yttr 1985/86 kru6y y

Yttrande 1985/86:kru6y

Kulturutskottets yttrande
1985/86:6 y

om kulturarbetsförmedling (prop. 1985/86:138
delvis)

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1985/86:138 om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde m.m.,
såvitt avser avsnittet Kulturarbetsförmedling samt motionerna 1985/86:491,
492, 493, 494 och 495 i motsvarande delar.

Inledning

Arbetsmarknadsverket (AMV) har ansvaret för arbetsförmedling på kulturområdet
liksom för övrig förmedling på arbetsmarknaden. Den offentliga
arbetsförmedlingen på kulturområdet bedrivs vid fyra kulturarbetssektioner,
som är knutna till arbetsförmedlingens distriktskontor i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Umeå. Vid sidan av den offentliga kulturarbetsförmedlingen
finns vissa enskilda förmedlingar på kulturområdet. Dessa
förmedlingar är dels fyra s. k. organisationsförmedlingar som har tillstånd
från arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), dels tre vinstsyftande förmedlingar
som bedrivs i enskild regi. Dessa senare som främst arbetar på det
internationella planet har tillstånd från AMS som gäller för ett år i taget.
Därutöver bedrivs vid vissa centrumbildningar förmedling av kulturarbetare
med arbetsförmedlare som är anställda av arbetsmarknadsverket. Kritik har
riktats mot den nuvarande organisationen för kulturarbetsförmedling. I
uppdraget till den kommitté (A 1981:02) som hade i uppgift att göra en
översyn av arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation ingick
därför att även pröva om de nuvarande kulturarbetarsektionerna inom AMV
är den mest ändamålsenliga formen. Kommittén som behandlade denna
fråga i en särskild beredningsgrupp föreslog att kulturarbetsförmedlingen
skulle organiseras som en fristående statlig stiftelse. Stiftelsen förutsattes
nära samarbeta med arbetsmarknadsverket. Organisationsförmedlingarna
liksom centrumbildningarna skulle enligt förslaget fortsätta sin verksamhet
på i huvudsak nuvarande villkor. Den individuella förmedlingen skulle som i
dag vara avgiftsfri medan en särskild avgift skulle tas ut för s. k. överservice,
dvs. hjälp med skatter, reklam, resor m. m.

Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrkte AMS-kommitténs
förslag. AMS avstyrkte förslaget och föreslog en viss omorganisation för att
förstärka den offentliga förmedlingen.

KrU

1985/86:6

1 Riksdagen 1985186.13 sami. Nr 6 y

Organisationen för kulturarbetsförmedling

KrU 1985/86:6 y

Förslaget i propositionen innebär att de nuvarande kulturarbetssektionerna
skall omvandlas till kulturarbetsförmedlingar med befogenheter och arbetsuppgifter
som arbetsförmedlingskontor. Härigenom tillförsäkras de en
starkare ställning i arbetsmarknadsverkets organisation. Varje kulturarbetsförmedling
bör ha ett ansvarsområde som omfattar flera län. Den bör
organisatoriskt knytas till länsarbetsnämnden i det län den är belägen. Det
övergripande ansvaret för kulturarbetsförmedlingen bör ligga hos AMS, som
fastställer resurser och riktlinjer för verksamheten. AMS ställning beträffande
arbetsförmedling på kulturområdet ifrågasätts i motioner från moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Enligt motion 495 (m) bör det
som motionärerna kallar arbetsförmedlingsmonopolet avskaffas. När det
gäller kulturarbetsförmedling anförs att på en arbetsmarknad med friare
konkurrens och ett bredare och mer varierat serviceutbud det knappast
kommer att finnas behov av en arbetsförmedling inom AMS. Motionärerna
föreslår därför att riksdagen skall avvisa de av regeringen framlagda
riktlinjerna för kulturarbetsförmedlingar. I motion 494 (c) accepteras att
AMS skall ha en kulturarbetsförmedling men, sägs det, verksamheten bör
avregleras och fri etablering tillåtas. I huvudsak samma synpunkter förs fram
i motionerna 491 (fp) och 492 (fp).

Utskottet konstaterar att motionärerna inte vänder sig emot en offentlig
kulturarbetsförmedling men önskar att nuvarande begränsningar av förmedling
i andra former skall upphöra. Detta förutsätter en ändring av lagen
(1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling. Utskottet anser
för sin del att det skulle vara olämpligt om kulturarbetsförmedlingen skulle
regleras enligt andra principer än de som gäller för arbetsförmedlingen i
övrigt. Utskottet avstyrker därför motionerna i vad avser förslag om en friare
etableringsrätt då det gäller kulturarbetsförmedling.

Regeringens förslag till ny organisation för kulturarbetsförmedling kan
utskottet ställa sig bakom. Utskottet vill understryka vad statsrådet anför,
nämligen att den föreslagna nya organisationen inte bör utesluta att andra
lösningar på detta område kan bli aktuella i framtiden. I propositionen
framhålls också att organisationen med fristående kulturarbetsförmedlingar
ger ökade möjligheter att pröva olika arbetsmetoder med särskild hänsyn till
förhållandena inom kultursektorn. Det är enligt utskottets mening viktigt att
de arbetsmarknadspolitiska insatserna även i fortsättningen utformas på ett
sådant sätt att de överensstämmer med kulturpolitiska utgångspunkter. Med
hänsyn till vad statsrådet uttalar om att förmedlingsverksamheten bör
bedrivas i nära samverkan med bl. a. centrumbildningarna utgår utskottet
från att samma förhållande kommer att gälla för övriga nu verksamma
förmedlingar.

I motion 491 (fp) aktualiseras den förmedlingsverksamhet som främst
arbetar på det internationella planet. Motionärerna erinrar om att Rikskonserter
har fått tillstånd att bedriva försöksverksamhet med arbetsförmedling i
vinstsyfte på det internationella planet för musiker och scenartister. Denna
verksamhet bör byggas ut och bedrivas utan restriktioner. Avsikten är att

2

denna försöksverksamhet som bedrivs med tillstånd från AMS skall pågå
under tre år för att därefter utvärderas.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget med alternativa
insatser för att underlätta för svenska musiker och scenartister att komma ut
på den internationella marknaden. Med hänsyn till vad som anförts finner
utskottet inte att en särskild framställning från riksdagens sida är påkallad
med anledning av motionsyrkandet.

Avgiftsuttag

I propositionen föreslås att den offentliga arbetsförmedlingen inom kulturområdet
bör ta ut avgifter för sådana tjänster som inte kan betraktas som
arbetsförmedling enligt arbetsförmedlingslagen. Statsrådet erinrar om att
såväl arbetsförmedlingar som organisationsförmedlingar tillhandahåller vissa
tjänster som t. ex. kontraktsskrivning och hotellbokning. Sådana tjänster
kan inte anses vara av arbetsförmedlingskaraktär. Hon anser därför att den
offentliga arbetsförmedlingen på samma sätt som gäller för olika privata
förmedlingar bör ta betalt för sådan service som inte innefattar ren
arbetsförmedling.

I motionerna 492 (fp) och 495 (m) avvisas detta förslag. Enligt motion 493
(fp) är det rimligt att det finns en viss möjlighet att ta ut avgifter för denna typ
av tjänster. Motionärerna anser dock att avgiftsuttaget bör betraktas som en
försöksverksamhet som skall bli föremål för utvärdering.

Utskottet tillstyrker förslaget om att den offentliga arbetsförmedlingen
skall kunna ta ut avgifter för vissa tjänster som inte innefattar ren
arbetsförmedling. Motionerna 492 och 495 i här aktuell del avstyrks alltså.
Med anledning av förslaget i motion 493 vill utskottet erinra om att den nya
verksamheten med avgiftsfinansiering enligt propositionen skall utgöra en
försöksverksamhet under tre år och att verksamheten bör utvärderas.
Utskottet konstaterar att motionen i denna del är tillgodosedd.

Stockholm den 29 april 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Gunnel Liljegren
(m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).

KrU 1985/86:6 y

3

Avvikande meningar

KrU 1985/86:6 y

1. Etableringsrätt för kulturarbetsförmedling

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c) och Kerstin Göthberg (c) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet konstaterar” och
slutar ”verksamma förmedlingar” bort ha följande lydelse:

Det offentliga arbetsförmedlingsmonopolet omfattar också kulturområdet.
För vår del finnér vi det naturligt att detta monopol upphör. Kulturarbetsförmedling
kräver så speciella kunskaper och marknadskontakter att det
i själva verket kommer att utgöra en främmande del av arbetsförmedlingen.
Verksamhetens speciella karaktär framträder särskilt tydligt när det blir
fråga om exempelvis hotellbokningar m. fl. liknande tjänster för artister. För
en impressario eller en renodlad artistförmedling är detta en integrerad del
av uppdraget. Vi vill således avskaffa arbetsförmedlingsmonopolet på
kulturområdet och tillåta en fri förmedlingsetablering.

En sannolik utveckling är då att de uppdragssökande kommer att utnyttja
de fria byråer som kan väntas växa fram. Efterfrågan på arbetsmarknadsverkets
tjänster inom denna sektor kommer därvid att drastiskt minska, vilket
ger möjlighet att satsa på andra delar av verksamheten.

Vi är dock inte beredda att vända det nuvarande monopolet till ett direkt
förbud för arbetsmarknadsverket att syssla med kulturarbetsförmedling. Det
kan naturligtvis finnas situationer då en sådan är både naturlig och angelägen
ur arbetsmarknadssynpunkt samt även för att erbjuda artister valmöjlighet i
en fri konkurrens. När arbetsförmedlingen utför tjänster som inte är av ren
arbetsförmedlingskaraktär anser vi i likhet med propositionen att möjligheten
till att ta ut avgifter skall finnas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 494 yrkande 4 och 493
yrkande 4. Motion 492 blir härigenom i viss mån tillgodosedd.

2. Fri etableringsrätt för kulturarbetsförmedling samt
avgiftsfri förmedling

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet konstaterar” och
på s. 3 slutar ”är tillgodosedd” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget om en särskild enhet för
kulturarbetsförmedling inom arbetsmarknadsverkets organisation. Utskottet
hyser den principiella uppfattningen att det bör finnas fri etableringsrätt
för olika slag av arbetsförmedlingar, och på en arbetsmarknad med friare
konkurrens och ett mer varierat serviceutbud på arbetsförmedlingens
område kommer behovet av en särskild kulturarbetsförmedling inom AMS
att vara litet. Den speciella karaktär som kulturell verksamhet har gör detta
område lämpat för fristående specialiserade förmedlingsorganisationer, och
sådana verkar redan nu. En impressario eller artistförmedling kan utöka
förmedlingsverksamheten med t. ex. bokningstjänster och ta betalt för dem.
AMS bör över huvud taget inte tillhandahålla sådana tjänster. Den
arbetsförmedling som AMS svarar för bör vara kostnadsfri.

.