i andra sammanhang getts uttryck för inte lämnas obeaktad.
Utskottet vill därför för sin del förorda att frågan snarast ses över på nytt.
Justitieministerns uttalande i propositionen, att det kan finnas anledning att
återkomma till frågan i samband med behandlingen av det nu aktuella
JO-ärendet, går också i denna riktning.

Utgångspunkten för översynen, som enligt utskottets mening bör göras i
den form regeringen bestämmer, skall vara att en reell skärpning av
straffansvaret kommer till stånd. Med detta ställningstagande, som utskottet
också har för avsikt att redovisa i sitt kommande betänkande om JO-ämbetet
- bl. a. i form av ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen -, får enligt
utskottets mening de motioner som syftar till en skärpning av det straffrättsliga
ansvaret anses tillgodosedda.

Förslaget i propositionen om att JK:s skyldighet att förhandla med
arbetstagarens fackliga organisation före process i en arbetstvist skall
avskaffas (lagförslag 6) tillstyrks. Utskottet kommer i JO-ärendet att föreslå
motsvarande ändring för JO:s del.

Stockholm den 20 mars 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

KU 1985/86:11 y

3

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils
Berndtson (vpk) och Ulla Pettersson (s).

KU 1985/86:11 y

gotab Stockholm 1986 10616

4