yttr 1984/85 ubu1y y

Yttrande 1984/85:ubu1y

UbU 1984/85:1 y

Utbildningsutskottets yttrande
1984/85:1 y

över proposition 1984/85:59 om ny organisation för den särskilt
anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 13 november 1984 beslutat bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:59 om ny
organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m.
jämte motioner (1984/85:177-188). Utskottet begränsar sitt yttrande över
propositionen till de delar där föredragande statsrådet behandlar kvaliteten i
arbetsmarknadsutbildningen (AMU), ansvar för kursplaner och lärarnas
kompetens (prop. s. 21-25) samt samarbetet med det övriga utbildningsväsendet
m.m. (prop. s. 33-43). Motsvarande begränsning görs beträffande
motionerna.

I propositionen framhålls vikten av att arbetsmarknadsutbildningen
fortsätter sina ansträngningar att erbjuda kursdeltagarna en kvalitetsmässigt
god utbildning. Föredragande statsrådet föreslår att den nya AMU-myndigheten
skall ha ansvar för kvaliteten i kursinnehållet och undervisningen. De
kurser som AMU-organisationen anordnar för arbetsmarknadsverkets räkning
(länsarbetsnämnderna) skall bygga på kursplaner som har beslutats av
den nya centrala myndigheten. Denna bör samverka med skolöverstyrelsen
(SÖ) i det centrala kursplanearbetet i syfte dels att undvika att resurser för
kursplanearbete dubbleras, dels att säkerställa en viss jämförbarhet mellan
AMU:s och den kommunala vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Innan
den centrala AMU-organisationen utarbetar kursplaner för AMU bör den
undersöka om det redan finns någon kursplan inom det reguljära utbildningsväsendet
som kan ligga till grund för arbetet. Den regionala AMUorganisationen
skall ha möjlighet att anpassa de centralt fastställda kursplanerna
efter regionala behov. Den bör även kunna få utarbeta försökskursplaner
och bedriva utbildning i enlighet med dessa under en viss tid.

För att tillgodose behov av samråd och samarbete på central nivå bör enligt
föredragande statsrådet några av de tjänster som till följd av omorganisationen
kommer i fråga för den nya centrala myndigheten finnas kvar på SÖ.

I avsnittet om personalens uppgifter i den nya organisationen knyter
föredragande statsrådet an till kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen.
För att upprätthålla en god kvalitet bör - anser statsrådet - kompetenskraven
för de nya lärartjänsterna vara behörighet för lärartjänst på motsvarande
nivå inom det allmänna skolväsendet eller utbildning och erfarenhet
som kan bedömas likvärdig med dessa krav.

Utifrån kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningens

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr I y

UbU 1984/85:1 y

2

jämförbarhet med motsvarande utbildningar i gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen begärs i motionerna 1984/85:179 (vpk)
yrkande 4,1984/85:184 (fp) yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:188 (m)
yrkande 4 i motsvarande del beslut av riksdagen som syftar till att säkerställa
nödvändig kompetens och viss behörighet för AMU-lärarna. Enligt motionerna
1984/85:179 och 1984/85:188 bör behörighetskraven i princip vara
desamma som gäller för det allmänna skolväsendet. Ett likartat krav på
behörighet, men med hänvisning till AMU:s viktiga roll för utbildningsmässigt
eftersatta grupper, framförs i motion 1984/85:181 (s) yrkande 2 i
motsvarande del. Likaså med hänvisning till arbetsmarknadsutbildningens
sociala mål föreslås i motion 1984/85:186 (fp) yrkande 1 ett uttalande av
riksdagen om behörighetskrav för anställning som lärare i AMU. Enligt
motion 1984/85:188 yrkande 4 i motsvarande del bör behovet av kontinuerlig
fortbildning tillgodoses. I motion 1984/85:184 yrkande 1 i motsvarande del
slutligen framhålls att kursplanerna inom AMU bör utformas på sådant sätt
att AMU-elevernas utbildning bedöms likvärdig med gymnasieskolans på
arbetsmarknaden.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Utskottet instämmer till fullo i det som i både propositionen och
motionerna har anförts om krav på god kvalitet i den framtida arbetsmarknadsutbildningen.
Utskottet utgår från att målsättningen för det kommande
arbetet med omorganisationen av AMU bl. a. skall vara att utbildningen i
kvalitativt hänseende bibehålls på minst nuvarande nivå. Detta är angeläget
inte bara sett ur allmän utbildningspolitisk synvinkel. Det gagnar även
AMU:s övergripande mål och syften på bästa sätt. Det föreslagna samarbetet
mellan SÖ och den nya centrala myndigheten betraktar utskottet som ett
viktigt och angeläget led i strävan efter kvalitet i utbildningen. Det är viktigt
att de centrala resurserna för läroplansarbetet avseende yrkesinriktad
utbildning inte splittras. Den kompetens som finns inom SÖ bör därför
utnyttjas. Utskottet utgår från att detta beaktas i organisationskommitténs
arbete.

I likhet med motionärerna vill utskottet även se högt ställda krav på
kompetens hos lärarna som en nödvändig förutsättning för tillfredsställande
kvalitet på utbildningen inom AMU. Med hänvisning härtill och mot
bakgrund av de i propositionen framförda förslagen om samverkan på det
regionala och lokala planet med det övriga utbildningsväsendet - till vilka
utskottet återkommer i det följande - finner utskottet det motiverat att
AMU-lärarnas kompetens i vad gäller såväl pedagogisk skicklighet som
yrkeskunnande bör motsvara det som krävs för behörighet för lärartjänst på
jämförbar nivå inom det allmänna skolväsendet. Med hänsyn till AMU:s ofta
speciella villkor - det kan t. ex. gälla att snabbt behöva tillgodose krav på
udda och tillfälliga yrkesutbildningar - får vad utskottet nyss har anfört
emellertid inte utesluta möjligheten att för ett föreliggande speciellt behov
anlita lärare i AMU som äger en utbildning eller en erfarenhet som inte är

UbU 1984/85:1 y

3

densamma som behöriga lärare inom det allmänna skolväsendet har men
som är jämförbar härmed.

Det bör enligt utskottet vara en uppgift för organisationskommittén att i
samråd med berörda myndigheter på central nivå föreslå en sådan reglering
av AMU-lärarnas behörighet som fyller de krav på kompetens som utskottet
har angivit i det föregående.

Beträffande fortbildning och vidareutbildning av lärare inom AMU utgår
utskottet från att det inom ramen för det utvecklingsarbete som skall
bedrivas inom AMU-organisationen och som avses ha regional eller lokal
förankring kommer att göras insatser för personalutveckling. Utskottet utgår
från att organisationskommittén uppmärksammar de krav på kompletterande
utbildning som kan ställas av lärare som i dag tjänstgör inom AMU men
som inte anses fylla de behörighetskrav för lärartjänst som vid omorganisationen
kommer i fråga.

Sammanfattningsvis finner utskottet att vad utskottet nu har anfört om
krav på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och därmed sammanhängande
behov av visst samarbete mellan AMU och SÖ samt lärarnas inom AMU
kompetens ligger väl i linje såväl med vad föredragande statsrådet har anfört i
frågan som med de synpunkter och förslag som framförts i motionerna
1984/85:179 yrkande 4, 1984/85:181 yrkande 2 i motsvarande del, 1984/
85:184 yrkande 1, 1984/85:186 yrkande 1 och 1984/85:188 yrkande 4 i
motsvarande del. Utskottet finner det emellertid angeläget att organisationskommittén
beaktar de synpunkter som här anförts.

I det avsnitt av propositionen vari samarbete med det övriga utbildningsväsendet
behandlas erinrar föredragande statsrådet om riksdagens beslut om
åliggande för länsskolnämnderna att ta initiativ till samråd om utbudet av
utbildning i gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och AMU i
länet (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr 1983/84:412). Såväl länsarbetsnämnden
som den nya regionala AMU-organisationen föreslås nu ingå i
detta samråd. Förslaget syftar till en samplanering av det regionala utbildningsutbudet
som skall leda till ett så effektivt utnyttjande som möjligt av de
samlade utbildningsresurserna. En dubblering av utbildningsresurser bör
därmed kunna undvikas.

Föredragande statsrådet förordar en samverkan mellan AMU och övriga
utbildningsanordnare som innebär att tillgängliga resurser samutnyttjas - det
kan röra sig om såväl lokaler och utrustning som lärare och övrig personal. I
den mån gymnasieskolan kommer att få lediga utbildningsresurser som
överensstämmer med AMU:s behov finner statsrådet det naturligt att dessa
kan utnyttjas av AMU-organisationen. Omvänt bör gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen kunna utnyttja ledig kapacitet hos AMU.
Samverkan mellan AMU-organisationen och övriga utbildningsanordnare
föreslås ordnas genom köp resp. försäljning. Härvid skall prissättningen utgå
från att full kostnadstäckning skall uppnås. Gällande bestämmelser för

UbU 1984/85:1 y

4

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen medger f. n. inte
uppdragsutbildning. Föredragande statsrådet anser att en anpassning till det
som nu föreslås i propositionen måste ske.

Enligt föredragande statsrådet bör även en samordning av de berörda
utbildningsformerna ske på sådant sätt att samundervisning i gemensamma
grupper inom en utbildningsform skall kunna anordnas. Då länsarbetsnämnden
bedömer att det föreligger behov av att ordna sammanhållna förberedande
kurser i allmänna ämnen, bör strävan vara att anlita den kommunala
vuxenutbildningen. Föredragande statsrådet finner det inte motiverat att
AMU-organisationen skall svara för allmän teoretisk utbildning av förberedande
karaktär. Kommunerna bör efter beställning från länsarbetsnämnd
eller AMU-organisation kunna anordna sådan utbildning.

I några motioner tas frågor upp rörande det i propositionen förordade
samarbetet mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet. Nödvändigheten
av en samordning och ett samutnyttjande av alla utbildningsresurser,
inkl. företagens utbildningskapacitet, understryks i motion 1984/85:185 (c)
yrkande 1 c. Det är först genom att effektivt och samordnat utnyttja den
kapacitet som finns som det blir möjligt att nå högt ställda mål såväl i
kvalitativt som ekonomiskt hänseende, när det gäller AMU. Motionärerna
framhåller också att ledig utbildningskapacitet i gymnasieskolan måste
utnyttjas i sammanhanget. Även i motion 1984/85:184 (fp) yrkande 4 berörs
möjligheten till köp av ledigbliven utbildningskapacitet inom gymnasieskolan.
Motionärerna framhåller därjämte vikten av att köpa utbildning av
företag. I motionen behandlas också den föreslagna ordningen med myndigheters
köp av utbildning av varandra. Samtliga kostnader, även de som
hänför sig till central ledning och administration, bör tas med vid beräkningen
av utbildningskostnaderna i samband med ett upphandlingsförfarande.
Härigenom tillmötesgås kravet på konkurrensneutralitet (yrkande 2). Enligt
motion 1984/85:188 (m) yrkande 3 bör AMU inte ha ett alltför brett utbud av
utbildningar. Förutom de grundläggande teoretiska utbildningar som enligt
propositionen föreslås föras över till den kommunala vuxenutbildningen bör
enligt motionärerna även andra kurser i AMU:s nuvarande kursutbud åvila
skolväsendet i den mån de har en sådan längd och uppläggning att de väl
stämmer med den kommunala vuxenutbildningens allmänna förutsättningar.
Riksdagen föreslås besluta att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen har anförts om den principiella ansvarsfördelningen mellan
AMU-myndigheterna och skolväsendet (yrkande 3). Även i denna motion
berörs frågan om konkurrens mellan skolväsendet och AMU. För att ett
system med konkurrens skall kunna fungera bör de reella kurskostnaderna
alltid redovisas.

Utskottet vill mot bakgrund av det som anförs i propositionen och
motionerna för egen del anföra följande.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet har förordat beträffande
ett föreskrivet reguljärt samarbete på regional och lokal nivå mellan AMU

UbU 1984/85:1 y

5

och det övriga utbildningsväsendet. Härvid delar utskottet såväl statsrådets
som motionärernas uppfattning att det är angeläget att utnyttja befintliga
utbildningsresurser så effektivt som möjligt. Det som i förevarande hänseende
anförs i propositionen och motionerna stämmer väl överens med vad
utskottet under det förra riksmötet anförde i sitt av riksdagen godkända
betänkande UbU 1983/84:29 om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/
84:116).

Enligt regeringens förslag skall arbetsmarknadsverket kunna köpa tjänster
i form av utbildning av såväl den nya AMU-organisationen som den
kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan. De regionala AMUmyndigheterna
(uppdragsmyndigheterna) och det kommunala skolväsendet
kommer, som utskottet ser det, att konkurrera med varandra. Syftet härmed
är självfallet att åstadkomma lägre kostnader för ifrågavarande utbildning.

Enligt utskottet finns emellertid risk för att ett konkurrensförhållande
leder till konflikt med målsättningen att etablera ett reguljärt samarbete
mellan utbildningsanordnarna. Ambitionen hos en utbildningsanordnare att
själv anordna utbildningar som kan erbjudas av en annan utbildningsanordnare
bör enligt utskottets mening underordnas strävan till samarbete i olika
former över gränserna för de skilda skolformerna. En sådan inriktning på
verksamheten minskar enligt utskottets bedömning inte möjligheterna att
hålla kostnaderna nere.

Utskottet ifrågasätter inte AMU:s uppgift att tillhandahålla utbildningar
som snabbt kan tillgodose akuta önskemål och sådana utbildningar som fyller
de särskilda krav som kommer i fråga mot bakgrund av AMU:s övergripande
mål och syften. Utskottet finner emellertid skäl att peka på att gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen skall ge yrkesutbildningar som
svarar mot samhällets behov, även när dessa förändras. I sammanhanget bör
erinras om de lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurserna och verksamheten
med regionalt beslutade högre specialkurser.

Utskottet vill stryka under vad i propositionen anförs om att arbetsmarknadsutbildning
inte bör anordnas, om arbetsmarknadens behov av utbildad
arbetskraft kan täckas genom det ordinarie utbildningsväsendets försorg.

Utskottet fäster arbetsmarknadsutskottets uppmärksamhet på att ett ökat
ianspråktagande av gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens
resurser kan medföra behov av en omfattning på organisationen
(årselevplatser resp. undervisningstimmar) som inte kan motiveras utifrån
storleken på ungdomskullarna m. m. Utskottet utgår från att förslaget om
full kostnadstäckning vid prissättning av erbjudna utbildningar skall kunna
finansiera en bibehållen eller i förekommande fall en utökad organisation
som betingas av utbildningar för AMU.

Utskottet har inget att erinra mot att bestämmelserna för gymnasieskolan
ses över i syfte att där möjliggöra uppdragsutbildning. Riksdagen har under
innevarande riksmöte beslutat om uppdragsutbildning anordnad inom
kommunal vuxenutbildning (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr

UbU 1984/85:1 y

6

1984/85:11, jfr även prop. 1984/85:37 om vuxenutbildningslag).

Även beträffande de i förevarande sammanhang behandlade frågorna om
samarbete mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet finnér utskottet
att vad i motionerna 1984/85:184 yrkandena 2 och 4,1984/85:185 yrkande 1 c
och 1984/85:188 yrkande 3 har anförts i huvudsak stämmer överens med
förslagen i propositionen. Utskottet anser att arbetsmarknadsutskottet med
hänvisning härtill bör avstyrka motionerna och därjämte tillstyrka proposition
1984/85:59 i motsvarande del.

I motion 1984/85:187 (s) yrkande 2 åberopas folkhögskolornas erfarenheter
av utbildning för vuxna. Motionärerna förordar att AMU-organisationens
samverkan med andra utbildningsanordnare även skall inkludera
folkhögskolorna.

Utskottet finner, liksom föredragande statsrådet, det naturligt att det i det
enskilda fallet liksom hittills bör vara möjligt för länsarbetsnämnden att
bevilja utbildningsbidrag för förberedande studier vid folkhögskola. Utskottet
är emellertid inte berett att i detta sammanhang tillstyrka förslag om
sådant samarbete som innebär att folkhögskola tillhandahåller utbildning åt
AMU eller länsarbetsnämnd på uppdragsbasis. Utskottet vill framhålla att
folkhögskolan har till uppgift att främja allmän medborgerlig bildning (2 §
folkhögskoleförordningen, 1977:551). Det bör även påpekas att folkhögskolorna
står principiellt fria i förhållande till utbildningssystemet i övrigt.
Arbetsmarknadsutskottet föreslås med hänvisning till det anförda avstyrka
motion 1984/85:187 yrkande 2. I sammanhanget vill utskottet peka på att
regeringen har riksdagens bemyndigande att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att i samband med
omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen föra över ansvaret för den
nuvarande grundutbildningen av vuxna zigenare inom AMU till grundutbildning
för vuxna (grundvux).

Stockholm den 27 november 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Björn Samuelson
(vpk), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s),
Sören Häggroth (s), Linnea Hörlén (fp) och Lars-Erik Ahlinder (m).

UbU 1984/85:1 y

7

Avvikande mening

Per Unckel, Rune Rydén, Gunnar Hökmark och Lars-Erik Ahlinder (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Enligt utskottet”
och slutar ”kostnaderna nere” bort utgå.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”utbildningsväsendets försorg” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under vad i propositionen anförs om att arbetsmarknadsutbildning
inte bör anordnas, om arbetsmarknadens behov av utbildad
arbetskraft kan täckas genom det ordinarie utbildningsväsendets försorg.
Utskottet vill vidare framhålla att AMU:s främsta uppgift på yrkesutbildningens
område skall vara att svara för det utbildningsbehov som med hänsyn
till konjunkturen varierar över tiden. Utskottet anser därför att förutom den
grundläggande teoretiska utbildning som regeringen i propositionen föreslår
skall föras över till den kommunala vuxenutbildningen, även andra kurser
inom AMU:s nuvarande kursutbud bör åvila skolväsendet i den mån de har
en sådan längd och uppläggning att de väl stämmer med skolväsendets
allmänna förutsättningar.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Även
beträffande” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet i det föregående har anfört om samarbete mellan AMU och
det övriga utbildningsväsendet anser utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:188 yrkande 3 och med anledning av proposition 1984/85:59
samt motionerna 1984/85:184 yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:185 yrkande
1 c som sin mening bör ge regeringen till känna.

minab/gotab Stockholm 1984 79361