yttr 1985/86 kru4y y

Yttrande 1985/86:kru4y

Kulturutskottets yttrande
1985/86:4 y

om statliga byggnadsarbeten på kulturområdet m. m.

(prop. 1985/86:100 bil. 10 delvis) 1985/86-4 y

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 30 januari 1986 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:100 bilaga 10 punkterna I 2
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
samt I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.,
båda anslagen i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde jämte
eventuella motioner.

Utskottet får med anledning härav anföra följande beträffande propositionen
och motionerna 1985/86:Ub526 och 1985/86:Ub564.

I propositionen redovisas under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde vissa projekt för kulturändamål,
däribland en nybyggnad för Wasamuseet samt en om- och tillbyggnad av
riksmuseet. Vidare redovisas att byggnadsstyrelsen har föreslagit att det
investeringsanslag om drygt 3,9 milj. kr. som utnyttjats för projektering av
tidigare planerad nybyggnad för utbildningsradion i Tyresö skall skrivas bort.
I propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen att besluta härom.
Utskottet har inte någon erinran häremot. Utbildningsutskottet bör alltså
lämna regeringen det begärda bemyndigandet.

I fråga om nybyggnaden för Wasamuseet beräknades i 1985 års budgetproposition
(prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 597) i investeringsplanen medel för vissa
förberedande arbeten. Enligt byggnadsstyrelsens tidsplan för projektet
skulle vissa markarbeten påbörjas vid årsskiftet 1985-1986.

Utbildningsministern meddelar nu att det begränsade investeringsutrymmet
innebär att byggstarten för Wasamuseet måste anstå. Avsikten är dock
att förslag om en nybyggnad förlagd till Galärvarvsdockan så snart som
möjligt skall läggas fram.

Med anledning av denna senareläggning av en museibyggnad för Wasa vill
utskottet erinra om att nuvarande anläggning - Wasavarvet - uppfördes år
1961 som provisorium. Den bedömdes kunna fungera i ca 10 år i avvaktan på
att permanenta lokaler kunde uppföras.

Byggnadsstyrelsen anför i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87
bl. a. följande:

Den avslutande fasen i Wasas konservering inleddes 1979. Den innebär en
långsam torkning av skeppet. Ju längre torkningen fortskrider, desto större
blir kraven på det klimat som omger Wasa. I nuvarande byggnad för Wasa
kan inte ventilationsanläggningen klara nödvändig kontroll av klimatet.

En längre tids förvaring i nuvarande provisoriska byggnad innebär en

1 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr 4 y

irreparabel försämring av skrovvirkets kondition. För att inte ett nu 20-årigt
konserveringsarbete skall äventyras är det nödvändigt att Wasa snarast kan
placeras i en permanent museibyggnad med kontrollerat klimat. De stora
publiksiffrorna innebär också stora belastningar på utrymmen för publikaktiviteter
m. m.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnadsramen till 146 milj. kr. i prisläge den 1
januari 1985 med 5 % marknadsanpassning och byggtiden till totalt 40
månader. Byggnadsarbetena för själva byggnaden beräknades kunna påbörjas
under januari 1987 med färdigställande under februari 1989.

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse i januari 1986 till utbildningsdepartementet
lämnat en lägesbeskrivning med redovisning för konsekvensen av
fördröjd byggstart av Wasamuseet. Byggnadsstyrelsen anför bl. a. följande:

Regalskeppet Wasa är ett unikt museiföremål. Vi har tagit ansvar att bevara
det åt eftervärlden. Det är med den utgångspunkten tillkomsten av det nya
Wasamuseet skall ses.

I själva omhändertagandet och konserveringen av Wasaskeppet har hittills
lagts ned statsmedel av storleksordningen 150-200 Mkr, räknat i dagens
prisläge. Det kan inte vara riktigt att riskera ett internationellt unikt
kulturhistoriskt objekt och en enastående turistattraktion för en kortsiktig
nationalekonomisk ”vinst”. Det nya museet måste byggas snarast möjligt.

Den provisoriska anläggningen som för närvarande inrymmer regalskeppet
Wasa byggdes med förutsättningen att den skulle utnyttjas under 10 år
medan konserveringen av skeppet pågick. Den blir nu i april 25 år gammal
och är allt svårare att underhålla inte minst genom de påfrestningar som
konserveringsperioden innebar. Den har besökts av 10 miljoner människor
sedan museet öppnades våren 1962 och är nu oacceptabelt nedsliten.

Byggnadsstyrelsen framhåller att det nu allt överskuggande problemet är
skeppets goda fortbestånd. Den pontonöverbyggnad som hyser Wasa
motsvarar inte de minimikrav som måste ställas för att det klimat som är
nödvändigt för skeppet skall kunna upprätthållas.

Byggnadsstyrelsen har undersökt möjligheterna att förbättra klimatet i
befintlig byggnad och redovisar följande synpunkter:

Byggnadsstyrelsen har översiktligt undersökt vilka förbättringsåtgärder på
den provisoriska skeppshallen vid Wasavarvet, som skulle kunna vara
praktiskt genomförbara, och vilka förbättringar av klimatet som skulle
kunna uppnås, om dessa åtgärder genomfördes. Slutsatsen är att det måste
bli fråga om omfattande arbeten och att ytterligare studier måste göras för att
ge underlag för en någorlunda säker kostnadsbedömning. Helt klart är dock
att det inte går att genom dessa insatser åstadkomma tillnärmelsevis det
klimat som krävs. Byggnadsstyrelsen anser också att dessa åtgärder, som
gissningsvis skulle dra kostnader i storleksordningen någonstans mellan 15
och 30 Mkr, är förenade med oacceptabla risker, eftersom de kan innebära
en ökad last på den flytande betongpontonen.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att enligt tidsplanen färdigställdes bygghandlingar
för markarbeten och grundläggning i augusti 1985. Byggstarten
planerades till oktober 1985. Bygghandlingsprojekteringen för själva byggnaden
avslutas i maj 1986.

Byggnadsstyrelsen framhåller att både i bearbetningen av tävlingsresultatet
och sedan projekteringsuppdraget den 5 april 1984 har ett intensivt arbete

KrU 1985/86:4 y

2

ägnats åt att lösa bl. a. klimatfrågorna. I dag föreligger en principlösning som KrU 1985/86:4 y
så långt det är möjligt motsvarar programmets miljökrav. Den har åstadkommits
genom en successiv sambearbetning av skeppshallens form, byggnadens
konstruktion, ventilation och belysningssystem m. m. Något motsvarande
resultat kan självklart inte åstadkommas i provisoriet, sägs det.

Frågan om planeringen för ett permanent Wasamuseum togs upp i en
interpellationsdebatt (RD 1984/85:142) våren 1985. Därvid framhölls bl. a.
behovet av en permanent museibyggnad. Statsrådet Göransson anförde
bl. a. att Wasa inte klarar att frågan förhalas ytterligare. Det är alltså inte
bara en fråga om kostnader, sade han, utan också en fråga om att faktiskt
rädda Wasa.

Som utskottet inledningsvis redovisat har det begränsade investeringsutrymmet
medfört att regeringen bedömt att byggstarten för Wasamuseet
måste uppskjutas. I propositionen framhålls beträffande de åtta byggnadsobjekt
som byggnadsstyrelsen föreslagit med byggstart under budgetåret
1986/87 att sysselsättningsläget inom byggsektorn och det begränsade
investeringsutrymmet totalt sett medför stor restriktivitet vad gäller nya
åtaganden under kommande budgetår.

Med hänsyn till vad utskottet redovisat i det föregående anser utskottet
dock att det är angeläget att beslut om byggstart för Wasamuseet fattas
snarast möjligt. Vad utskottet här anfört bör utbildningsutskottet föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

I två motioner framförs önskemål om utbyggnad av lokaler för vissa
landsarkiv. Med anledning härav vill utskottet först erinra om att det pågår
en översyn av vissa arkivfrågor inom den statliga och kommunala sektorn. I
direktiven (dir. 1985:17) för utredningsarbetet anges bl. a. följande:

Utredningen bör avse hela den offentliga arkivverksamheten. Viktiga
utgångspunkter för utredaren bör vara dels att arkivväsendet inte kan
påräkna annan resurstilldelning i framtiden än statlig verksamhet i övrigt dels
att insyns- och kontrollmöjligheterna vad gäller förvaltningen bör tryggas
samt att forskningens behov beaktas.

En väsentlig fråga är vilken roll arkivväsendet skall ha och hur arkiven
skall användas. Utredaren bör därför precisera målen och ambitionsnivåerna
för arkivväsendet i såväl kort- som långsiktigt tidsperspektiv. Ställningstagandena
bör ske mot bakgrund av den mycket kraftiga volymtillväxten och
därmed sammanhängande lokalbehov och den bristande kostnadsöverblicken
och -kontrollen. Utredaren bör också beakta offentlighetsprincipen,
forskningens behov samt kraven på effektivitet i den offentliga verksamheten.

Enligt motion Ub526 (m) bör byggnadsstyrelsen omgående få i uppdrag att
projektera om- och tillbyggnad av landsarkivet i Uppsala. Motionären
hävdar att lokalerna är undermåliga och brandfarliga. Ur arbetsmiljösynpunkt
är de otillräckliga och olämpliga.

Byggnadsstyrelsen har i oktober 1985 redovisat förslag till om- och
nybyggnad för landsarkivet i Uppsala. Projektet ingår i byggnadsstyrelsens
projektplan med planerad byggstart före budgetåret 1989/90. Enligt vad
utskottet inhämtat bereds frågan om projekteringsuppdrag för närvarande

inom regeringskansliet. 3

Det är uppenbart att landsarkivet i Uppsala har mycket besvärliga
lokalförhållanden. Med hänsyn bl. a. till vad som ovan redovisats anser
emellertid utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen.

Förslaget i motion Ub564 (c) innebär att utbyggnaden av mellanvallen vid
Vadstena slott bör fortsätta. I den motivering till yrkandet som lämnas i
motion 1985/86:Jo739 framhålls att den fortsatta utbyggnaden av mellanvallen,
som är nödvändig för att tillgodose landsarkivets behov av lokaler, även
har stort värde ur kultursynpunkt.

Utskottet har vid flera tillfällen (senast i KrU 1984/85:16 s. 56) behandlat
motionsyrkanden om fortsatt utbyggnad av Vadstena slott. Utskottet har
därvid avstyrkt förslagen och förutsatt att berörda myndigheter kommer att
uppmärksamma frågan om en fortsatt återuppbyggnad av Vadstena slott.
Med hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående om arkivutredningens
arbete samt till utskottets tidigare ställningstagande anser utskottet att
motion Ub564 bör avstyrkas.

Regeringens förslag i de delar som berör kulturutskottets verksamhetsområde
har inte gett kulturutskottet anledning till erinran eller andra uttalanden
än som framgår av det föregående.

Stockholm den 13 mars 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Mats O Karlsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).

KrU 1985/86:4 y

gotab Stockholm 1986 10552

4