yttr 1984/85 ubu4y y
Yttrande 1984/85:ubu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
UbU 1984/85:4 y
Utbildningsutskottets yttrande
1984/85:4 y
över motion 1984/85:1352 om mediaundervisning och mediaverkstäder
Till
kulturutskottet
Utbildningsutskottet har den 12 mars 1985 beslutat att med eget yttrande
överlämna motion 1984/85:1352 (s) till kulturutskottet för fortsatt beredning
av ärendet.
Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse den del av
motionen som rör verksamheten i skolan.
I motionen erinras om förslaget i budgetpropositionen (prop. 1984/85:100
bil. 10) att med statliga medel stimulera kommunerna till att anskaffa
datorutrustning och programvara för gymnasieskolans behov. Enligt propositionen
bör sammanlagt 60 milj. kr. avsättas för detta ändamål under en
fyraårsperiod fr. o. m. budgetåret 1985/86. Totalt beräknas ett utrustningsbehov
för ca 700 datasalar. Motionärerna menar att denna satsning sker mot
bakgrund av en explosionsartad utveckling på det informationstekniska
området. Den tekniska utvecklingen på media- och dataområdet bör enligt
motionärerna ses i ett helhetsperspektiv. Datateknikens sammanvävning
med mediatekniken innebär att utvecklingen på området också är en viktig
kulturpolitisk och utbildningspolitisk fråga. Åtgärder på området bör bl. a. ta
sikte på massiva utbildningsinsatser. Motionärerna anser bl. a. att staten
fr. o. m. nästa budgetår även bör anslå medel för att utrusta grundskolans
högstadier, gymnasieskolorna och den kommunala vuxenutbildningen och
landets folkhögskolor med mediasalar samt starta mediautbildning. I motionen
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av mediaundervisning och mediaverkstäder i
skolor och kommuner.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
För närvarande sker stora satsningar i ungdomsskolan för att möjliggöra
en bred och allsidig undervisning på dataområdet. För grundskolans del har
riksdagen beslutat att ett särskilt bidrag till kostnader för anskaffning av
datorutrustning m. m. årligen skall avsättas under en treårsperiod med
början budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:18, rskr.
1983/84:222). För innevarande budgetår har 20 milj. kr. avsatts för ändamålet.
För budgetåret 1985/86 avses oförändrat bidrag bli beräknat. I vad gäller
gymnasieskolan har sedan budgetåret 1981/82 särskilda medel anvisats för
statsbidrag till nyanskaffning av utrustning för dator- och mikrodatorteknik i
gymnasieskolan. Som framgår av det föregående föreslås i nu föreliggande
budgetproposition en ytterligare satsning under de fyra närmast följande
1 Riksdagen 1984/85.14sami. Nr 4 y
UbU 1984/85:4 y
2
budgetåren om 15 milj. kr. per år.
Jämsides med de nu redovisade insatserna pågår en omfattande fortbildning
på området. Utskottet har inhämtat att ett mycket stort antal lärare har
genomgått kurser i datalära och datorundervisning under läsåret 1983/84 och
1984/85. Antalet kursdeltagarveckor är under innevarande läsår drygt 10 000
(motsvarar 2 515 beviljade platser) av de ca 38 800 som genomförs totalt i
samtliga ämnen. Det innebär att drygt en fjärdedel av all fortbildning i landet
avser data och att data är det mest frekventa fortbildningsämnet.
Med det redovisade har utskottet velat peka på att statsmakterna gör de
satsningar på området som bedöms vara möjliga mot bakgrund av det
statsfinansiella läget. Då de statliga insatserna i princip har karaktär av
stimulansåtgärder, förutsätts kommunerna å sin sida bidra med medel inom
ramen för sina resurser för att förverkliga målsättningarna. Att med statliga
medel utrusta högstadieskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor med
mediasalar i enlighet med vad som har förordats i motionen finner utskottet i
nuvarande ekonomiska läge uteslutet.
När det gäller mediaundervisning vill utskottet göra följande kommentar.
Enligt bestämmelserna i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall studier
av massmedia förekomma på alla stadier i grundskolan. Härvid skall
eleverna bl. a. skaffa sig kunskaper om massmediernas roll i samhället i
samband med kritisk granskning av hur händelser, förhållanden eller
problem framställs i dessa. I kursplaneavsnittet i läroplanen för gymnasieskolan
(Lgy 70) anges som mål för ämnet bild att eleven genom
undervisningen bl. a. skall fördjupa sina insikter i bildens och bildmedias
funktion och betydelse för individ och samhälle. För ämnet samhällskunskap
anges som huvudmoment bl. a. opinionsbildning och samhällsaspekter på
datoranvändningen. Det sistnämnda huvudmomentet återkommer även i
ämnet datakunskap, för vilket ämne kursplanen som mål bl. a. anger att
eleven skall förvärva en helhetssyn på datoriseringens konsekvenser med
hänsyn till såväl individ som samhälle. I vad gäller mediaundervisning vid
folkhögskolor kan utskottet konstatera att särskilda medialinjer har inrättats
vid flera folkhögskolor. Undervisningen har till väsentlig del inriktats på
användning av radio och TV.
Utskottet finner det angeläget att den av motionärerna påtalade snabba
informationsteknologiska utvecklingen uppmärksammas i skolans undervisning.
Det förefaller naturligt att man härvid anlägger den helhetssyn på
datatekniken och informationstekniken som motionärerna kräver.
Enligt utskottets mening bör motionen såvitt avser verksamheten i skolan
inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd. Utskottet föreslår sålunda
att kulturutskottet med hänvisning till vad utbildningsutskottet nu har anfört
avstyrker motionen i motsvarande del.
Stockholm den 19 mars 1985
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
UbU 1984/85:4 y 3
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s),
Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Margot Wallström (s), Ingvar Johnsson (s), Inger
Koch (m) och Maj Kempe (vpk).
minab/gotab Stockholm 1985 82395
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.