yttr 1984/85 tu1y y

Yttrande 1984/85:tu1y

TU 1984/85:1 y

Trafikutskottets yttrande
1984/85: 1 y

över proposition 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet
mot ekonomisk brottslighet m. m. jämte motioner

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har berett trafikutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk
brottslighet m. m. jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna
1984/85:93 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1984/85:94 av Lars
Werner m. fl. (vpk), 1984/85:95 av Karin Söder m. fl. (c) och 1984/85:96 av
Per-Olof Strindberg m. fl. (m).

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

Ett område inom trafikutskottets bered ni ngsområde, där förekomsten
av ekonomisk brottslighet har uppmärksammats i olika sammanhang, är
den yrkesmässiga trafiken.

Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1979:559),
YTL, och i yrkestrafikförordningen (1979:871), YTF. Föreskrifter i frågor
som anges i YTL och YTF beslutas av transportrådet.

Yrkesmässig trafik definieras i YTL som trafik, i vilken personbil, lastbil
eller buss med förare ställs till allmänhetens förfogande mot ersättning för
transport av personer eller gods. YTL och YTF gäller inte för alla transporter
av nu angivet slag. Vissa undantag är angivna i YTF.

YTL skiljer när det gäller godstransporter mellan linjetrafik och beställningstrafik
(omfattande främst åkerier) samt när det gäller persontransporter
mellan beställningstrafik med tyngre fordon (främst bussar), beställningstrafik
med lättare fordon (främst taxibilar), turisttrafik och linjetrafik.

Yrkesmässig trafik som omfattas av YTL får endast drivas efter tillstånd.
Trafiktillstånd för linjetrafik som rör mer än ett län meddelas av
transportrådet. I övrigt meddelas trafiktillstånd av länsstyrelse. De myndigheter
som ger trafiktillstånd skall enligt YTL genom tillståndsprövning,
en fortlöpande tillsyn och andra lämpliga åtgärder verka för att en tillfredsställande
trafikförsörjning uppnås och att kraven på säkerhet och arbetsmiljö
uppfylls. Trafiktillstånd får endast ges till den som med hänsyn till
yrkeskunnande, personliga och ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter
av betydelse- bedöms vara lämplig att driva verksamheten.
Hos aktiebolag och andra juridiska personer gäller kraven i fråga om
yrkeskunnande och andra personliga förhållanden den eller dem som skall
ha ansvaret för trafikutövningen. Kan på grund av uppkomna missförhål -

1 Riksdagen 1984185. 15 sami. Nr I y

TU 1984/85:1 y

2

landen tillståndshavaren inte anses lämplig att fortsätta verksamheten skall
trafiktillståndet återkallas eller tillståndshavaren tilldelas en varning.

I proposition 1981/82:78 om vissa yrkestrafikfrågor riktades uppmärksamhet
på olagligheter som enligt uppgift förekom inom den yrkesmässiga
trafiken, såsom olaga yrkesmässig trafik (s. k. svartåkning), underlåtenhet
att betala skatter och avgifter samt överträdelser av t. ex. arbetstids-,
fordons- och vägtrafikbestämmelser. I propositionen redovisades insatser
för att komma till rätta med missförhållandena. På förslag i propositionen
fattade riksdagen (TU 1981/82: 30, rskr 1981/82:302) beslut om vissa åtgärder
mot missförhållandena.

I proposition 1983/84:65 om vissa yrkestrafikfrågor m.m. lämnades
bl. a. en redogörelse för det fortsatta arbetet mot olagligheter inom yrkestrafiken.
På förslag i propositionen beslutade riksdagen (TU 1983/84: 11,
rskr 1983/84:140) bl. a. vissa ändringar i bestämmelserna i YTL om återkallelse
av trafiktillstånd och varning av tillståndshavare, varigenom det
klarlades att dessa åtgärder kan ifrågakomma oavsett om ett åsidosättande
av regler avser de särskilda reglerna för trafikutövare eller de regler som
gäller för alla företagare.

Den yrkesmässiga trafiken omnämns i den remitterade propositionen (s.
44 och 45) i en redovisning av områden, inom vilka genomförts lagändringar
av betydelse för att motverka ekonomiska brott.

I det remitterade ärendet tas upp två frågor, vilka berör den yrkesmässiga
trafiken, nämligen dels fråga om begränsning av regleringen för den
yrkesmässiga trafiken m. m., dels fråga om införande av ett system med
näringstillstånd. Dessa frågor behandlas i det följande. Trafikutskottet har
inte funnit anledning att yttra sig över vad som i övrigt behandlas i det
remitterade ärendet.

Begränsning av regleringen för den yrkesmässiga trafiken m. m.

Som grund för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet skall
enligt propositionen tjäna den lagstiftning och den reglering på olika områden
som f. n. finns. En strävan skall emellertid vara att förbättra efterlevnaden
av gällande regler. Samtidigt skall enligt propositionen ökad tonvikt
läggas på förebyggande åtgärder.

Stark kritik mot den nuvarande regleringen m. m. på olika områden
framförs i två motioner.

I motion 1984/85:93 (fp) anförs bl. a. att en väsentlig åtgärd för att
förebygga brott är att avskaffa lagar och regler, vilka "gör” människor till
brottslingar. Ju fler restriktioner som införs, desto fler tillfällen skapas
enligt motionärerna att människor blir lagbrytare. Som exempel på lagar
som inte fyller sitt syfte nämns i motionen lagstiftningen för yrkestrafiken.
Riksrevisionsverket har enligt motionärerna konstaterat att denna lagstift -

TU 1984/85:1 y

3

ning inte har inneburit att den åsyftade saneringen i branschen har uppnåtts.
Motionärerna begär i yrkande 3 i motionen att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna bl. a. att en ambition i arbetet med att
förhindra uppkomsten av ekonomisk brottslighet måste vara att förenkla
gällande regelsystem samt att avskaffa lagar och regler som inte fyller sitt
syfte.

I motion 1984/85:96 (m) framhålls bl. a. att utvecklingen av ekonomisk
brottslighet inom näringsverksamhet har sin grund i att medborgarna inte
kan acceptera det genomreglerade, byråkratiska kontrollsamhälle som har
skapats i Sverige. Motionen - i vilken någon speciell bransch inte framhålls
— utmynnar i ett yrkande om att vad som anförs i motionen skall
utgöra riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet.

På förslag i proposition 1978/79:99 om en ny trafikpolitik godkände
riksdagen (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) år 1979 allmänna riktlinjer för
den statliga trafikpolitiken. Enligt dessa riktlinjer skall målet för samhällets
trafikpolitik vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika
delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. I propositionen framhölls bl. a. att det av samhällsekonomiska
skäl-är nödvändigt att en viss ramhushållning tillämpas på trafikområdet,
liksom på andra samhällsområden, vilket enligt propositionen
innebär att samhället måste ställa upp regler och ramar inom vilka trafikutövningen
kan äga rum.

I ovannämnda proposition 1983/84:65 om vissa yrkestrafikfrågor m. m.
underströk föredragande departementschefen bl.a. att betydande samhällsekonomiska
effekter uppkommer om inte reglerna för den yrkesmässiga
trafiken iakttas. Han pekade därvid bl. a. på att åsidosättande av dessa
regler kan leda till trafikolyckor - vilka i sin tur orsakar kostnader inom
olika sektorer av samhället - kan medföra ökade kostnader för väghållarna
samt kan innebära att samhällets inkomster av skatter och avgifter
minskas.

De riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m. m.
som presenteras i den remitterade propositionen synes vara väl ägnade
som vägledning för reformarbetet på den yrkesmässiga trafikens område
och föranleder därför inte någon erinran från trafikutskottets sida.

Grund för reformarbetet när det gäller den yrkesmässiga trafiken bör
enligt utskottets mening vara den nuvarande lagstiftningen och regleringen
på området. Lagstiftning och reglering i fråga om den yrkesmässiga trafiken
torde, som redovisats-ovan, vara nödvändiga för att det år 1979
uppställda trafikpolitiska målet skall uppnås. Utskottet förutsätter dock att
förenklingar i lagstiftning och regelsystem vidtas när så befinnes lämpligt
och möjligt.

Med hänsyn till det anförda finner sig trafikutskottet inte kunna biträda
förslag om att lagstiftningen och regleringen för den yrkesmässiga trafiken

TU 1984/85:1 y

4

skall avvecklas. Utskottet föreslår därför att motion 1984/85:93 (fp) i här
aktuell del (yrkande 3 delvis) samt motion 1984/85:96 (m) i här aktuell del
avstyrks.

Införande av ett system med näringstillstånd

Eko-kommissionen har i betänkandet (SOU 1984:8) Näringstillstånd
föreslagit en lag om näringstillstånd. Regeringen skall enligt lagförslaget få
föreskriva att visst slag av näringsverksamhet endast får bedrivas av den
som fått tillstånd (näringstillstånd). Endast ett eller flera av följande krav
skall få ställas upp som villkor för näringstillstånd, nämligen krav på att
sökanden (1) med avseende på laglydnad och benägenhet att fullgöra sina
skyldigheter enligt skatte- och avgiftsförfattningarna är lämplig att bedriva
verksamhet av angivet slag, (2) har grundläggande utbildning i skötsel av
företag och (3) ställer säkerhet intill 50000 kr. för skatter och avgifter.

Enligt eko-kommissionens bedömning bör åkerierna (verksamheten med
beställningstrafik för godstransporter) inordnas i föreslaget system med
näringstillstånd. En särskild utredning om förhållandena inom taxinäringen
(beställningstrafik för persontransporter med lättare fordon) förordas av
kommissionen.

Eko-kommissionens förslag om ett system med näringstillstånd redovisas
i propositionen (s. 78—81) av statsrådet Feldt tillsammans med ett
förslag om näringsförbud som näringsförbudskommittén lagt fram i sitt
betänkandet (SOU 1984:59) Näringsförbud. Remissbehandlingen av detta
betänkande var vid tiden för propositionens avlämnande inte avslutad.
Statsrådet Feldt anför att han avser att på grundval av de båda nämnda
betänkandena senare under innevarande riksmöte lägga fram förslag i syfte
att öka möjligheterna till ingripanden mot de oseriösa näringsidkarna.

Frågan om införande av ett system med näringstillstånd behandlas i
samtliga motioner i ärendet.

I motion 1984/85:94 (vpk) — vari det i yrkande 1 begärs att riksdagen
som riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet skall
uttala sig för vad som anförs i motionen — framförs synpunkter, som
innebär en skärpning av de av eko-kommissionen föreslagna kraven för att
få näringstillstånd. I motion 1984/85:93 (fp) begärs i yrkande 1 att riksdagen
skall uttala att den tar avstånd från införandet av ett system med
näringstillstånd. I motion 1984/85:95 (c) föreslås som riktlinjer för arbetet
med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten bl. a. att regler inte skall
införas som försvårar verksamheten för de seriösa näringsidkarna. Motionärerna
påpekar i detta sammanhang att det inte hjälper med att införa
näringstillstånd för att minska möjligheterna till ekonomisk brottslighet,
eftersom de ekonomiska brottslingarna kommer att strunta i att söka
sådant tillstånd. 1 motion 1984/85:96 (m) — vilken som nämnts ovan
utmynnar i ett yrkande om att vad som anförs i motionen skall utgöra
riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet - framhåller

TU 1984/85:1 y

5

motionärerna att de bestämt motsätter sig förslag om införandet av etableringskontroll
och reduktioner i den traditionella svenska näringsfriheten.

Med hänsyn till att åkerierna enligt eko-kommissionens förslag avses
omfattas av ett system med näringstillstånd har trafikutskottet velat lämna
redovisningen ovan för behandlingen av frågan om näringstillstånd i propositionen
och motionerna. Denna fråga berör emellertid mera allmänt förutsättningarna
för näringsverksamhet och ligger därmed vid sidan av trafikutskottets
beredningsområde.

Trafikutskottet vill emellertid som sin mening uttala att riksdagen inte nu
bör närmare gå in på frågan om införande av ett system med näringstillstånd,
då beredningen inom regeringskansliet av frågorna om näringstillstånd
och näringsförbud inte bör föregripas. Trafikutskottet föreslår därför
att i här aktuella delar propositionen lämnas utan erinran och motionerna
avstyrks.

Stockholm den 4 december 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s). Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Rune Torwald (c), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck
(m), Gösta Andersson (c), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m). Olle
Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s)
och Margareta Persson (s).

Avvikande meningar

I. Begränsning av regleringen för den yrkesmässiga trafiken m.m.

Rolf Clarkson (m). Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m). Olle Grahn (fp)
och Göran Riegnell (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med ”På förslag” och på s. 4 slutar med ”del avstyrks” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Ekonomisk brottslighet har dålig grogrund om känslan av lojalitet och
samhörighet mellan näringsidkarna och samhället är stark. Näringsidkarnas
känsla av lojalitet och samhörighet i förhållande till samhället stimuleras
emellertid inte, om de uppfattar samhället som en byråkratisk kontrollorganisation
som snärjer in dem i lagar och regleringar, som de mer eller
mindre upplever som trakasserier från överhetens sida. Uppfattas inte
lagar och regleringar som behövliga och meningsfulla överträds de och gör
människorna till brottslingar, såsom påpekas i motion 1984/85:93 (fp).

Arbetet mot ekonomisk brottslighet måste därför börja med att man
undersöker om verkligen all den lagstiftning och alla de regleringar som

TU 1984/85:1 y

6

finns på olika områden inom näringsverksamheten behövs och om inte
lagstiftningen och regleringarna kan avvecklas eller i vatje fall begränsas.

Trafikutskottet anser för sin del att riksdagen med anledning av propositionen
och motionerna 1984/85:93 (fp) och 1984/85:96 (m) i här aktuella
delar bör som sin mening ge regeringen till känna vad trafikutskottet anfört
om begränsning av regleringar m. m.

2. Införande av ett system med näringstillstånd

Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c). Per Stenmarck (m), Gösta Andersson
(c), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp) och Göran Riegnell (m) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med hänsyn” och
slutar med ”motionerna avstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:

I vårt land är rätten att etablera sig som näringsidkare och att driva
näring i princip fri. Dessa förhållanden har utgjort grunden för det nyföretagande
och den utveckling, som ägt rum inom näringslivet i vårt land och
som fört vårt land till en framstående position bland industriländerna.

Det är mot denna bakgrund mycket oroande att eko-kommissionen
föreslagit att näringsfriheten skall inskränkas genom införande av ett system
med näringstillstånd. Trafikutskottet instämmer i den kritik mot ett
sådant system som anförs i m-, c- och fp-motionerna i det remitterade
ärendet. I propositionen borde man enligt trafikutskottets mening ha tagit
klart avstånd från eko-kommissionens förslag, men så har inte skett.

Nu bör emellertid riksdagen uttala att ett system, som innebär ytterligare
krångel för seriösa företagare, inte bör införas i vårt land.

Trafikutskottet anser för sin del att riksdagen med anledning av motionerna
1984/85:93 (fp), 1984/85:95 (c) och 1984/85:96 (m) i här aktuella
delar bör som sin mening ge regeringen till känna vad trafikutskottet anfört
om införande av ett system med näringstillstånd.

Trafikutskottet anser vidare att motion 1984/85:94 (vpk) i här aktuell del
bör avstyrkas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984