yttr 1984/85 sfu1y y

Yttrande 1984/85:sfu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SfU 1984/85:1 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1984/85:1 y

över proposition 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna invandrare
jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 30 maj 1984 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84: 199 om svenskundervisning
för vuxna invandrare jämte motioner, i vad propositionen
och motionerna avser socialförsäkringsutskottets verksamhetsområde.

Socialförsäkringsutskottet, som har att bereda bl. a. invandrarfrågor och
studiesociala frågor, får med anledning härav anföra följande.

1 propositionen förordas att ett nytt system för svenskundervisning för
vuxna invandrare (sfi) skall genomföras fr. o. m. den 1 januari 1986. Avsikten
med det nya systemet är att inordna sfi under ett samhälleligt ansvar,
där staten fastställer mål och riktlinjer och även bidrar till finansieringen av
verksamheten. Kommunerna föreslås få ett lagstadgat ansvar för att i
första hand nykomna invandrare ges en grundläggande svenskundervisning
(grund-sfi) som ett led i mottagandet i Sverige och som en introduktion
till svenska förhållanden.

Efter introduktionsutbildning i form av grund-sfi skall påbyggnads-sfi
kunna ges antingen inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen i samband
med en yrkesinriktad utbildning eller i studiecirkelform hos studieförbund.
Statens finansiella åtaganden innebär bl. a. att den som deltar i sfi-undervisning
beräknas kunna erbjudas i genomsnitt sammanlagt 600 timmars
undervisning.

I såväl motion 2979 av Kerstin Göthberg m. fl. som motion 2985 av Per
Unckel m.fl. framhålls att propositionen saknar ekonomiska bedömningar,
ävensom förslag om statsbidragsregler och lagstiftning. Motionärerna
anser att det därför inte är möjligt att ta ställning till propositionen utan att
ett nytt fullständigt förslag bör föreläggas riksdagen. De yrkar på grund
härav avslag på propositionen och anger samtidigt vissa principer och
riktlinjer som enligt deras mening bör ligga till grund för en ny proposition i
frågan. Även i motion 2981 av Jörgen Ullenhag m.fl. kritiseras propositionen
för att den i flera avseenden är ofullständig och därför inte ger möjlighet
till en helhetsbedömning.

Utskottet konstaterar att någon kritik mot propositionens förslag om att
staten skall ha ramansvaret och även ange mål och riktlinjer för sfiundervisningen
inte har framförts motionsledes. Någon invändning har
inte heller riktats mot förslaget om att kommunerna skall ha det omedelI
Riksdagen 1984/85. II sami. Nr I y

SfU 1984/85: ly

2

bara ansvaret för att grund-sfi-undervisningen kommer till stånd. Förslaget
i denna del ligger också i linje med de riktlinjer för mottagandet av flyktingar
och asylsökande som riksdagen godkände under föregående riksmöte
(prop. 1983/84:124, SfU 27, rskr 295). Riktlinjerna i fråga innebär bl. a. en
förändring av formerna för mottagandet av flyktingar och asylsökande så
att tiden för vistelse på statliga mottagnings- eller utredningsförläggningar
nedbringas till mellan två och fyra veckor och att verksamheten därefter
huvudsakligen genomförs i kommunal regi med stöd av statlig ersättning.
Utskottet finnér vidare att det råder en bred enighet om att det nuvarande
splittrade systemet för sfi-undervisning bör förändras för att uppnå enhetlighet
och samordning av resurserna, och utskottet kan helt ställa sig
bakom de motiv som angivits i propositionen för en sådan förändring. Vad
gäller utskottets ämnesområde anser utskottet att propositionen ger ett
tillräckligt underlag för ett ställningstagande av riksdagen. Ett avslag på
propositionen skulle dessutom innebära att reformen avsevärt fördröjs och
det är, såsom också framhållits motionsledes, angeläget att så inte blir
fallet. Utskottet vill i anslutning till kritiken mot att propositionen saknar
lagförslag och finansieringsförslag erinra om att rätten till studiesocialt
stöd vid grund-sfi inte avses bli reglerad i lag utan i förordningen
(1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna m. m. Finansieringen
av förmånerna får på sedvanligt sätt behandlas vid prövningen av
regeringens kommande förslag till anslag för studiesocialt stöd. Det anförda
innebär att utskottet för sin del inte finner anledning biträda yrkandena
i motionerna 2979 och 2985 om att regeringen skall lägga fram ett nytt
samlat förslag om svenskundervisning för vuxna invandrare.

De förslag till ändrade riktlinjer som framförs i motionerna 2979, 2985
och 2981 berör till övervägande del frågor som ligger utanför socialförsäkringsutskottets
verksamhetsområde. I ett par hänseenden finns det emellertid
anledning för utskottet att närmare beröra propositionens förslag och
de nämnda motionsförslagen, nämligen vad gäller möjlighet till sfi-undervisning
för den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd och vad
gäller rätten till studiesocialt stöd.

I propositionen anges att endast den som är kyrkobokförd i riket (med
visst angivet undantag) skall ha rätt till sfi-undervisning. Förslaget innebär
att den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd inte får delta i
grund-sfi. I undantagsfall bör dock, framhålls det i propositionen, möjlighet
till sfi-undervisning medges den som väntar på beslut om uppehållstillstånd
om det kan ske utan merkostnader för staten och inom ramen för
tillgängliga resurser.

Den nämnda begränsningen i rätten till sfi-undervisning motiveras
främst med att de tidigare långa väntetiderna i fråga om beslut om uppehållstillstånd
har nedbringats och att ytterligare åtgärder under senare tid
vidtagits i syfte att snabbt få fram beslut om vilka som skall få rätt att
stanna.

SfU 1984/85:1 y

3

Motionärerna i motionerna 2985 och 2981 anser att även den som väntar
på beslut om uppehållstillstånd skall få delta i grund-sfi. 1 den förstnämnda
motionen framhålls att flertalet av dem som väntar på uppehållstillstånd
tillåts stanna kvar i landet. Argumentet att man under väntetiden inte vet
om utbildning över huvud taget blir till nytta är därför enligt motionärerna
av begränsat värde jämfört med de vinster en snabb inledning av sfi-studier
skulle medföra. I motion 2981 understryks att väntetiderna på beslut om
uppehållstillstånd fortfarande är mycket långa och att svenskundervisning
ofta är den enda meningsfulla sysselsättning som den enskilde invandraren
har under den psykiskt mycket pressande väntetiden. Även i motion 2984
av Berit Oscarsson m. fl. har frågan om svenskundervisning under väntetiden
tagits upp och motionärerna framhåller att propositionens förslag i
denna del medför en reell försämring för dem som väntar på beslut om
uppehållstillstånd fram till dess full effekt av den nya flyktingmottagningen
nås.

Angelägenheten av att förkorta väntetiderna för dem som väntar på
beslut om tillstånd att stanna i landet har vid ett flertal tillfällen understrukits
från statsmakternas sida. Såsom framgår av propositionen har också
åtgärder vidtagits för att handläggningstiderna i tillståndsärendena skall
nedbringas. En väntetid av normalt högst fyra veckor hos invandrarverket
har angetts som önskvärd. Om denna målsättning uppfylls kan enligt
utskottets mening ingen erinran riktas mot propositionens förslag om att
statsbidrag till grund-sfi endast bör utgå för undervisning till dem som
erhållit tillstånd att stanna i landet. Skulle emellertid väntetiderna, generellt
eller i enstaka fall, bli avsevärt längre än vad som förutsatts måste
kommunerna under alla förhållanden söka ge den som väntar på beslut om
tillstånd en meningsfylld sysselsättning. Utskottet förutsätter för dessa fall
att statsbidragsreglerna kommer att utformas så att - även om sfi-undervisningen
påbörjats redan under väntetid - detta inte hindrar att fullt
statsbidrag utgår för undervisningen så snart beslut föreligger om tillstånd
att stanna i landet. I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet
understryka vikten av att såväl den enskilde som studieanordnaren måste
få besked om att ett eventuellt deltagande i grund-sfi under väntetiden inte
kan inverka på beslutet i tillståndsfrågan.

1 anslutning till yrkandet i motion 2977 av Stina Gustavsson och Rune
Gustavsson om att svenskundervisning även framdeles bör förmedlas vid
flyktingförläggningarna i Alvesta och Moheda vill utskottet erinra om vad
som återgivits ovan (s. 2) beträffande riktlinjerna för mottagandet av
flyktingar och asylsökande. Organiserat överförda flyktingar kommer enligt
dessa riktlinjer att tas om hand två till fyra veckor på de statliga
mottagningsförläggningarna i bl. a. Alvesta och Moheda innan de flyttar ut
till ett eget boende. Under förläggningstiden bör enligt riktlinjerna normalt
inte svenskundervisning påbörjas utan sådan undervisning skall ingå i de
mottagningsinsatser som skall genomföras efter utflyttningen till en kom -

SfU 1984/85:1 y

4

mun. Det kan dock även i framtiden i vissa fall bli nödvändigt med en
längre tids vistelse i förläggningarna och flyktingarna kommer i sådana fall
att kunna få svenskundervisning redan under förläggningstiden.

Beträffande studiesocialt stöd föreslås i propositionen att invandrare
som deltar i grund-sfi skall få rätt till en timersättning enligt de bestämmelser
som gäller vid grundutbildning för vuxna. Timersättningen utgör f. n.
38 kr. för den som har inkomstbortfall och 13 kr. för övriga. 1 enlighet med
förslag i proposition 1983/84: 169 om kommunal och statlig utbildning för
vuxna skall den som fyllt 16 men ej 20 år och som inte åsamkas inkomstbortfall
få timersättning med tillsammans högst det belopp som motsvarar
studiebidraget, f. n. 400 kr. per månad.

Utskottet biträder propositionens förslag om att en timersättning skall
utgå till den som deltar i grund-sfi. Det är därvid särskilt värdefullt att
timersättning föreslås utgå även i de fall deltagaren inte förlorar arbetsinkomst
och att invandrare som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden
härigenom får en ekonomisk stimulans till att delta i grund-sfi. Med anledning
av vad utskottet ovan anfört om grund-sfi för den som väntar på
uppehållstillstånd finnér utskottet anledning understryka att utskottet delar
föredragandens uppfattning att timersättning inte skall utgå förrän
tillstånd beviljats.

Beträffande timersättningens nivå föreslås i motion 2985 av Per Unckel
m. fl. att den högre timersättningen skall utgå med 30 kr. Motionärerna vill
med detta förslag skapa finansiellt utrymme för en sfi-undervisning som är
100 timmar längre än vad som förutsätts i propositionen. En längre studietid
har också förordats i motion 2976 av Lars Werner m. fl.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1983/84:16
ansett det skäligt att såväl timstudiestödet som timersättningen vid grundutbildningen
för vuxna för innevarande budgetår utgår med 38 kr. i timmen
för den som åsamkas inkomstbortfall vid studierna. Utskottet har samtidigt
avstyrkt motionsyrkanden om att ersättningen skall sänkas till 30 kr. i
timmen. Utskottet finner det rimligt att den som deltar i grund-sfi och som
förlorar arbetsinkomst erhåller samma kompensation härför som den som
deltar i grundutbildning för vuxna. Utskottet anser att det faller utanför
utskottets ämnesområde att ta ställning till hur många studietimmar som
genomsnittligen behövs för att uppfylla de mål som föreslås gälla för sfi
och till vars formulering (prop. s. 15) utskottet helt kan ansluta sig.

I motion 2981 framhålls att studiesocialt stöd bör utgå även vid påbyggnads-sfi
och att det inte framgår av propositionen om detta är avsikten.

Påbyggnads-sfi förutsätts i propositionen komma att erbjudas invandraren
antingen i samband med arbetsmarknadsutbildning eller i studiecirklar.
Föredraganden framhåller att de studiesociala frågorna får lösas på för
dessa studieformer vanligt sätt. Detta innebär att utbildningsbidrag kommer
att utgå vid påbyggnads-sfi under arbetsmarknadsutbildning. Vid påbyggnads-sfi
som anordnas som studiecirklar av studieförbunden kommer

SfU 1984/85:1 y

5

ett tilläggsbidrag att utgå för cirkelverksamheten. Härigenom kommer
cirklarna att berättiga till timstudiestöd enligt de bestämmelser som gäller
för sådant stöd.

Förändringarna beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare
föreslås bli genomförda fr. o. m. den I januari 1986. Grund-sfi skall därvid
enligt propositionen i första hand rikta sig till nya invandrare och utgöra ett
led i mottagandet av dessa. Invandrare som vid systemets genomförande
bott en längre tid i Sverige, s. k. gamla invandrare, förutsätts i första hand
kunna få sitt behov av svenskundervisning tillgodosett inom påbyggnadssfi.
Under en övergångsperiod av fem år skall det dock finnas möjligheter
för gamla invandrare att få grund-sfi när de har behov av sådan undervisning.
Efter denna tidsperiod bör enligt föredragande statsrådet behovet av
grund-sfi för gamla invandrare vara täckt. Hon framhåller i detta sammanhang
att det är angeläget att information ges till berörda invandrare om dels
de möjligheter att följa svenskundervisningen som står till buds innan det
nya systemet träder i kraft, dels möjligheterna att få grund-sfi under
övergångsperioden. Informationen förutsätts bli lämnad av studicanordnarna
m.fl. Särskilda informationsinsatser beträffande gamla invandrare
föreslås också ingå i uppgifterna för den organisationskommitté som skall
tillsättas för det fortsatta arbetet med reformen.

I motionerna 2978 av Sivert Andersson m. fl.. 2980 av Margareta Palmqvist
och 2984 av Berit Oscarsson m.fl. framförs farhågor för att gamla
invandrares behov av svenskundervisning inte kan täckas inom ramen för
de resurser som kommer att anslås för det nya systemet. Motionärerna
anser att även gamla invandrare måste tillförsäkras rätten till grund-sfi och
att detta kommer att kräva ökade ekonomiska resurser med hänsyn till det
stora behov av grund-sfi som föreligger för gamla invandrare.

Utskottet kan helt instämma i motionärernas uppfattning att det är
väsentligt för alla invandrare att ha goda kunskaper i svenska språket vad
gäller såväl möjligheterna att fa en stark förankring i arbetslivet som
möjligheterna att delta i samhällslivet. Utskottet anser dock att propositionens
förslag lämnar utrymme för att tillgodose även gamla invandrares
behov av svenskundervisning. Gamla invandrare i behov av grund-sfi
kommer att kunna erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya
invandrare. Aktiva åtgärder för att nå gamla invandrare med information
om deras möjligheter att få sfi-undervisning kommer som nämnts också att
övervägas inom organisationskommittén. Såväl SFI-kommittén som föredraganden
har räknat med att gamla invandrares behov av grund-sfi bör
kunna tillgodoses under en övergångstid av fem år. Utskottet har ingen
anledning att nu ifrågasätta denna bedömning utan anser att det får ankomma
på statsmakterna att efter utgången av denna tidsperiod ta ställning till
vilket behov som i framtiden kan finnas av svenskundervisning och vilka
resurser som då eventuellt kan behövas och i så fall kan anslås för ändamålet.

SfU 1984/85:1 y

6

Utskottet behandlar slutligen yrkandet i motion 2976 av Lars Werner
m. fl. om att riksdagen bör uttala att sfi bör finansieras genom en arbetsgivaravgift.

Såsom understrukits i propositionen kommer arbetsgivarna, genom redan
existerande arbetsgivaravgifter till utbildningsbidrag för sfi-studier i
arbetsmarknadsutbildning, att delvis bidra till finansieringen av det nya sfisystemet.
Med hänsyn till att invandringen från att tidigare ha varit en
övervägande arbetskraftsinvandring numera ändrat karaktär, med en övervikt
för flyktinginvandringen, anser utskottet att det är samhällets gemensamma
ansvar att sörja för mottagningen av invandrare till Sverige. Utskottet
kan därför inte biträda förslaget i motion 2976 om en finansiering av
sfi enbart genom arbetsgivaravgifter. Utskottet förutsätter också att finansieringen
av timersättningen vid grund-sfi helt sker med statsbidrag och att
vuxenutbildningsavgiftsmedel inte tas i anspråk härför.

Stockholm den 16 oktober 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s). Nils Carlshamre (m). Elis Andersson (c),
Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s). Gullan Lindblad
(m), Ulla Johansson (s). Lena Öhrsvik (s). Siri Häggmark (m). Gunhild
Bolander (c). Margo Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s).
Barbro Nilsson i Visby (m) och Ella Johnsson (c).

Avvikande meningar

1. Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Vad
gäller" och slutar med "vuxna invandrare.” bort ha följande lydelse.

Även om det råder enighet om ett behov av förändring av sfi-undervisningen
anser utskottet att propositionen inte utgör en tillräcklig grund för
att beslutens konsekvenser skall kunna överblickas. Propositionen innehåller
varken ekonomiska bedömningar, statsbidragsregler eller förslag till
lagstiftning, utan regeringen avser att återkomma senare till dessa frågor.
Så länge ett samlat förslag till förändring av sfi-undervisning inte föreligger
anser sig utskottet sakna möjlighet att ta ställning till enskilda delar av
förslaget. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet hemställer om
avslag på propositionen.

SfU 1984/85:1 y

7

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”ansluta sig." bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening är den av regeringen föreslagna omfattningen
av sfi-undervisningen otillräcklig om målsättningen med undervisningen
skall kunna uppfyllas. Utskottet förordar därför en ökning av grund-sfiundervisningen
med 100 timmar. För att detta inte skall leda till en kostnadsökning
i förhållande till propositionens förslag bör timersättningen till
den som förlorar arbetsinkomst fastställas till 30 kr. i stället för den i
propositionen föreslagna timersättningen 38 kr.

2. Margo Ingvardsson (vpk) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ansluta sig.” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser att förutsättningarna bland invandrarna att tillägna sig
det svenska språket är av språkliga, utbildningsmässiga och kulturella skäl
mycket olika, och att det är dålig politik och dålig ekonomi att avbryta en
undervisning som bara har hunnit halvvägs därför att den pågått under ett
stipulerat antal timmar. Någon övre gräns för det antal timmar undervisningen
kan pågå bör enligt utskottets mening ej sättas om målsättningen för
sfi skall uppfyllas. Som ett rent budgettekniskt hjälpmedel för att kunna
beräkna medelsåtgången bör ett beräknat genomsnitt av 600-700 timmar
användas.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som böljar med
”Utskottet har” och slutar med ”för ändamålet.” bort ha följande lydelse.

När det gäller att tillgodose gamla invandrares behov av sfi är det i och
för sig en rimlig målsättning att det kvardröjande behovet av grund-sfi,
bl. a. som en följd av arbetsgivarens underlåtenhet att följa 240-timmarslagen,
bör vara tillgodosett inom en övergångstid av fem år. Denna målsättning
får emellertid inte tolkas så att nytillkommande invandrares rätt till sfi
upphör efter fem år. Om en sådan tolkning skulle göras anser utskottet att
det finns en uppenbar risk för att stora grupper kvinnor från vissa länder
kan komma att utestängas från undervisning.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som böljar med ”Såsom
understrukits” och slutar med ”anspråk härför.” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening framstår det som stötande att arbetsgivaren
enligt propositionen skall avlastas kostnader för svenskundervisningen för
invandrare. I stället bör såsom föreslagits i motion 2976 undervisningen
helt bekostas genom arbetsgivaravgifter.

SfU 1984/85:1 y

8

3. Elis Andersson, Gunhild Bolander och Ella Johnsson (alla c) anför:

Vi delar principiellt den uppfattning som framförts i motion 2979 att
propositionens förslag om svenskundervisning för vuxna invandrare är
mycket ofullständigt och att det med viss välvilja möjligen kan karakteriseras
som ett principförslag. De mest påtagliga bristerna i propositionen
hänför sig emellertid till frågor som faller utanför socialförsäkringsutskottets
verksamhetsområde. Vi kan därför ansluta oss till majoritetsyttrandet,
men vill samtidigt markera att vårt slutliga ställningstagande till om förslaget
i dess helhet bör avslås måste anstå till dess utbildningsutskottets
betänkande föreligger till behandling i kammaren.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.