yttr 1984/85 sfu3y y

Yttrande 1984/85:sfu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SfU 1984/85:3 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1984/85:3 y

över proposition 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot
ekonomisk brottslighet m. m. jämte motioner

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har den 13 november 1984 beslutat att bereda socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:32 om
riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m. m. jämte de
med anledning av propositionen väckta motionerna 1984/85:93 av Bengt
Westerberg m.fl., 1984/85:94 av Lars Werner m. fl., 1984/85:95 av Karin
Söder m. fl. och 1984/85:96 av Per-Olof Strindberg m. fl.

Med hänsyn till den definition av ekonomisk brottslighet som återfinns på
s. 5 i propositionen finner socialförsäkringsutskottet att det i det förevarande
ärendet endast är frågor om socialavgifter som berör utskottets beredningsområde,
och utskottet begränsar sitt yttrande i enlighet härmed.

I propositionen lämnas en framställning om problemen med ekonomisk
brottslighet, och vidare redovisas den allmänna inriktning som reformarbetet
mot sådan brottslighet bör ha. Propositionen är bl. a. föranledd av de förslag
som lagts fram av kommissionen mot ekonomisk brottslighet, den sk.
eko-kommissionen. Avsikten är att dessa förslag - efter sedvanlig beredning
- skall bli föremål för separata propositioner. De nu föreslagna riktlinjerna
gäller dels den allmänna uppbyggnaden av rättsliga och administrativa
system, dels det straffrättsliga förfarandet. Av de riktlinjer som skall vara
vägledande i det fortsatta arbetet skall en strävan vara att åstadkomma regler
som är enkla ur såväl lagteknisk som administrativ synpunkt. Vidare bör
ökad samordning komma till stånd mellan olika regelsystem.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de åtgärder som redan har genomförts
inom avgiftsområdet. Sedan den 1 januari 1982 gäller nya regler för
uttag av socialavgifter (prop. 1980/81:178, SfU 28 och rskr 406). De därvid
beslutade ändringarna innebar enhetligare och enklare regler för beräkning
av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Syftet härmed var bl. a. att uppnå
administrativa lättnader för såväl myndigheter som arbetsgivare och egenföretagare.
Ändringarna möjliggjorde också att ett effektivare debiterings- och
uppbördssystem kunde införas. Första steget i den riktningen beslutades av
riksdagen under 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/83:60, SfU 10 och rskr
127). Därefter har riksdagen antagit en lag med nya bestämmelser om
uppbörd av socialavgifter som trädde i kraft den 1 januari 1985 (prop.
1983/84:167, SfU 28 och rskr 369). Sistnämnda lag innebär bl. a. att
arbetsgivaravgifterna knyts an till de löpande löneutbetalningarna och
samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt. Förfarandet medför att de

1 Riksdagen 1984185.11 samt. Nr 3 y

SfU 1984/85:3 y

2

arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret i de flesta fall
blir definitiva.

De sålunda vidtagna förändringarna har inneburit såväl förenklingar inom
regelsystemen som ökad samordning mellan olika regelsystem. De har
dessutom möjliggjort en bättre kontroll av avgiftsuppbörden. Utskottet vill
dock inte utesluta möjligheterna att ytterligare effektivisera avgiftsuppbörden,
såsom begärts i motionerna 95 och 96, men anser att det kan finnas skäl
att avvakta genomförandet av det nya uppbördssystemet innan några
åtgärder vidtas.

Ytterligare en fråga i propositionen som berör utskottet är den bristande
samordning som f. n. gäller beträffande arbetstagarbegreppet. Sociallagstiftningens
och skattelagstiftningens arbetstagarbegrepp är nämligen inte identiska.
Denna fråga utreds emellertid av socialavgiftsutredningen (S 1981:04)
som inom kort kommer att redovisa ett betänkande om den aktuella
gränsdragningsproblematiken.

Stockholm den 11 januari 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Elis
Andersson (c), Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad
(m), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gunhild Bolander (c), Margo
Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m),
Inger Hestvik (s) och Monica Andersson (s).

Särskilt yttrande

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anför:

Vid behandlingen av proposition 1983/84:167 om nya regler för uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare m. m. framförde vi som vår mening att
propositionens förslag inte innebar förenklingar av uppbördssystemet utan i
stället ökade administrativa svårigheter för arbetsgivarna och ökad statlig
administration. Dessutom skulle förslaget medföra ökade kostnader för
företagen i form av minskad likviditet och stora ränteförluster, vilket kan
drabba i synnerhet mindre företag hårt. Vi ansåg sålunda att propositionens
förslag inte kunde godtas utan regeringen borde i stället utreda frågan på nytt
med utgångspunkt från att påtagliga förenklingar av uppbördssystemet
måste genomföras och därefter lägga fram förslag med denna inriktning.

minab/gotab Stockholm 1985 79589

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.