yttr 1985/86 au3y y

Yttrande 1985/86:au3y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1985/86:3 y

om anslag till statens arbetsgivarverk

Till finansutskottet

I betänkande FiU 1985/86:17 har finansutskottet behandlat bl. a. regeringens
framställning om anslag för budgetåret 1986/87 till statens arbetsgivarverk.

Sedan betänkandet på denna punkt återförvisats för ytterligare beredning
har arbetsmarknadsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över det aktuella
förslaget till anslag.

Som motiv för återförvisning av ärendet har anförts att en till arbetsmarknadsutskottet
remitterad motion innehåller yrkanden om beräkningen av
anslaget till statens arbetsgivarverk och att dessa yrkanden inte har behandlats
av finansutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet får med anledning härav anföra följande.

Den åsyftade motionen är 1985/86:A742 av Birgit Friggebo och Kerstin
Ekman (fp). I denna yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
MBL i regeringskansliet bör reduceras enligt de riktlinjer som anges i
motionen,

2. att riksdagen beslutar avskaffa statens förhandlingsråd (FHR),

3. att riksdagen beslutar minska anslaget D 13. Statens arbetsgivarverk
med 2 milj. kr.

Ordningen med förhandlingar och information enligt medbestämmandelagen
i regeringsärendena har tilldragit sig ett betydande intresse i riksdagen.

Den har sålunda tagits upp av konstitutionsutskottet i två granskningsbetänkanden,
KU 1978/79:30 resp. 1983/84:30. I det senare betänkandet uttalade
sig KU för en omprövning av verksamhetens omfattning och inriktning.

Vidare har återkommande framställts motionsyrkanden om begränsningar
av denna förhandlings- och informationsverksamhet. Senast har yrkanden av
det slaget behandlats av utskottet i betänkande AU 1985/86:6, som avgjordes
i kammaren den 10 december 1985.1 det betänkandet konstaterade utskottet
att arbetsgivarverket fått ett förhandlingsuppdrag i frågan och utskottet
framhöll vikten av att förhandlingsarbetet snarast fullföljs.

Samma frågor har därefter i januari i år tagits upp på nytt inte bara i den
nyssnämnda motionen A742 utan också i arbetsrättsliga kommittémotioner
från moderata samlingspartiet och centerpartiet, 1985/86:A748 resp. 1985/

86:A745. I dessa motioner sätts frågan in i ett bredare perspektiv, nämligen
medbestämmandelagens tillämpning på hela den offentliga sektorn och

avgränsningen av tillämpningen mot den politiska demokratin. Arbetsmark- j

AU

1985/86:3 y

1 Riksdagen 1985186.18 sami. Nr3 y

nadsutskottet anser att den aktuella frågan om förhandlings- och informationsverksamheten
i regeringskansliet liksom tidigare skett bör hanteras i ett
sådant större arbetsrättsligt sammanhang och inte som en delfråga i den
statliga budgetprocessen. Det är utskottets avsikt att behandla frågan i höst i
ett sammanhållet betänkande om medbestämmande i arbetslivet. För en
sådan handläggningsordning talar ett ytterligare skäl.

Ordningen för kontakterna enligt medbestämmandelagen i regeringsärenden
är närmare reglerad genom olika avtal mellan staten och de statsanställdas
organisationer, framför allt 1977 års avtal om viss förhandlingsverksamhet
och information och det s. k. tjänstetillsättningsavtalet men också genom
bl. a. kommittéavtalet och det statliga medbestämmandeavtalet. Både
konstitutionsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har, som ovan sagts,
förutskickat en omprövning av omfattning och inriktning av den hittillsvarande
förhandlings- och informationsverksamheten. Med hänsyn till vad nu
sagts bör omprövningen i första hand komma till stånd genom förhandlingar
och nya avtal. Detta är också den handlingslinje som ligger bakom
regeringens förhandlingsuppdrag till statens arbetsgivarverk.

Vill man inte gå fram förhandlingsvägen eller visar sig denna oframkomlig
återstår möjligheten att riksdagen ingriper genom lagstiftning, närmast då
genom ändringar i och tillägg till medbestämmandelagen eller lagen om
offentlig anställning. Lagstiftningen skulle för att få avsedd effekt behöva
innefatta bestämmelser som sätter de ovannämnda avtalen ur kraft. Utskottet
anser att det är olämpligt att i rådande läge tillgripa en lagstiftningsåtgärd
med sådan innebörd. Man bör först avvakta möjligheterna att nå resultat
förhandlingsvägen. Även det nu anförda är skäl för uppskov till hösten med
att behandla motionsyrkandena om medbestämmandelagens tillämpning i
regeringskansliet.

När det gäller det andra yrkandet i motionen, avskaffande av statens
förhandlingsråd, kan kort och gott konstateras att motionärernas önskemål
härom redan är uppfyllt. Förhandlingsrådet upphörde nämligen - för övrigt
på myndighetens eget förslag - med utgången av juni i förra året. Den
förhandlings- och informationsverksamhet förhandlingsrådet svarade för
liksom dess personal övertogs av arbetsgivarverket. En viss personalreduktion
genomfördes i anslutning till organisationsändringen, bl. a. indrogs
tjänsten som generaldirektör.

Arbetsmarknadsutskottet gör sammanfattningsvis följande bedömning.

Den besparing på arbetsgivarverkets anslag som motionärerna vill uppnå
förutsätter att förhandlings- och informationsverksamheten avseende regeringsärendena
kan bringas att omgående upphöra. Med utskottets ståndpunkt
- att riksdagens prövning av den frågan lämpligen bör anstå till i höst -har denna förutsättning för besparingen fallit. Den andra i motionen angivna
förutsättningen, att statens förhandlingsråd avskaffas, bygger som nyss
påvisats på ett rent misstag om faktiska förhållanden. Motionärerna har
därigenom också kommit att förbise att en del av den önskade besparingseffekten
redan uppnåtts genom den personalreduktion som skedde när
förhandlingsrådet upphörde. Dessutom framgår det inte av motionen i vad
mån den föreslagna anslagsnedskärningen lämnar utrymme för uppsägningslöner
och andra personalavvecklingskostnader enligt anställningsskyddsla -

AU 1985/86:3 y

2

gen och det statliga trygghetsavtalet för den personal vid arbetsgivarverket
som skulle bli övertalig vid genomförande av motionens förslag.

Med det anförda överlämnas yrkande 3 i motion 1985/86:A742 till
finansutskottet för handläggning. Yrkandet avstyrks på de ovan angivna
skälen. Det synes lämpligt att yrkande 2 i samma motion handläggs samtidigt
varför även det yrkandet överlämnas till finansutskottet. Det ligger i sakens
natur att yrkandet avstyrks av arbetsmarknadsutskottet.

Stockholm den 15 maj 1986

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Alf Wennerfors (m), Lahja Exner (s), Gustav
Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja
Rembo (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Mona Sahlin (s), Anders G
Högmark (m), Sigge Godin (fp), Monica Öhman (s), Karl-Erik Persson
(vpk) och Görel Thurdin (c).

Särskilt yttrande

Charlotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anför:

Informations- och förhandlingsverksamheten i regeringskansliet har en
betydande omfattning, men man kan, som konstitutionsutskottet har gjort i
sitt granskningsarbete, ifrågasätta om insatserna i form av tid och resurser
står i proportion till de uppnådda resultaten, detta oavsett om man ser
verksamheten från arbetstagar- eller arbetsgivarsynpunkt.

Den nuvarande ordningen kan också kritiseras från den politiska demokratins
synpunkt. Den innefattar att det i den politiska beslutsprocessen har
förts in ett åläggande att förhandla med personalorganisationerna som ett
moment i denna process. Förhandlingarna förs visserligen av ett ämbetsverk
- tidigare statens förhandlingsråd och numera statens arbetsgivarverk - men
under direkt medverkan av tjänstemän från regeringens kansli. Förhandlingarna
kommer dessutom in i ett sent stadium av beslutsprocessen och rör sig
därmed inte om några preliminära ståndpunkter utan om regeringens slutliga
ställningstaganden.

Som påpekas i förevarande yttrande till finansutskottet har både konstitutionsutskottet
och arbetsmarknadsutskottet i tidigare sammanhang förutskickat
att det skall ske en omprövning av omfattningen och inriktningen av
den hittillsvarande förhandlings- och informationsverksamheten i regeringskansliet.
Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 åt arbetsgivarverket att
på statens vägnar ta upp förhandlingar med de berörda personalorganisationerna.
Förhandlingarna skall syfta till nya kollektivavtal om medbestämmande
vid beredningen av regeringsärendena.

Trots att det nu har gått drygt ett år sedan arbetsgivarverket fick sitt
förhandlingsuppdrag har något resultat inte kunnat redovisas. I årets

AU 1985/86:3 y

3

budgetproposition (bilagan Gemensamma frågor) konstateras endast att
förhandlingar har inletts. Med tanke på att såväl praktiska som principiella
skäl talar för att den nuvarande förhandlings- och informationsverksamheten
avskaffas eller i varje fall starkt reduceras kan en så långsam takt i
handläggningen inte godtas. Vi har mot den bakgrunden begärt att arbetsmarknadsutskottet
skall ta upp till beredning de i motion A742 liksom i
motionerna A745 och A748 aktualiserade frågorna om medbestämmandelagen
och dess tillämpning i regeringskansliet. Vi har därmed avsett att
beredningen skulle leda till att riksdagen föreslås ta förnyade initiativ som
påskyndar övergången till en ny ordning på detta område i kanslihuset. I
denna handläggningsfråga har vi emellertid blivit överröstade av utskottets
majoritet, som har föredragit att uppskjuta beredningen av ärendet till
hösten.

Eftersom utskottsmajoritetens ställningstagande leder till att någon sakprövning
av förhandlings- och informationsverksamheten i regeringskansliet
nu inte kommer till stånd utan denna verksamhet fortgår tills vidare i
oförändrad omfattning finns uppenbarligen inte förutsättningar att genomföra
den anslagsminskning som motion A742 syftar till. Kostnadsfrågan kan
emellertid aktualiseras på nytt i samband med kommande behandling i höst
av medbestämmandefrågorna, och vi kommer självfallet att bevaka densamma
i det sammanhanget.

AU 1985/86:3 y

gotab Stockholm 1986 11010

4