yttr 1985/86 fiu4y y

Yttrande 1985/86:fiu4y

Finansutskottets yttrande
1985/86:4 y

om slopande av den kommunala garantibeskattningen
(prop. 1985/86:150 bil. 1)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 29 april 1986 beslutat bereda finansutskottet tillfälle
att avge yttrande över kompletteringspropositionen (1985/86:150) såvitt
avser frågan om slopande av den kommunala garantibeskattningen och över
eventuella motioner.

I propositionen föreslås i förenklingssyfte tre förändringar i beskattningen
som får återverkningar på det kommunala skatteunderlaget. Garantibeskattningen
av fysiska personers fastigheter slopas, det extra avdraget från
inkomst av schablontaxerad fastighet slopas samt beskattning i utbokommun
slopas så att all inkomst beskattas i hemortskommunen.

Utskottet behandlar i detta yttrande vissa av de effekter som förslagen
väntas få på den kommunala ekonomin. De nu framlagda förslagen får med
gällande utbetalningsrutiner effekt på utbetalningarna av kommunalskatt
först år 1989. Utskottet behandlar i sitt betänkande 1985/86:29 vissa
allmänna frågor om ekonomin i kommunsektorn och utvecklingen under
1986 och 1987.

Slopandet av garantibeskattningen beräknas medföra ett inkomstbortfall
för kommunsektorn totalt med ca 1300 milj. kr. Slopandet av det extra
avdraget innebär en inkomstförstärkning för kommunerna med 540 och för
staten med 360 milj. kr. Nettoeffekten för kommunernas del skulle bli ett
inkomstbortfall på ca 760 milj. kr. Härtill kommer en minskning av
skatteutjämningsbidragen med 75 milj. kr.

I propositionen utlovas en särskild kompensation för intäktsminskningen.
I fråga om kommunerna utanför skatteutjämningssystemet krävs enligt
föredraganden ytterligare undersökningar för att närmare beräkna utfallet
för de enskilda kommunerna. En sådan undersökning bör utgå från 1987 års
taxering.

I motion 568 av Lars Werner m.fl. (vpk) anförs att förslaget att slopa
garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter får negativa konsekvenser
för kommunernas ekonomi som inte kan accepteras. Kompensationen
över skatteutjämningssystemet ger inte kompensation för det verkliga
inkomstbortfallet, anför motionärerna. Förslaget avvisas därför. I konsekvens
härmed avslås även förslaget om slopande av det extra avdraget.

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att det är värdefullt att skattesystemet
förenklas såväl för de skattskyldiga som för skatteadministrationen.
Utskottet välkomnar därför de nu framlagda förslagen om slopande av

FiU

1985/86:4 y

1 Riksdagen 1985186. 5 sami. Nr4y

garantibeskattningen och slopande av det extra avdraget. Det finns emellertid
skäl att särskilt uppmärksamma de kommunalekonomiska konsekvenserna.

Den svenska ekonomin förefaller nu att växla in i en väsentligt lägre prisoch
löneutvecklingstakt än som varit rådande det senaste decenniet. Det
innebär för kommunernas del att inkomst- och utgiftsutvecklingen fr. o. m.
år 1989 kommer att utvecklas parallellt i ungefär samma takt. Kraftiga
omläggningar i skattesystemet som minskar det kommunala skatteunderlaget
kan därför innebära påtagliga försvagningar av ekonomin i kommunsektorn
som helhet. För vissa kommuner som redan i utgångsläget har en svag
ekonomisk situation kan sådana förändringar innebära kraftiga påfrestningar.
Utskottet delar därför föredragandens uppfattning att en särskild
kompensation för intäktsminskningen bör utgå. För de kommuner som ligger
utanför skatteutjämningssystemet och som drabbas särskilt hårt bör särskilda
insatser göras.

Undersökningar för att närmare beräkna utfallet för de enskilda kommunerna
bör som föreslås i propositionen kunna göras utifrån utfallet av 1987
års taxering.

Utskottet tillstyrker från de utgångspunkter utskottet har att beakta
förslaget att slopa garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter samt
att det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet slopas.

Effekterna av slopandet av beskattningen i utbokommun är betydligt
svårare att beräkna. Förändringen innebär i första hand en viss omfördelning
av inkomster mellan kommunerna men den ger också ökade möjligheter att
utnyttja underskottsavdrag, varför ett visst skattebortfall torde bli följden.

I tre motioner som väckts med anledning av förslagen uppmärksammas
särskilt konsekvenserna för kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse.
I motion 566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs i yrkande 14 en
särskild kartläggning av detta skattebortfall så att inte alltför negativa
effekter för dessa kommuner uppkommer. I motion 582 av Pär Granstedt (c)
yrkas avslag på propositionen i denna del. Effekterna för vissa kommuner i
Stockholmsområdet, t. ex. Norrtälje, Haninge, Österåker, Värmdö, Nynäshamn
och Ekerö, är enligt motionären inte rimliga. Regeringen bör därför
återkomma till hösten med ett förslag som garanterar kommuner med
mycket stort antal fritidshus full kompensation för de förluster skatteomläggningen
kan föranleda. Motionären anför vidare att om riksdagen av olika skäl
ändå bedömer det nödvändigt att nu ta ställning till regeringens förslag bör
ett eventuellt bifall till propositionen förenas med ett uppdrag till regeringen
att återkomma med förslag till åtgärder som fullt ut kompenserar berörda
fritidshuskommuner för skattebortfallet.

Fritidshuskommunernas problem berörs även i motion 577 av Anna
Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c). Det finns enligt motionärerna
starka skäl att hysa oro för de effekter som kan uppstå i dessa kommuner.
Inom Östergötlands län är Valdemarsvik och Ydre exempel på kommuner
som kan riskera att gå miste om betydande resurser till följd av den
föreslagna åtgärden. Det är enligt motionärerna inte rimligt att riksdagen
fattar beslut utan att ha de kommunalekonomiska effekterna belysta, särskilt
inte om det finns risk att redan fattiga glesbygdskommuner riskerar att

FiU 1985/86:4 y

2

förlora stora belopp. Motionärerna begär att de s. k. fritidshuskommunerna
skall hållas skadeslösa fullt ut.

I motion 568 (vpk) accepteras förslaget i vad avser schablontaxerade
fastigheter men avvisas för övriga fastigheter, t. ex. jord- och skogsbruksfastigheter.
Motionärerna accepterar förslaget att slopa utbobeskattningen av
schablontaxerade hus, främst fritidshus, därför att reglerna ändå kan
kringgås av äkta makar men inte av ensamstående. Utfästelserna i propositionen
om kompensation är enligt motionärerna alltför vaga. Kompensationen
måste utgå så länge kommunen i fråga vidkänns kännbart inkomstbortfall.
Ett slopande av beskattningsrätt även för icke schablontaxerade
fastigheter skulle enligt motionärerna få alltför stora negativa konsekvenser
för många kommuner inte minst s. k. utflyttningskommuner.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Förslaget att slopa
beskattningen i utbokommun får totalt sett relativt begränsade effekter, men
för vissa kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse kan effekterna bli
mycket påtagliga. Kommunerna måste anpassa sin servicekapacitet så att
den kan klara den mycket kraftiga ökningen av befolkningen under
sommarmånaderna. Den ökade servicen kan endast delvis avgiftsfinansieras.
De fritidshusägare som bor i andra kommuner har genom garantibeskattningen
delvis bidragit till dessa kostnader. Denna inkomstkälla bortfaller om
förslaget genomförs. Dessa fritidshuskommuner är ofta små kommuner för
vilka ett sådant inkomstbortfall kan vara mycket kännbart.

Genom skatteutjämningssystemet garanteras kommunerna en viss bestämd
andel av medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som
understiger den garanterade nivån erhåller skatteutjämningsbidrag upp till
denna nivå. En minskad egen skattekraft i dessa kommuner till följd av
slopad beskattning i utbokommun kompenseras helt av ökade skatteutjämningsbidrag.
Det torde vara fallet förde kommuner, Ydre och Valdemarsvik,
som omnämns i motion 577 samt för Norrtälje, Haninge och Österåker som
omnämns i motion 582.

För det fåtal kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse som för
närvarande inte erhåller skatteutjämningsbidrag kan effekterna bli påtagliga.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag att en närmare
undersökning av effekterna bör göras i anslutning till 1987 års taxering.
Eftersom en sådan undersökning aviseras i propositionen behöver riksdagen
inte göra något särskilt tillkännagivande till regeringen av det slag som
föreslås i motion 566.

Utskottet anser att för det fåtal kommuner som kan få ett mer påtagligt
skattebortfall bör ett särskilt stöd ges övergångsvis genom extra skatteutjämningsbidrag.
Någon övrig åtgärd med anledning av vad som anförs i
motionerna 582 och 577 synes inte påkallad.

Utskottet tillstyrker således från sina utgångspunkter och med de förutsättningar
som här angetts förslaget att slopa beskattningen i utbokommun.

Stockholm den 20 maj 1986
På finansutskottets vägnar

FiU 1985/86:4 y

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Nils G. Åsling (c), Rune Rydén (m),
Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Hans-Eric Andersson
(s), Arne Kjörnsberg (s) och Rolf Kenneryd (c).

Avvikande mening

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 2 slutar med ”fastighet slopas” bort ha följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna slopandet av den kommunala garantibeskattningen
ger negativa effekter på kommunernas ekonomi. Garantibeskattningens
syfte är att kommunen skall garanteras viss inkomst från varje
fastighet även om den ger upphov till underskott. Ett slopande av garantibeskattningen
kommer därför att minska kommunernas inkomster av fastigheter.

Bostadskommittén, som behandlade detta, kopplade ett slopande av
garantibeskattningen till en motsvarande höjning av fastighetsskatten. Detta
skulle enligt utskottets mening få helt oacceptabla effekter. Att nu särbehandla
förslag om slopande av garantibeskattningen för att i ett senare skede
eventuellt få ta ställning till en höjning av fastighetsskatten kan därför inte
heller accepteras.

Ett slopande av garantibeskattningen gynnar dessutom de personer med
fastigheter med större underskott än intäkt samtidigt som det för personer
med fastigheter med intäkt går jämnt upp. Däremot drabbas dessa, under
förutsättning att de nyttjar fastigheten som stadigvarande bostad, genom
slopandet av det s. k. extra avdraget. Detta innebär att förslaget som helhet
ger fördel för lånefinansiering och nackdel för motsatsen.

Den sedan några år förda ekonomiska politiken har inneburit en brandskattning
av kommunernas ekonomi. Den kompensation för inkomstbortfallet
som kommunerna utlovas i propositionen kan inom en snar framtid
komma att slopas. Det avslag på propositionens förslag om slopande av
garantibeskattningen som framförs i motion 588 är därför väl grundat.

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet vill” och
slutar med ”i utbokommun” bort ha följande lydelse:

Vad gäller slopandet av beskattningen i s. k. utbokommun kan detta
accepteras för schablontaxerade fastigheter. Ett generellt slopande av denna
beskattningsrätt, dvs. även för jord- och skogsbruksfastigheter kan få stora
ekonomiska konsekvenser för inte minst kommuner som redan har stora
ekonomiska problem i samband med vikande sysselsättning och befolkningsmängd.
Utskottet avstyrker därför från sina utgångspunkter förslaget i denna
del.

FiU 1985/86:4 y

gotab Stockholm 1986 11044

4