yttr 1984/85 nu8y y

Yttrande 1984/85:nu8y

NU 1984/85: 8 y

Näringsutskottets yttrande
1984/85:8 y

om forsknings- och industripolitiskt samarbete mellan Sverige och
EG

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
motion 1984/85:2405 av Carl Bildt m. fl. (m) om Sveriges förbindelser med
de europeiska gemenskaperna (EG), såvitt avser de delar av yrkande 2
som faller inom näringsutskottets beredningsområde samt yrkande 3.

Motionen

Yrkanden

I motionen hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om önskvärdheten av ett ramavtal om forskningspolitik mellan Sverige och
EG,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om önskvärdheten av ett ramavtal om industripolitik mellan Sverige och
EG.

Motivering

Sverige kommer, sägs det i motionen, att få det svårt att behålla sin
ställning som exportinriktad högteknologisk industrination om inte svensk
industri ges full möjlighet att tillvarata de fördelar som en inte bara nordisk
utan också västeuropeisk ”hemmamarknad” utgör. Svensk industri måste
också delta i olika former av transnationellt samarbete på forsknings-,
utvecklings- och tillverkningsområdena. I motionen hänvisas till att man
inom EG under senare år har gjort kraftfulla ansträngningar i syfte att
stimulera framväxten av en högteknologisk europeisk industri som på sikt
skall kunna hävda sig i konkurrensen med främst amerikansk och japansk
industri. Det är, anför motionärerna, av utomordentligt stor betydelse att
Sverige på ett så allsidigt och komplett sätt som möjligt kan delta i EG:s
satsningar på de forsknings- och industripolitiska områdena. Det forskningspolitiska
samarbete med EG som nu förekommer - i motionen
nämns samarbetet inom ramen för dels COST (European Cooperation in
the Field of Scientific and Technical Research), dels det gemensamma
europeiska fusionsforskningsprogrammet — borde utvidgas. Som exempel
1 Riksdagen 1984185. 17 sami. Nr 8 y

NU 1984/85:8 y

2

på tänkbara samarbetsområden nämns hälso- och sjukvård, informationsteknologi,
avfallshantering, icke-nukleär energi, framtidsstudier, teknologisk
grundforskning samt bioteknologi.

Ett ramavtal om forskning mellan Sverige och EG borde kunna ge
Sverige möjlighet att automatiskt komma med i de olika samarbetsprojekt
som initieras inom EG, menar motionärerna. I nuläget krävs för varje
enstaka samarbetsprojekt överläggningar och separata avtal på ett sätt som
i längden knappast kommer att vara möjligt om samarbetet skall utökas.

Ett motsvarande ramavtal på det industripolitiska området kan visa sig
mera komplicerat att nå fram till. Ett sådant framstår emellertid inte minst
på sikt som ett utomordentligt viktigt svenskt önskemål. Det borde syfta
till att möjliggöra ett så fullständigt deltagande som möjligt för Sverige och
svensk industri i EG:s olika industripolitiska program. Som viktigt exempel
på industripolitisk satsning inom EG nämns ESPRIT (European Strategi
Programme for Research in Information Technology). På sikt är det
nödvändigt för svensk högteknologisk industri att kunna delta i detta
program liksom i de motsvarande satsningar som med stor sannolikhet
kommer att göras på andra områden, bl. a. inom bioteknologin, säger
motionärerna. I dag kan svenska industrier göra detta endast om det sker
genom ett företag etablerat i ett EG-land och om verksamheten också äger
rum vid detta företag.

Uppgifter i anslutning till motionen

EG:s ramprogram för forskning och utveckling

EG:s Råd antog i december 1984 principer, mål och kriterier för ett
ramprogram för EG:s FoU-verksamhet under perioden 1985-1988/89. Beslutet
hade föregåtts av förhandlingar vid ett flertal sammanträden alltsedan
sommaren 1983. Redan i februari 1984 fattade Rådet beslut om det i
motionen nämnda ESPRIT, som särskilt har prioriterats inom ramen för
FoU-programmet. ESPRIT syftar till att EG-länderna på tio år skall inhämta
Japans och USA:s försprång på det strategiska informationsteknologiområdet.
Budgeten för den första fasen av detta program uppgår till 1,5
miljarder ECU - ca 10 miljarder kronor - varav Gemenskapen bidrar med
ena hälften och deltagande industrier, universitet och andra institutioner
med den andra hälften. Programmet indelas i fem huvudområden, vilka är
avancerad mikroelektronik, mjukvaruteknologi, avancerad informationsbehandling,
kontorssystem och datorintegrerad produktion. Övriga prioriterade
områden inom FoU-programmet är bioteknologi, basteknologi,
icke-nukleär energi, skydd mot radioaktiv strålning samt stimulans av
vetenskapligt samarbete och forskarutbyte. Bland projekten ingår ett fusionsforskningsprogram,
i vilket också Sverige och Schweiz deltar.

Ramprogrammet och dess finansiering har slutligt fastställts av Rådet i
april 1985.

NU 1984/85:8 y

3

Planerat ramavtal för forskningssamarbete mellan Sverige och EG

Tankar på ett samarbetsavtal mellan Sverige och EG med sikte på ökat
europeiskt industrisamarbete framfördes av statsminister Olof Palme vid
hans besök hos EG i februari 1983. Han anförde:

På det tekniskt-vetenskapliga området intar Europa en av de främsta
platserna, men våra industrier skulle kunna vara mera konkurrenskraftiga
om vi bättre samordnade våra ansträngningar och resurser. Det vore
kanske nyttigt att pröva tanken på en ramöverenskommelse för att underlätta
en närmare samverkan. Som exempel på särskilt lovande potentiella
samarbetsområden vill jag nämna ESPRIT-projektet. Även om det existerar
ett nära samarbete mellan Sverige och Gemenskapen i dessa ämnen
skulle det kunna utvidgas och fördjupas ytterligare, i båda parters intressen.
Svenska företag önskar i sitt samarbete med företag i Gemenskapen
ge sitt fulla bidrag på områden som telekommunikationer, elektronik,
informatik etc. Gemensamma företag, forskning och utveckling i samarbete,
specialisering och rationell arbetsfördelning mellan europeiska företag
är just de recept som ska ge oss sysselsättning och inkomster under de
kommande åren. Det finns lyckligtvis inte bara stagnerade industrier, det
finns också framtidsindustrier.

Formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG
med sikte på ett ökat industriellt samarbete studerades härefter under år
1984 av en gemensamt tillsatt arbetsgrupp. Ett förslag till mandat för EGkommissionen
att formellt förhandla med Sverige (och Schweiz) om ett
ramavtal på FoU-området har i början av april 1985 antagits av EG:s Råd.
Förhandlingar kommer att inledas inom kort och väntas kunna bli slutförda
under sommaren 1985.

Enligt förhandlingsmandatet skall ramavtalet kunna omfatta FoU-samarbete
mellan EG och Sverige på alla tänkbara områden. Det skall vara
utvecklingsbart. Existerande samarbete noteras. Framtida samarbete skall
övervägas i samband med regelbundna möten, där parternas FoU-politik
presenteras. Samarbetet kan vidare ske i form av informationsutbyte,
koordinering av program och projekt eller genomförande av gemensamma
projekt. Formerna för samarbete kan vara gemensamma möten, vetenskapliga
besök och utbytesresor, kontakter mellan programansvariga, deltagande
i seminarier, symposier etc. och finansiell medverkan i gemensamma
forskningsaktiviteter. Enskilda samarbetsavtal inom ramen för avtalet
skall slutas separat och villkoren liksom ledning och övervakning fastställas
från fall till fall.

tl Riksdagen 1984185. 17 sami. Nr 8y

NU 1984/85:8 y

4

Näringsutskottet

Inledande kommentar

Näringsutskottet lämnar i det följande vissa synpunkter på yrkandena i
motionen i den ordning de framställs, dvs. först förslaget om ett ramavtal
för forskningspolitiskt samarbete mellan Sverige och EG och därefter
förslaget om ett motsvarande avtal för industripolitiskt samarbete. Som
närmare framgår av den fortsatta framställningen ser näringsutskottet dock
ingen klar skiljelinje mellan det forskningspolitiska och - såsom utskottet
tolkar motionen - det industripolitiska ramavtal som förslagen i motionen
syftar till.

Ramavtal för forskningspolitiskt samarbete

Ett nära, omfattande och varaktigt samarbete med EG eftersträvas
sedan länge från svensk sida. Det tar sig uttryck i aktiviteter på vitt skilda
områden såväl bilateralt som inom ramen för samarbetet mellan EFTAländerna
och EG. 1 och med att tullfrihet nu råder för industrivaror på den
västeuropeiska marknaden har samarbetet gått in i en ny fas med ökad
tonvikt på sådana från näringsutskottets utgångspunkter betydelsefulla
områden som avveckling av icke-tariffära handelshinder och samarbete i
forsknings- och utvecklingsfrågor.

Ett av förslagen i motion 1984/85:2405 (m) gäller just forsknings- och
utvecklingssamarbete. Förslaget går ut på att ett ramavtal om forskningspolitik
skall ingås mellan Sverige cch EG. Genom ett sådant avtal skulle en
utvidgning av forskningssamarbetet kunna ske, en utvidgning som enligt
motionärernas mening är angelägen för att Sverige skall kunna behålla sin
ställning som exportinriktad, högteknologisk industrination.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att det är värdefullt att
Sverige har möjlighet att delta i sådant forsknings- och utvecklingsarbete
inom EG som syftar till ökad konkurrenskraft för och profilering av den
västeuropeiska industrin inom viktiga framtidssektorer. Sverige borde
också kunna ge positiva bidrag i ett samarbete med detta syfte.

Av väsentlig betydelse är det samarbete som etableras direkt mellan
svenska företag och företag och institutioner inom EG. En möjlighet för
Sverige att inom ramen för ett särskilt samarbetsavtal officiellt delta i EG:s
gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram kan ses som ett viktigt
komplement till och i vissa fall också som en nödvändig förutsättning för
detta direkta samarbete. Särskilt gäller detta naturligtvis när villkoren i
forskningsprogrammen är så utformade att medverkan från företag i tredje
land annars inte är möjlig. Vikten av att ett utvidgat forskningssamarbete
med EG kommer till stånd understryks ytterligare av att - som tidigare
nämnts - det interna EG-samarbetet i FoU-frågor, särskilt inom områden

NU 1984/85:8 y

5

som är intressanta från industriell synpunkt, har väsentligt aktiverats under
de senaste åren. Ett vidgat forskningssamarbete torde vidare kunna få
positiva effekter också på andra områden där ett utökat samarbete är
önskvärt för att produktion och handel skall kunna underlättas.

Som har framgått av den inledande redogörelsen är ett ramavtal om
forskningssamarbete på väg att träffas mellan Sverige och EG. Intentionerna
från svensk sida - sådana de kan utläsas av statsminister Olof
Palmes där refererade anförande — är att forskningssamarbetet framför allt
skulle ta sikte på ökat europeiskt industrisamarbete. Näringsutskottet ser
från sina utgångspunkter positivt på att ett ramavtal med denna inriktning
kommer till stånd. Detta ligger, såvitt utskottet kan se, också i linje med
önskemålen i motion 1984/85:2405 (m).

Enligt vad som sägs i motionen borde ett ramavtal om forskningspolitiskt
samarbete kunna ge Sverige en automatisk möjlighet att komma med i
EG:s samarbetsprojekt. Om samarbetet skall utökas går det inte att ha
överläggningar och separata avtal kring varje enstaka samarbetsprojekt på
det sätt som nu sker. hävdar motionärerna.

Näringsutskottet vill understryka att en sådan automatisk rätt för Sverige
att delta i alla projekt inom EG:s forskningsprogram som motionärerna
synes åsyfta rimligen också måste motsvaras av en skyldighet att delta.
Mot en sådan ordning kan enligt utskottets mening flera invändningar
resas. Det är inte givet att Sverige har behov av, kompetens att tillgodogöra
sig eller möjligheter att bidra till forskning inom alla de områden som
omfattas av EG:s FoU-program. Det naturliga vore enligt näringsutskottets
mening att Sverige engagerade sig i sådana projekt inom detta program
där förutsättningar i nu nämnda avseenden i särskild grad föreligger. En
automatik av det slag som antyds i motionen borde också förutsätta att
Sverige på samma villkor som EG:s medlemsländer fick delta i beslutsprocessen
när det gäller att fastställa inriktningen av det gemensamma
forskningsprogrammet och villkoren för dess finansiering. Detta torde vara
uteslutet.

Enligt näringsutskottets mening ligger det i stället i Sveriges intresse att
ett ramavtal om forskningssamarbete ger en plattform för ett utvidgat
samarbete vilken inte begränsar förutsättningarna härför eller medför att
dessa låses på annat sätt. Riktlinjerna i EG-kommissionens förhandlingsmandat
ligger i linje med vad näringsutskottet här har förordat. Det planerade
ramavtalet framstår som mycket väsentligt såsom viljeyttring från
parternas sida till förmån för en intensifierad forskningssamverkan. Med
stöd av detta avtal kan en diskussion upptas om svensk medverkan i
konkreta projekt inom t. ex. de områden som angavs i statsminister Olof
Palmes anförande och andra för bl. a. den industriella utvecklingen viktiga
forskningsområden. Det som här sagts utesluter inte heller att en precisering
av prioriterade områden för fortsatta diskussioner sker redan i anslutning
till de förhandlingar som inom kort avses bli inledda.

NU 1984/85:8 y

6

Näringsutskottet vill kort beröra även finansieringen av eventuella gemensamma
forskningsprojekt. De anslags- och prioriteringsfrågor som kan
aktualiseras kommer regeringen och riksdagen i sedvanlig ordning att få ta
ställning till i anslutning till att svenskt deltagande i EG-projekt blir aktuellt.
Av betydelse är att planeringen är så långsiktig att medel för ett
eventuellt vidgat forskningssamarbete med EG kan beaktas i samband med
fastställandet av de treårsramar för anslagen till forskning som numera
regelmässigt läggs fast av riksdagen. Som påpekades i proposition 1983/
84:107 om forskning (s. 26) torde ett vidgat svenskt FoU-samarbete med
EG kräva ett ökat engagemang såväl från statliga organ som från industrin
för att skapa de förutsättningar som fordras för ett framgångsrikt resultat
på lång sikt. Framställningen i det föregående ger vid handen att EGprojekten
kan ha en uppläggning motsvarande den som i Sverige tillämpas
av styrelsen för teknisk utveckling, med finansiering såväl via EG-budgeten
som från institutioner och företag.

Näringsutskottet vill också något beröra det samarbete som inom ramen
för COST sedan år 1971 är etablerat mellan EG och för närvarande nio
utanförstående europeiska länder, däribland Sverige, avseende tillämpad
forskning och tekniskt utvecklingsarbete. Samarbetet sker inom tio ämnesområden:
datateknik, teleteknik, transportväsen, havsfrågor, materialteknik,
miljövård, meteorologi, jordbruksforskning, livsmedelsteknologi och
socialteknologi. För närvarande pågår ett drygt trettiotal projekt med
svenskt deltagande. COST-projekten rör i de flesta fall problem av allmänt
samhälleligt intresse och är normalt - av konkurrensskäl - av den karaktären
att de inte engagerar den privata industrin utan närmast offentliga
institut och forskningsorgan. Det finns ingen gemensam budget för COSTprojekten.
Samarbetet går ut på att länderna ställer sina egna forskningsresultat
på projektområdena till övriga deltagares förfogande.

Enligt vad utskottet har inhämtat pågår för närvarande ett erfarenhetsutbyte
avseende COST-samarbetet. Från svensk sida har därvid getts uttryck
för en positiv inställning till en fortsatt utveckling av detta. En sådan
är enligt näringsutskottets mening värdefull. Flera av de aktuella samarbetsområdena
är viktiga för den industriella utvecklingen. Av betydelse
från näringsutskottets utgångspunkter är också de möjligheter till standardisering,
harmonisering och samordning inom områden såsom t. ex. data-,
el- och teleteknik som samarbetet inom COST har visat sig kunna erbjuda.
En fortsatt utveckling i denna riktning är av värde för att produktion och
internationell handel skall kunna underlättas.

Rådets principbeslut om ett ramprogram för FoU-verksamheten i Gemenskapen
ändrade förutsättningarna för EG:s deltagande i COST-samarbetet.
EG kunde i fortsättningen förväntas delta endast i sådana COSTprojekt
som låg i linje med ramprogrammets inriktning. Vidare skulle
industriellt intressanta projekt i större omfattning bedrivas inom ramen för

NU 1984/85:8 y

7

interna EG-program. Tredjeländers anslutning till dessa program skulle
övervägas från fall till fall och först sedan EG internt hade fastställt resp.
program.

Det senast anförda stärker ytterligare skälen för en överenskommelse
om forskningssamarbete av det slag som är på väg att träffas.

Ramavtal för industripolitiskt samarbete

Det är enligt motionärerna angeläget att ett ramavtal mellan Sverige och
EG eftersträvas också på det industripolitiska området. Ramavtalet skulle
syfta till att möjliggöra för Sverige och svensk industri att så fullständigt
som möjligt delta i EG:s industripolitiska program. Som ett viktigt exempel
på industripolitiska satsningar inom EG nämns ESPRIT. I övrigt definieras
samarbetsområdet för det tilltänkta ramavtalet om industripolitik inte närmare.
Näringsutskottet vill mot denna bakgrund anföra följande.

Det industripolitiska samarbete som nu äger rum inom EG omfattar en
rad olika frågor, t. ex. bevakning av eller särskilda program för problembranscher,
statliga stödåtgärder och allmänna företagsfrämjande åtgärder.
I sådana frågor finns sedan länge ett informellt erfarenhetsutbyte och
samarbete också mellan Sverige och EG. Det sker bl. a. inom ramen för
möten med den s. k. blandade kommissionen, i expert- och samrådsgrupper
och i kontakter mellan den svenska EG-delegationen i Bryssel och EGkommissionens
tjänstemän. Såväl mera övergripande industripolitiska frågor
som branschspecifika frågor avseende t. ex. papper och stål tas upp till
diskussion inom ramen för detta icke formaliserade samarbete. Sverige har
uttryckt intresse för att ytterligare branscher, såsom data, elektronik och
telekommunikationer, skulle inbegripas i dessa diskussioner.

Enligt näringsutskottets mening kan ett erfarenhetsutbyte med EG i
industripolitiska frågor av här berört slag vara värdefullt. Någon anledning
att ge detta samarbete en organisatorisk ram i form av ett särskilt avtal
föreligger emellertid enligt utskottets mening inte. Såväl i sak som vad
avser formerna synes det nuvarande informella samarbetet i industripolitiska
frågor av traditionellt slag fungera tillfredsställande.

Emellertid torde motionen kunna tolkas så att det industripolitiska samarbete
med EG som eftersträvas gäller strategiska satsningar för industriell
utveckling snarare än EG:s industripolitiska samarbetsprogram i vidare
bemärkelse. Som nyss nämndes framhåller motionärerna särskilt ESPRIT.
Näringsutskottet finner emellertid att detta väsentligen har karaktär av
forsknings- och utvecklingsprojekt. Det skulle då närmast aktualiseras
som projekt inom ramen för det forskningssamarbete som har berörts i
föregående avsnitt.

Gränserna mellan industriinriktad forskningspolitik och forskningsinriktad
industripolitik är självfallet inte alltid klara. Huruvida ett utvecklingsprogram
på ett visst område skall hänföras till det ena eller det andra av de

NU 1984/85:8 y

två politikområdena är emellertid i det sammanhang som här diskuteras av
mindre betydelse. Det väsentliga är syftet med projekten och med det
samarbete som byggs upp kring dessa.

Ett av syftena från svensk sida med det nu planerade ramavtalet om
FoU-samarbete är att ett utökat europeiskt industrisamarbete inom viktiga
framtidssektorer skall komma till stånd. Sett mot denna bakgrund utgör
det i motionen nämnda ESPRIT ett exempel på ett möjligt och enligt
näringsutskottets mening viktigt samarbetsområde som skulle kunna rymmas
inom ramen för ett sådant avtal. Som har framgått av det föregående
nämndes också detta projekt särskilt i statsminister Olof Palmes tal vid
besöket hos EG i februari 1983.

Med utgångspunkt i det som nu sagts och med hänsyn till den breda
täckning som det planerade avtalet om FoU-samarbete har, finnér näringsutskottet
att något särskilt avtal om industripolitik mellan Sverige och EG
inte behövs för att ett samarbete mellan parterna i utvecklingsprojekt av
den typ som åsyftas i motionen skall kunna komma till stånd. Sådana
projekt bör naturligen kunna aktualiseras inom ramen för det planerade
ramavtalet för forskningspolitiskt samarbete. Om det i förlängningen av
samarbetsprojekt inom FoU-avtalets ram skulle finnas utvecklingsfrågor
av industripolitisk karaktär som aktualiserar gemensamma eller samordnade
insatser borde diskussioner också härom kunna tas upp inom ramen för
FoU-samarbetet utan stöd i ett särskilt avtal om industripolitik.

Stockholm den 2 maj 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m)*, Gunnar Nilsson i Stockholm (s). Lilly Hansson (s). Erik
Hovhammar (m). Lennart Pettersson (s). Sten Svensson (m), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s). Christer Eirefelt (fp), Per-Richard Molén
(m)**, Sivert Andersson (s), Ivar Franzén (c) och Lars Ahlström (m).

* Avsnittet Ramavtal för industripolitiskt samarbete.

** Utom avsnittet Ramavtal för industripolitiskt samarbete.

NU 1984/85:8 y

9

Avvikande meningar

1. Ramavtal för forskningspolitiskt samarbete

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den del av yttrandet — under rubriken Ramavtal för
forskningspolitiskt samarbete - som börjar med ”Näringsutskottet delar”
och slutar med ”att träffas” bort ha följande lydelse:

För att en positiv ekonomisk utveckling skall bli möjlig i framtiden måste
Sverige, som framhålls i motion 1984/85:2405 (m), förbli en exportintriktad,
högteknologisk industrination. Näringsutskottet delar motionärernas
uppfattning att en viktig förutsättning härför är att svensk industri ges full
möjlighet att tillvarata de fördelar som en västeuropeisk "hemmamarknad”
utgör. Svensk industri måste också delta i olika former av transnationellt
samarbete på forsknings-, utvecklings- och tillverkningsområdena.
Särskilt för företag inom högteknologiområden, såsom t. ex. informationsteknologi,
bioteknologi och telekommunikationer, är behovet av sådant
samarbete i omedelbar närhet till en gemensam västeuropeisk marknad
angeläget. Näringsutskottet vill i detta sammanhang erinra om de positiva
erfarenheterna av hittillsvarande forskningssamarbete med EG inom ramen
för COST och det gemensamma europeiska fusionsforskningsprogrammet.

Några utmärkande drag för EG:s forskningspolitik under de senaste åren
har varit följande. Satsningarna på gemensamma forskningsprojekt har
ökat kraftigt. Ett ramprogram för forskning och utveckling under perioden
1985-1988/89 har lagts fast. Det samarbete som EG sedan länge har
bedrivit med ett antal utanförstående länder inom ramen för COST har
tunnats ut genom EG:s beslut att industriellt intressanta forskningsprojekt
i ökad utsträckning skall drivas som interna program. Villkoren för industrins
medverkan i EG:s gemensamma forskningssatsningar har vidare i en
del fall utformats så att företag i tredje land är uteslutna från deltagande.
Ett av de för närvarande viktigaste exemplen på strategiska forskningsprojekt
inom EG som är förenade med villkor av detta slag är ESPRIT, vilket
har beskrivits i det föregående. För att ett företag skall få vara med i detta
projekt krävs att företaget har produktion inom EG, att det bedriver FoUverksamhet
inom EG och att forskningsresultaten kommer produktion
inom EG till del. Med denna inriktning av EG:s forskningspolitik finns risk
för att svenska företag flyttar sin verksamhet utomlands för att därigenom
få möjlighet att delta i det industriellt viktiga utvecklingsarbetet inom EG.

Mot den bakgrund som nu har angetts ansluter sig näringsutskottet till
uttalandet i motion 1984/85:2405 (m) att det är av utomordentligt stor
betydelse att Sveriges forskningssamarbete med EG utvidgas och att Sverige
därvid på ett så allsidigt och fullständigt sätt som möjligt deltar i EG:s

NU 1984/85:8 y

10

gemensamma satsningar på industriell forskning och utveckling inom viktiga
framtidssektorer. Utskottet stöder också motionärernas förslag att ett
ramavtal om forskningspolitik i detta syfte skall ingås mellan Sverige och
EG.

Ett ramavtal om forskningssamarbete mellan Sverige och EG är, som
framgår av den inledande redovisningen, på väg att träffas. Med hänsyn till
det som nyss sagts finnér näringsutskottet detta värdefullt. Emellertid
synes de riktlinjer som har givits inför EG-kommissionens förhandlingar
med Sverige inte ge utrymme för den nära och självklara anknytning av
Sverige till EG:s gemensamma forskningssatsningar som förespråkas i
motion 1984/85:2405 (m) och som även näringsutskottet finner önskvärd.
Ett ramavtal av nu skisserat slag kan ha betydelse som pådrivande kraft för
beslut om forskningssamarbete i olika konkreta frågor, men det har enligt
utskottets mening inte den utformning som behövs för att svensk medverkan
i EG:s strategiska forskning skall garanteras på det sätt som är önskvärt.
Ett mera ambitiöst avtal än det som nu diskuteras bör därför eftersträvas.
Att det avtal som kan komma att träffas redan i sommar inte kan
anses vara till fyllest framgår av statsminister Olof Palmes uttalande i
samband med hans besök hos EG i februari 1983. Uttalandet har redovisats
i det föregående. Han anförde bl. a. att svenska företag i sitt samarbete
med EG önskar ”ge sitt fulla bidrag på områden som telekommunikationer,
elektronik, informatik etc.” ESPRIT omnämndes vidare särskilt
som exempel på speciellt lovande potentiella samarbetsområden. Det nu
aktuella avtalet motsvarar inte dessa krav.

Enligt näringsutskottets mening bör förhandlingarna om ett forskningsavtal
med EG inriktas på att få till stånd ett avtal som, i enlighet med vad
som sägs i motion 1984/85:2405 (m), medger att Sverige verkligen bereds
möjlighet att komma med i de olika EG-samarbetsprojekt som initieras.

Ett deltagande från svensk sida i EG:s forskningsprogram kommer att
ställa krav på finansiell medverkan från såväl statens som olika intressenters
sida. Svenska företag får inom ramen för de konkreta projekten i
den utsträckning de önskar anmäla sitt intresse av att delta på föreskrivna
villkor.

Det fortsatta arbetet på att söka uppnå ett ramavtal om forskningssamarbete
av den innebörd som utskottet här har förordat bör bedrivas i nära
samarbete med de svenska företag som kan ha intresse av att delta i EG:s
forskningsprogram.

NU 1984/85:8 y

11

2. Ramavtal för forskningspolitiskt samarbete

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Ramavtal för forskningspolitiskt samarbete- som börjar
med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”att träffas” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av ett vidgat
samarbete med EG i forskningsfrågor som är av betydelse bl. a. för den
industriella utvecklingen. Eftersom Sverige är ett litet land med begränsade
forskningsresurser som måste utnyttjas effektivt anser utskottet det
naturligt att ett samarbete i första hand kommer till stånd på sådana
områden där Sverige ligger väl framme i fråga om kunskaper och kapacitet
för industriell vidareutveckling. Det är på sådana områden som utbytet av
ett forskningssamarbete med EG blir störst för bägge parter. Avtal om
forskningssamarbete bör därför träffas från fall till fall.

Det nu sagda innebär att näringsutskottet inte ansluter sig till motionärernas
förslag om ett ramavtal för forskningspolitiskt samarbete med EG
som ger en automatisk möjlighet - och därmed sannolikt skyldighet - att
komma med i EG:s gemensamma forskningsprojekt. Ett ramavtal av det
allmänna slag som, enligt vad som har sagts i det föregående, nu är på väg
att träffas mellan EG och Sverige om forskningssamarbete kommer knappast
att underlätta ett utvidgat forskningssamarbete i de former som
näringsutskottet här förordar och är därför inte särskilt meningsfullt. Sedan
ett utvidgat forskningssamarbete med den av utskottet angivna uppläggningen
väl har kommit till stånd får erfarenheterna visa om någon form
av övergripande avtal för samarbetet behövs.

3. Ramavtal för industripolitiskt samarbete

Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars
Ahlström (alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Ramavtal
för industripolitiskt samarbete — som börjar med ”Ett av” och slutar
med ”om industripolitik” bort ha följande lydelse:

Det ramavtal för FoU-samarbete som föreslås i motion 1984/85: 2405 (m)
och som näringsutskottet nyss har ställt sig positivt till syftar till att
Sverige och svensk industri skall få delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete
inom viktiga framtidssektorer för industrin. Det i motionen
nämnda ESPRIT är ett av de viktiga projekten för svenskt deltagande inom
ramen för ett sådant forskningsavtal. Under förutsättning att också andra
projekt av den typen kan aktualiseras för samarbete inom denna ram finnér
näringsutskottet att något särskilt avtal om industripolitik mellan Sverige
och EG inte behövs för att syftet med motionärernas förslag skall nås.
Utskottet utgår också från att parterna inom ramen för ett samarbetsavtal
om forskning och utveckling skall kunna diskutera även andra frågor av

NU 1984/85:8 y

12

betydelse för ett utökat europeiskt industrisamarbete, t. ex. åtgärder som
ger en gynnsam miljö för företagandet och stimulerar utvecklingen av
konkurrenskraftiga företag både inom och över nationsgränserna.

4. Ramavtal för industripolitiskt samarbete

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Ramavtal för industripolitiskt samarbete- som börjar med
”Ett av” och slutar med ”om industripolitik” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har nyss uttalat sig för ett utvidgat forskningssamarbete
med EG, efter särskild överenskommelse mellan parterna från fall till
fall, i bl. a. frågor av betydelse för den industriella utvecklingen. Vid en
sådan uppläggning av samarbetet finnér utskottet att ett särskilt avtal om
industripolitik mellan Sverige och EG inte behövs för att de grundläggande
syftena med motionen skall nås.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985