yttr 1984/85 sku5y y

Yttrande 1984/85:sku5y

SkU 1984/85:5 y

Skatteutskottets yttrande
1984/85:5 y

om inriktningen av elbeskattningen

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
yrkande 4 i motion 1984/85:2863 av Birgitta Hambraeus (c), som väckt
motionen med anledning av proposition 1984/85:120 om riktlinjer för
energipolitiken. Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.

I motionen yrkas att energiskatten på el skall utformas med tanke på att
åstadkomma ett pris som motsvarar den långsiktiga marginalkostnaden.
Samtidigt bör enligt motionären dispens medges för sådan elanvändning som
inte innebär en låsning vid en alltför hög elanvändningsnivå i framtiden.
Härigenom skulle enligt motionären undvikas att man binder sig vid en större
användning av el än som kan levereras på lång sikt. Hon befarar att
kärnkraftsavvecklingen annars kan komma att försvåras.

Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft uppgår sedan den 1
december 1984 normalt till 7,2 öre per kWh. Inom vissa glesbygdskommuner
i norra Sverige är skatten reducerad till 6,2 öre per kWh. Vidare är skatten
reducerad till 5 öre per kWh för den del av kraftförbrukningen i industriell
verksamhet som överstiger 40000 kWh under ett år. Regeringen har
dessutom till utgången av år 1985 medgett nedsättning av energiskatten på
elkraft, eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industriell tillverkning
till 1,5% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Utskottet vill betona det vanskliga i att beräkna den långsiktiga marginalkostnaden
— detta bestyrks även av utredningen om taxor och priser på
energi (SOU 1981:69) - men det torde vara uppenbart att beskattningen av
el skulle öka avsevärt om den utformades med utgångspunkt i en sådan
princip. För att uppnå det av motionären avsedda energipolitiska syftet
borde en sådan skattehöjning slå igenom även för den delen av industrin som
f. n. åtnjuter nedsättning av energiskatten. Detta skulle emellertid enligt
utskottets uppfattning för stora delar av landets utlandskonkurrerande
industri medföra menliga kostnadsnackdelar. Vidare skulle skattehöjningen
innebära en enligt utskottets mening oacceptabel fördyring av elkonsumtionen
för främst hushållen. Dessutom skulle avvägningen mellan skattebelastningen
på el och skattebelastningen på olja rubbas på ett olämpligt sätt. Det
bör vidare framhållas att systemet med skatteåterbäring för el som används i
avkopplingsbara elpannor i fjärrvärmenät tillkommit bl. a. i det syfte
motionären vill uppnå. Avsikten med denna skattestimulans är nämligen just
att utan en låsning vid en alltför hög elanvändningsnivå i framtiden ta till vara

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 5 y

SkU 1984/85:5 y

2

för uppvärmning tillgänglig elenergi. Mot bakgrund av vad som anförts anser
utskottet att näringsutskottet bör avstyrka motionen.

Stockholm den 11 april 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller
(m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s), Göran Riegnell (m)* och
Torgny Larsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

minab/gotab Stockholm 1985 82568