yttr 1985/86 au1y y

Yttrande 1985/86:au1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1985/86:1 y

om svenskundervisning för vuxna invandrare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisning
för vuxna invandrare jämte motioner (1985/86:240-249). Arbetsmarknadsutskottet
begränsar sitt yttrande till dels de delar av propositionen som avser
en lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare (sfi)
och en ändring i semesterlagen, dels de delar i propositionen och ett par
motioner som avser arbetsmarknadsutbildningens roll i sfi.

Riksdagen beslutade hösten 1984 att den nuvarande försöksverksamheten
med sfi skall ersättas med ett nytt system den 1 juli 1986. Beslutet innebar i
korthet följande. Sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning
(grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi). Staten får ett
ramansvar för sfi. Kommunerna får ett lagstadgat ansvar för att grund-sfi
anordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv
och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor. Påbyggnads-sfi
skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen
(AMU). Den som efter grund-sfi fortsätter till AMU skall
kunna få sin påbyggnads-sfi i samband med utbildning inom AMU, medan
övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbunden i
huvudsak enligt de allmänna regler som gäller för studiecirkelverksamhet.

Det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi bör enligt beslutet vara 700.

Därav bör genomsnittligt 500 timmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i
påbyggnads-sfi inom studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta
genomsnittligt 200 timmar. För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU
bör grund-sfi omfatta genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom
AMU genomsnittligt 300 timmar.

Avsikten var att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen, dels
med förslag om lag om kommunernas uppgifter i fråga om grundläggande
svenskundervisning, dels med förslag om lag om ledighet vid deltagande i
grundläggande svenskundervisning. En organisationskommitté skulle vidare
tillsättas med uppgift att närmare planera och lägga fram förslag om
reformens genomförande.

I den nu föreliggande propositionen föreslås att kommunens skyldigheter i
fråga om grund-sfi anges i en särskild lag. Undervisningen skall kunna
bedrivas i anslutning till den kommunala utbildningen för vuxna (komvux
och grundvux) eller fristående från denna i en särskilt uppbyggd utbildnings- 1

AU

1985/86:1 y

1 Riksdagen 1985/86.18sami. Nrl y

organisation. Den kan också, på kommunens uppdrag, anordnas av studieförbund
och folkhögskolor.

Riksdagens beslut år 1984 om den framtida utformningen av sfi innebär att
AMU efter den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfi. Till följd
härav kan övertalighet med påföljande uppsägningar förutses under hösten
1986 för en del av de nuvarande sfi-lärarna inom AMU. Samtidigt kan det i
kommuner där AMU tidigare anordnat svenskundervisning övergångsvis
saknas lärare för grund-sfi. Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att de
regionala AMU-myndigheterna övergångsvis får anordna grund-sfi på
uppdrag av kommun. Undervisningen skall vara genomförd före utgången av
juni 1987. Det framhålls emellertid att det bör vara naturligt att man i första
hand anlitar de anordnare som skall vara permanenta anordnare av sfi.

Frågan om AMU:s framtida roll i grund-sfi har tagits upp i ett par
motioner. I motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m. fl. (s) anförs att
AMU, som till 20 % berör invandrare, måste kombineras med utbildning
även i grundläggande svenska. Riksdagen bör därför besluta att AMUverksamhet
med grund-sfi fortsätter tills det med säkerhet går att lösa frågan
på annat sätt. Även i motion 1985/86:241 av Börje Stensson (fp) framhålls att
AMU bör kunna utnyttjas av kommunerna för grund-sfi även fortsättningsvis.
Enligt motionären saknas rationella skäl till att förhindra kommun att
också kunna anlita AMU i den mån man bedömer det vara lämpligt.
Motionären erinrar i sammanhanget om att samhället under årens lopp byggt
upp en mycket stor och kompetent organisation inom AMU för undervisning
av vuxna invandrare.

Arbetsmarknadsutskottet vill stryka under betydelsen för invandrarna
själva och för arbetsmarknaden i stort att invandrarna har goda kunskaper i
det svenska språket. Som utskottet tidigare uttalat har goda kunskaper i
svenska språket i dag blivit närmast en förutsättning för att en invandrare
skall få ett arbete och kunna klara det på ett tillfredsställande sätt. Det är mot
denna bakgrund positivt att sfi i enlighet med riksdagens beslut skall bedrivas
i nya och effektivare former fr. o. m. den 1 juli i år.

Som tidigare nämnts kommer kommunerna att ges ett lagstadgat ansvar
för att grund-sfi anordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av
kommunen själv och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och
folkhögskolor. AMU skall emellertid efter en viss övergångstid inte kunna
komma i fråga som anordnare av grund-sfi, ett förhållande som tas upp i de
ovan refererade motionerna.

Enligt utskottets uppfattning bör kommunerna ha möjligheten att även ta
AMU:s tjänster i anspråk för grund-sfi om man anser det vara ändamålsenligt.
Utskottet tänker bl. a. på fall där en kommun inte tidigare tillhandahållit
grund-sfi och andra lämpliga utbildningsanordnare saknas. Även om detta
engagemang inom AMU sannolikt skulle bli av begränsad omfattning bör
sålunda inte möjligheten att anlita AMU uteslutas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att AMU-verksamheten
fr. o. m. den 1 januari i år bedrivs i en ny organisatorisk form. Den nya
organisationens - AMU-gruppens - främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning
på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Den skall därutöver
mot ersättning kunna anordna utbildning för andra uppdragsgivare,

AU 1985/86: ly

2

t. ex. kommuner och företag.

Vid bifall till utskottets ställningstagande i den aktuella frågan - som
innebär att motionerna 1985/86:241 och 1985/86:246 i aktuella delar tillgodoses
- bör förslaget från regeringen till lag om svenskundervisning ändras i
motsvarande mån (3 § resp. övergångsbestämmelserna).

I propositionen föreslås vidare att den nu gällande lagen (1972:650) om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
ersätts med en ny lag. Den avgörande skillnaden mellan den föreslagna lagen
och den nu gällande svenskundervisningslagen är att arbetsgivarna i den nya
lagen inte åläggs skyldighet att utge lön i samband med ledighet för sfi. Den
föreslagna lagen reglerar därför endast rätten till ledighet och därmed
sammanhängande frågor. Lagen är uppbyggd efter mönster av annan nyare
ledighetslagstiftning.

Ledighet i samband med grund-sfi föreslås vara semesterlönegrundande,
vilket kräver en ändring av 17 § semesterlagen (1977:480).

Den nya lagen om rätt till ledighet för grund-sfi och ändringen i
semesterlagen föreslås träda i kraft samtidigt som lagen om grund-sfi, dvs.
den 1 juli 1986.

Den som före den 1 juli 1986 har påbörjat sfi motsvarande grundläggande
nivå inom AMU bör enligt propositionen få fullfölja denna utbildning med
utbildningsbidrag på oförändrade villkor.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i dessa delar.

Stockholm den 14 januari 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Bengt Wittbom
(m), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c), Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m) och
Monica Öhman (s).

AU 1985/86: ly

3

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.