yttr 1985/86 kru1y y
Yttrande 1985/86:kru1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Kulturutskottets yttrande
1985/86:1 y
om åtgärder mot våldsskildringar i videogram m. m.
(prop. 1984/85:116)
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har beslutat inhämta yttrande från kulturutskottet
över dels proposition 1984/85:116 om åtgärder mot våldsskildringar i
videogram m. m., dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1984/85:2879-2881 och 1985/86:1, dels ock de under allmänna motionstiden
väckta motionerna 1984/85:1548,1552,1557,1559,1561,2203 och 2328.
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen antar ändringar i dels lagen (1981:485)
om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag, den s. k.
videovåldslagen, dels förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar m. m., den s. k. biografförordningen.
Ändringarna i biografförordningen innebär bl. a. att den nuvarande
förhandsgranskningen vid offentlig visning av film skall utsträckas till att
omfatta också offentlig visning av videogram.
De föreslagna ändringarna i videovåldslagen innebär bl. a. att bestämmelsen
om vilka filmer och videogram som inte får spridas enligt lagen skärps.
Vidare ökas förutsättningarna för att kunna fälla videogramgrossisterna till
ansvar enligt lagen. En möjlighet skall också finnas för detaljister att undgå
ansvar enligt lagen om de endast hyr ut videogram på vilka intygats att de
överensstämmer med en av biografbyrån godkänd kopia. Vidare skall
allmänt åtal enligt lagen få väckas endast efter medgivande av statens
biografbyrå.
Motionerna
Beträffande innehållet i motionsyrkandena hänvisar utskottet till motionerna
och till framställningen i det följande.
Vissa bakgrundsuppgifter
Det i början av år 1984 framlagda betänkandet med förslag till ny
yttrandefrihetsgrundlag har remissbehandlats och bereds för närvarande
inom justitiedepartementet med sikte på att ett förslag i ämnet skall kunna
remitteras till lagrådet våren 1986. Avsikten är att ett förslag till grundlags
-
KrU
1985/86:1 y
1 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nrly
ändringar skall kunna behandlas av riksdagen i anslutning till 1988 års val.
I betänkandet behandlas bl. a. frågan om åtgärder mot våldsskildringar i
filmer och videogram. I denna del har regeringen efter remissbehandlingen
dels beslutat att en särskild utredare får tillkallas för att utreda frågor om
åtgärder mot våldsskildringar i inspelningar av rörliga bilder (dir. 1985:29),
dels lagt fram den nu aktuella propositionen, 1984/85:116, som om den
bifalles medför att möjligheterna att ingripa mot våldsskildringar i videogram
förbättras redan vid kommande årsskifte. En förutsättning för införandet av
den i propositionen föreslagna möjligheten att förhandsgranska videogram
som skall visas offentligt är att riksdagen bifaller proposition 1984/85:83,
såvitt däri föreslås en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen
(1976:871) om ändring i regeringsformen. Riksdagen kommer i dagarna att
ta slutlig ställning till propositionen i denna del (KU 1985/86:1, se även KU
1984/85:20). Kulturutskottets överväganden görs utifrån förutsättningen att
den föreslagna ändringen antas av riksdagen.
Kulturutskottet
Bestämmelserna i biografförordningen om förhandsgranskning vid offentlig
visning gäller för närvarande endast filmer. Utskottet ansluter sig till
uppfattningen i propositionen att enhetliga regler bör gälla i fråga om
förhandsgranskning av filmer och videogram. Bestämmelserna i biografförordningen
bör därför, som föreslås i propositionen, utvidgas till att gälla
också videogram.
Ett i motion 2881 (m) framställt yrkande om bifall till propositionen i
denna del erfordrar inte någon särskild åtgärd av riksdagen.
Kulturutskottet vill framhålla att utskottets ställningstagande i denna del
inte innebär ett föregripande av det arbete som pågår rörande yttrandefrihetsutredningens
förslag, vilket förslag bl. a. innehåller att förhandsgranskning
av filmer och videogram för vuxna skall vara av endast rådgivande
karaktär.
Utskottet har inte något att erinra mot att möjligheten avskaffas att ingripa
mot en film därför att dess förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till
rikets förhållande till främmande makt m. m. Utskottet tillstyrker också att
reklamfilmer och reklamvideogram undantas från förhandsgranskning.
Vidare tillstyrks att visningar vid varumässor, utställningar och sportevenemang
om visningarna ingår som moment i tillställningarna undantas från
sådan granskning.
Då det gäller annan spridning än genom offentlig visning av filmer och
videogram - dvs. spridning genom uthyrning eller försäljning - läggs i
propositionen fram förslag som har till syfte att förbättra möjligheterna att
ingripa mot sådana videogram som innehåller våldsskildringar. Det gäller
dels frågan vilka slags våldsskildringar som skall omfattas av spridningsförbudet
i videovåldslagen, dels utformningen av ansvarsreglerna i lagen.
I förstnämnda hänseende föreslås att bestämmelsen i 1 § videovåldslagen
skärps så att den kommer i närmare överensstämmelse med biografbyråns
praxis i fråga om förbud mot offentlig visning. Skildringar av sexuellt våld
KrU 1985/86: ly
2
eller tvång kriminaliseras i ökad utsträckning. Bestämmelsen utvidgas till att
omfatta också skildringar av våld mot djur och våld som inte har någon
människa som direkt eller indirekt upphov. Vidare formuleras bestämmelsen
om, så att förbud mot extremvåld blir huvudregeln och undantag kommer att
gälla, om spridandet är försvarligt med hänsyn till framställningens syfte och
sammanhang samt omständigheterna i övrigt.
Även i detta avseende ansluter sig utskottet till förslaget i propositionen.
I en rad motioner-1548 (c) 1557 (c), 1559 (fp), 2203 (c), 2328 (c), 2880 (c)
och 1985/86:1 (c) yrkande 1 - framställs yrkanden som sammanfattningsvis
innebär att riksdagen nu skall besluta om eller begära förslag om förhandsgranskning
även av videogram som sprids till allmänheten för privat bruk,
dvs. i allmänhet genom uthyrning eller försäljning. Motionärerna framhåller
framför allt vikten av att man genom en sådan lagstiftning effektivt
förhindrar barn och ungdom att få tillgång till videofilmer med extrema
våldsskildringar, icke minst sådana som innehåller våldsinslag bestående i
sexuella övergrepp och sadism mot barn och vuxna. Av flertalet yrkanden
framgår direkt eller indirekt att motionärerna anser att den utvidgade
förhandsgranskningen bör genomföras snarast och utan att man avvaktar
ytterligare utredning.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om
innehållet i direktiven till den utredningsman som skall utreda frågan om
åtgärder mot våldsskildringar i inspelningar av rörliga bilder. Utredaren skall
överväga hur utvecklingen av nya medier för att återge inspelningar av
rörliga bilder påverkar risken för att framför allt barn och ungdomar utsätts
för skadeverkningar genom våldsskildringar i sådana inspelningar. Utredaren
skall vidare bedöma om utvecklingen kan väntas leda till att det behövs
nya eller ändrade regler för att motverka sådana skadeverkningar. Alternativet
med en allmän förhandsgranskning av filmer och videogram skall belysas
ingående.
Som redovisas i direktiven har yttrandefrihetsutredningen föreslagit att
krav på obligatoriskt förhandsgodkännande skall gälla för filmer och
videogram som tillhandahålls för personer under 18 år, vare sig tillhandahållandet
sker genom offentlig visning eller på annat sätt. Biografbyrån skall
också alltid förhandsgranska filmer och videogram som skall visas offentligt
för personer över 18 år. Biografbyrån skall i dessa fall avge ett utlåtande i
frågan om framställningen innefattar olaga våldsskildring. Utlåtandet blir
dock inte bindande vid en eventuell domstolsprövning i efterhand.
Remissutfallet sammanfattas i direktiven. Vad särskilt angår reglerna för
filmer och videogram som inte visas offentligt är remissutfallet mycket
splittrat.
Innan slutlig ställning tas till den aktuella förhandsgranskningen krävs
enligt utskottets mening en ingående belysning av såväl vissa yttrandefrihetsfrågor
som praktiska och ekonomiska frågor. Det ankommer på utredningsmannen
att utreda sådana frågor.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att utredningsarbetet inte bör
föregripas. Kulturutskottet anser därför att motionerna bör avstyrkas.
Frågan om innehållsredovisning på godkända filmer och videogram får
anses omfattas av utredningsuppdraget. Motion 1985/86:1 avstyrks i motsva
-
KrU 1985/86: ly
3
rande del (yrkande 2).
I motion 2881 (m) framställs yrkanden som anknyter till ett i Finland
nyligen framlagt förslag om förhandsgranskning av filmer och videogram.
Enligt yrkandena skulle det - på grund av ingivna innehållsbeskrivningar -ske en selektiv granskning av filmer och videogram för vuxna. För barn under
15 år skulle granskningen vara obligatorisk. Från granskningsskyldigheten
skulle relativt omfattande undantag gälla, bl. a. i fråga om program för
undervisningsändamål, dokumentärt material och program med musik eller
idrott. Videovåldslagen skulle om förslagen genomförs kunna upphävas.
Utskottet anser att möjligheterna att använda en sådan modell som
motionärerna skisserat, då det gäller att nå en praktisk lösning av granskningsproblemet,
får anses omfattas av utredningsuppdraget. Detta bör
avvaktas. Motionen påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd i aktuella
delar (yrkandena 2, 3 och 4).
I propositionen ägnas stor uppmärksamhet åt innehållet i ansvarssystemet
vid spridning av videogram med våldsinslag. Det föreslås att inte bara
detaljisterna utan också grossister och andra leverantörer blir direkt
straffrättsligt ansvariga för spridning av sådana videogram som avses i 1 §
videovåldslagen. I syfte att främja frivillig granskning av videogram införs en
bestämmelse om att detaljisten undgår ansvar, om han hyr ut eller på annat
sätt sprider ett videogram som har försetts med ett intyg om att det har ett
innehåll som motsvarar ett exemplar som har godkänts av biografbyrån.
Vidare skall enligt propositionen allmänt åtal för brott mot videovåldslagen
få väckas endast efter medgivande av statens biografbyrå.
Yttrandefrihetsutredningen har förordat ett system med ansvarig utgivare
för filmer och videogram. Motionärerna bakom motion 2879 (m) anser att
systemet bör genomföras redan nu. De lägger fram förslag till lagändringar i
detta syfte. I andra hand skall ansvaret åvila den som sprider videogrammet,
och tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rättegången skall i huvudsak
vara tillämpliga. Förslagets närmare innehåll framgår av en reservation
som fogats vid konstitutionsutskottets betänkande KU 1981/82:38, vilket
avsåg det slutliga antagandet av 1 § videovåldslagen. Även i motion 1561 (m)
förordas att ansvarig utgivare skall utses för all videogramproduktion.
I propositionen framhålls bl. a. att frågan hur ett system med ansvarig
utgivare, juryrättegång och justitiekanslern som åklagare m. m. i detalj bör
utformas på det här området kräver mer ingående överväganden än vad som
låter sig göra i detta lagstiftningsärende. Med hänsyn härtill och till vad i
övrigt anförs i propositionen avstyrker utskottet motionerna och tillstyrker
propositionen i denna del.
Utskottet yttrar sig också över motion 1552 (fp), vari föreslås att eljest
barnförbjudna filmer skall kunna tillåtas för visning för barn i de fall då
barnen är i vuxens sällskap.
Den utredningsman som tillkallats för att utreda frågor om åtgärder mot
våldsskildringar i inspelningar av rörliga bilder bör enligt sina direktiv bl. a.
överväga om det är befogat med ändringar i de åldersgränser som gäller vid
offentliga visningar av filmer och videogram. Med hänsyn härtill och då den i
motionen upptagna frågan redovisas i sammanhanget i direktiven får det
anses ingå i utredarens uppgift att överväga denna. Motionen påkallar därför
KrU 1985/86: ly
4
inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet tar slutligen upp en fråga som aktualiserats genom en skrivelse
från arkivet för ljud och bild.
Som en följd av att reklamfilm undantas från kravet på förhandsgranskning
kommer, om pliktexemplarslagen inte ändras, sådan film att undantas
från leveransplikt. Detta är en icke avsedd effekt av den i propositionen
föreslagna lagstiftningen. Kulturutskottet föreslår därför att konstitutionsutskottet
förelägger riksdagen förslag till ändring i lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar, som innebär att
leveransplikten beträffande reklamfilm kvarstår. Förslag till lagändring
fogas vid yttrandet som bilaga.
Stockholm den 5 november 1985
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Torgny Larsson (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).
Avvikande meningar
1. Förhandsgranskning av filmer och videogram för privat
bruk
Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet vill” och på s.
4 slutar ”del (yrkande 2).” bort ha följande lydelse:
Videomarknaden har under den senaste 10-årsperioden expanderat starkt.
Tekniken utnyttjas främst för underhållning, information och undervisning.
Möjligheterna att sprida kvalitetsfilm till allmänheten har ökat.
Principiellt medför alltså videotekniken att människors möjligheter att få
kunskap, information och förströelse vidgats. När videotekniken används så
är den ett värdefullt tillskott i de infomationssystem som vi byggt upp i landet.
All teknik kan tyvärr dessutom användas på ett destruktivt sätt. Detta
gäller även videotekniken. Vissa delar av videogramutbudet speglar en
livsfilosofi, där ett människoförakt som tar sig uttryck i sexuella övergrepp
och sadism dominerar.
Det finns i dag forskningsresultat som klart visar att långvarig och
upprepad exponering för extremvåld och våldspornografi leder till attitydförändringar
hos människor. Toleransen för våld och förtryck ökar. Benägenheten
att använda våld för att lösa verkliga konflikter ökar likaså.
Extremvåldet och våldspornografin i film, videogram och massmedier är
KrU 1985/86: ly
5
uttryck för den våldskultur som sköljer in över vårt land. Förnedring av
kvinnor, barn eller olika minoritetsgrupper är ett markant inslag. Ett Sverige
fritt från förnedrande våldspornografiska eller sadistiska alster är en
förutsättning för att garantera alla människors lika värde och rättigheter.
Det anförda leder enligt utskottets mening till slutsatsen att det är
nödvändigt att det utan dröjsmål och utan att någon ytterligare utredning
görs införs obligatorisk förhandsgranskning även av videogram och filmer
som sprids till allmänheten för privat bruk. De här aktuella motionerna
tillstyrks, såvitt däri framställs ett sådant krav. I lagstiftningsärendet får
också övervägas den i motion 1985/86:1 upptagna frågan om innehållsredovisning
på godkända filmer och videogram (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande i här aktuellt avseende står inte i motsättning
till att man nu inför ett system med ansvarig utgivare för filmer och
videogram. Denna fråga behandlas i det följande.
2. Ansvarig utgivare för filmer och videogram
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck
(fp), Kerstin Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”1
propositionen framhålls” och slutar ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att yttrandefrihetsutredningens
förslag om ett system med ansvarig utgivare för filmer och videogram bör
genomföras. Några ytterligare överväganden, så som departementschefen
förordar, är således inte erforderliga i detta avseende. Motionerna tillstyrks.
KrU 1985/86: ly
6
Förslag till lagändring som utarbetats av kulturutskottet
Förslag till lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar
av skrifter och ljud- och bildupptagningar
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
Av film, som är 16 eller 35 millimeter bred och som har godkänts av statens
biografbyrå för visning vid biografföreställning, skall den, som har påkallat
granskningen hos biografbyrån, lämna ett pliktexemplar till arkivet för ljud
och bild.
Av reklamfilm, som distribueras
för visning vid biografföreställning,
skall distributören lämna ett pliktexemplar
till arkivet för ljud och bild.
Pliktexemplar enligt första eller
andra stycket skall lämnas inom en
månad från den dag då filmen första
gången visades offentligt här i riket.
Den som har lämnat pliktexemplaret
skall få tillbaka detta sedan arkivet
har haft skälig tid för att framställa
en kopia.
Pliktexemplar enligt första stycket
skall lämnas inom en månad från den
dag då filmen första gången visades
offentligt här i riket. Den som har
lämnat pliktexemplaret skall få tillbaka
detta sedan arkivet har haft
skälig tid för att framställa en kopia.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
KrU 1985/86: ly
Bil.
7
gotab Stockholm 1985 83491
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.