yttr 1984/85 sku4y y

Yttrande 1984/85:sku4y

SkU 1984/85:4 y

Skatteutskottets yttrande
1984/85:4 y

om skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1984/85:100 bilaga 9 såvitt avser anslag till de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna samt bilaga 15 såvitt avser länsstyrelsernas
skatteförvaltningar jämte motioner. Skatteutskottet får med anledning
härav anföra följande.

Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna Anslagsfrågor Anslagen

till länsstyrelsernas skatteförvaltning behandlas i bilaga 15 till
budgetpropositionen (civildepartementet). Budgetförslaget innebär att länsstyrelsernas
skatteavdelningar samt taxeringsavdelningen och uppbörds- och
dataenheterna vid länsstyrelsen i Stockholms län tilldelas medel utan
utgiftsminskningar på 2 %. Bl. a. tillskjuts 12,7 milj. kr. för arbetet med en
samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Eftersom denna
samordnade uppbörd även medför en utökad registrering av uppbördsdeklarationer
vid länsstyrelsernas dataenheter har också en tillfällig förstärkning
av 2,5 milj. kr. beräknats för detta merarbete. Av den för skatteavdelningarna
beräknade lönesumman ställs 5 milj. kr. till regeringens disposition för att
fördelas på de länsstyrelser som har särskilda svårigheter att finansiera sitt
rekryteringsbehov i vad avser handläggare på skatteavdelningarna.

För de lokala skattemyndigheternas vidkommande föreslås i bilaga 9 till
budgetpropositionen (budgetdepartementet) ett förslagsanslag av
838492000 kr. för budgetåret 1985/86. Förslaget innebär att även dessa
myndigheter undantas från den generella besparingen på 2 % och att hänsyn
har tagits till de nya arbetsuppgifterna avseende den samordnade uppbörden
av källskatt och arbetsgivaravgifter. Sammanlagt 35 milj. kr. har beräknats
för knappt 250 tjänster som inrättats vid myndigheterna för detta ändamål.
De lokala skattemyndigheterna tillförs dessutom extra resurser — 7,2
milj. kr., varav 4 milj. kr. i viss mån är av engångskaraktär - för arbetet med
den nya fastighetsskatten. Av den för de lokala skattemyndigheterna
beräknade lönesumman ställs en viss del, totalt 5 milj. kr., till riksskatteverkets
(RSV) förfogande att fördelas till de län som på grund av stora avgångar
har svårigheter att tillgodose sitt rekryteringsbehov av handläggare. Därut 1

Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 4 y

SkU 1984/85:4 y

2

över föreslås att 15 milj. kr., som myndigheterna disponerar under innevarande
budgetår för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen,
skall stå till myndigheternas förfogande även under budgetåret 1985/86.

I motionerna 2297 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och 2152 av Kjell
Mattsson m. fl. (c) yrkas att anslaget till de lokala skattemyndigheterna skall
minskas med 7,2 milj. kr. eller med ett belopp som motsvarar kostnaderna
för den nya fastighetsskatten. Motionärerna hänvisar till att de i annat
sammanhang yrkat att fastighetsskatten skall avskaffas.

Den nya statliga fastighetsskatten beslutades av riksdagen den 14 december
1984. Under innevarande riksmöte har skatteutskottet avstyrkt ett antal
motionsyrkanden om skattens omedelbara avskaffande (SkU 1984/85:36).
Mot den bakgrunden anser utskottet att de lokala skattemyndigheterna bör
tilldelas de medel som behövs för arbetet med den nya skatten, och utskottet
har ingen erinran mot det belopp om 7,2 milj. kr. som beräknats för
budgetåret 1985/86.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
propositionen i berörda delar. Det föreslagna anslaget till de lokala
skattemyndigheterna finner utskottet väl avvägt. Utskottet föreslår därför
att bostadsutskottet tillstyrker propositionen i nu aktuella delar och avstyrker
motionerna.

Organisationsfrågor

I motion 1476 av Stig Josefson m. fl. (c) begärs en redovisning av den
pågående översynen av skatteadministrationen. Motionärerna anser att
regeringen dröjt för länge med att ge sin syn på hur administrationen på
skatte- och avgiftsområdet bör organiseras i framtiden.

Frågor som rör den regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet
övervägs eller har nyligen övervägts i skilda sammanhang. Bl. a.
skall skatteförvaltningsutredningen (Fi 1984:03) — med utgångspunkt i att
det skall finnas en fristående länsskattemyndighet - senast den 1 juli 1985
lägga fram förslag hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen
bör utformas. Vidare undersöker deklarationskontrollsutredningen
(B 1982:06) möjligheterna att decentralisera viss del av skatteadministrationen
till de lokala skattemyndigheterna. Även skatteförenklingskommitténs
(B 1982:03) fortsatta arbete torde vara av intresse i detta sammanhang.
Nämnas kan också att statskontoret nyligen har lagt fram förslag till
regeringen om hur en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning i
Norrbottens län bör vara inrättad. Regeringen har lämnat förslaget vidare till
skatteförvaltningsutredningen.

Enligt vad utskottet erfarit fortskrider skatteförvaltningsutredningens
arbete planenligt med sikte på att lägga fram ett betänkande före halvårsskif -

SkU 1984/85:4 y

3

tet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns någon anledning
att begära en redovisning av utredningsarbetet.

Kronofogdemyndigheterna

I bilaga 9 till budgetpropositionen (finansdepartementet) föreslår regeringen
ett förslagsanslag till kronofogdemyndigheterna av 551539000 kr.
Detta innebär att kronofogdemyndigheterna i viss mån undantas från den
allmänna 2-procentiga besparingen. Anslaget minskas visserligen med 2 %
eller totalt 10,4 milj. kr. men samtidigt återförs 5 milj. kr. och ställs till RSV:s
disposition för att av verket fördelas mellan de resurssvagaste myndigheterna.
Vidare förutskickas vissa åtgärder när det gäller mindre distrikt med
endast en kronofogdetjänst som blivit vakant. Om det är förenat med
svårigheter att återbesätta tjänsten bör den enligt propositionen vakantsättas.
Vidare bör vissa administrativa funktioner — t. ex. den övergripande
ledningsfunktionen samt planering och budgetfrågor — förläggas till en
annan kronofogdemyndighet i länet. Chefen för den myndigheten bör
samtidigt förordnas att fullgöra uppgifter som åvilar kronofogden vid den
myndighet där chefstjänsten är vakantsatt.

Börje Hörnlund (c) anser att åtgärderna med avseende på mindre distrikt
där kronofogdetjänsten är vakant inte bör genomföras. Enligt motionärens
mening syftar åtgärderna till en indragning av kronofogdedistrikt. Han begär
i motion 2145 ett uttalande att den decentraliserade strukturen inom
kronofogdemyndigheterna skall upprätthållas.

Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) kritiserar den i propositionen
föreslagna ordningen för extratilldelning till vissa distrikt genom RSV:s
försorg. De yrkar i motion 1473 att länsstyrelserna skall fördela anslagen till
sina egna kronofogdedistrikt och att således endast nettoeffekten -5,4milj. kr. — skall inbesparas i kronofogdemyndigheternas anslag. Genom
RSV:s fördelning kommer enligt motionärernas mening endast de större
distrikten att få ekonomisk förstärkning.

Vad först gäller frågan om kronofogdemyndigheternas struktur vill
utskottet erinra om sitt uttalande i höstas att frågan om landets indelning i
kronofogdedistrikt bör anstå i avvaktan på att kompletterande utredningar
genomförts (SkU 1984/85:3). Som finansministern påpekat kan, utöver de
ovan nämnda utredningarna om skatteväsendets framtida organisation, även
skatteindrivningsutredningens arbete komma att bidra till att denna fråga
ytterligare belyses. I samma betänkande framhöll utskottet att exekutionsväsendets
arbets- och personalorganisation under tiden kunde successivt
anpassas till nya förutsättningar. De i propositionen förutskickade åtgärderna
beträffande vissa mindre distrikt får enligt utskottets mening ses mot
bakgrund av just de förutsättningar som finns att inom ramen av tillgängliga
resurser och befintlig organisation bedriva verksamheten så effektivt och
rationellt som möjligt. Eftersom åtgärderna inte innebär någon indragning

SkU 1984/85:4 y

4

av distrikt finner utskottet att de inte strider mot det förenämnda uttalandet
om den framtida organisationen. Till följd av det sagda anser utskottet att
bostadsutskottet bör avstyrka motion 2145.

Vad härefter gäller frågan i vilken ordning extra resurser skall tillskjutas
vissa arbetstyngda distrikt vill utskottet understryka att den av finansministern
aviserade metoden har prövats under innevarande budgetår och
befunnits fungera väl. Detta torde hänga samman med att RSV, som är
centralmyndighet för administrationen av exekutionsväsendet, har den
erforderliga överblicken över var resurserna bäst behövs och snabbt kan sätta
in dem. Utskottet anser därför att bostadsutskottet även bör avstyrka motion
1473.

I övrigt finner utskottet det föreslagna anslaget till kronofogdemyndigheterna
väl avvägt. Utskottet föreslår därför att bostadsutskottet tillstyrker
propositionen.

En annan fråga som berör indrivningsväsendet har tagits upp av vpk i
motion 470. Vpk yrkar att förslag om en effektivare indrivning av obetalda
reavinstskatter snarast bör föreläggas riksdagen. En sådan åtgärd bör enligt
motionärerna ingå som ett led i en social bostadspolitik.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att man vid indrivning inte
har olika rutiner beroende på varifrån restförda skatter härrör. Utskottet vill
också peka på de olika åtgärder som man på ett allmänt plan vidtagit för att
effektivera verksamheten och förbättra indrivningsresultatet. Hit hör, som
nämns i propositionen, ökade satsningar på komplicerade indrivningsfall och
införandet av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet
- REX. Vidare kan nämnas regeringens förslag till utvidgning av det
allmännas möjligheter att ta i anspråk återbetalningar av skatter och avgifter
för betalning av fordringar som det allmänna har på återbetalningsberättigade
personer. Detta förslag har riksdagen ännu inte tagit ställning till men det
har tillstyrkts av utskottet, dock icke av moderata samlingspartiets representanter.
På utredningssidan kan erinras om skatteindrivningsutredningens
arbete som syftar till att effektivera kronofogdemyndigheternas verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda bör bostadsutskottet enligt skatteutskottets
uppfattning avstyrka motionen såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 12 mars 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp). Anita Johansson (s)*, Ewy Möller (m), Bruno
Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Torgny Larsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:4 y

5

Avvikande meningar

Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna. Anslagsfrågor 1.

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anför:

Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet motsatte sig
bestämt införandet av den nya statliga fastighetsskatten. Partierna har under
våren fullföljt sin linje i motioner under allmänna motionstiden. Skulle
kravet på fastighetsskattens avskaffande vinna riksdagens bifall förutsätter vi
att anslaget för administrationen av skatten bortfaller.

Kronofogdemyndigheterna

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser att det avsnitt av
utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Vad först" och slutar på s. 4 med
”tillstyrker propositionen” bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen framhåller finansministern att frågan om exekutionsväsendets
framtida organisation bör anstå tills vidare. Denna ståndpunkt
rimmar enligt utskottet väl med utskottets uttalande i höstas att frågan
om landets indelning i kronofogdedistrikt bör anstå i avvaktan på att
kompletterande utredningar genomförts. Detta innebär vidare enligt utskottets
uppfattning att inga åtgärder bör vidtas i syfte att föregripa eller bereda
väg för ett senare beslut om distriktsindragningar. De mindre distrikten bör
således behållas som självständiga och arbetsdugliga enheter, och de bör få
tillräckliga resurser för att utföra en meningsfull verksamhet.

Vissa åtgärder som föreslås i propositionen avviker på ett betänkligt sätt
från de ovan angivna riktlinjerna. Metoden att låta RSV fördela medel till
vissa distrikt torde, som påpekas i motion 1473, leda till att endast de större
distrikten får ekonomisk förstärkning, trots att det i skilda sammanhang har
visats att de minsta och medelstora distrikten är de mest effektiva. Utskottet
anser därför att länsstyrelserna även fortsättningsvis bör fördela anslagen till
sina egna kronofogdedistrikt.

Även de åtgärder som aviserats i fråga om mindre distrikt med vakant
kronofogdetjänst har utskottet svårt att acceptera. Åtgärderna riskerar
enligt utskottets mening att utarma dessa distrikt på ett sätt som omöjliggör
för dem att fortsätta som självständiga enheter. Utskottet anser vidare att
åtgärderna innebär en organisationsförändring som strider mot uttalandet att
distriktsorganisationen tills vidare skall bestå. Utskottet motsätter sig därför
att åtgärderna genomförs och förordar i stället att även de mindre distrikten
tillförs resurser som gör det möjligt för dem att fungera meningsfullt och
effektivt.

SkU 1984/85:4 y

6

På grund av det anförda anser utskottet att bostadsutskottet bör tillstyrka
motionerna 2145 och 1473 och avstyrka propositionen i motsvarande del.

minab/gotab Stockholm 1985 82382