yttr 1984/85 nu5y y

Yttrande 1984/85:nu5y

NU 1984/85:5 y

Näringsutskottets yttrande
1984/85:5 y

om sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd och konsumentverket Till

lagutskottet

Lagutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1984/85:2401 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) i vad avser sammanslagning
av statens pris- och kartellnämnd (SPK) och konsumentverket (yrkande 1).

Näringsutskottet yttrade sig förra året (NU 1983/84:6 y, LU 1983/84:28)
över en motion med samma innebörd. Därvid lämnade näringsutskottet en
redogörelse för SPK:s uppgifter och organisation, till vilken utskottet nu
hänvisar. Utskottet vill härutöver anföra följande.

Motionsyrkandet är grundat på önskemål om en ändrad inriktning av
statens konsumentpolitiska insatser. Dessa bör, menar motionärerna, i
första hand ta sikte på information och service. En del av konsumentverkets
uppgifter skulle överföras till annan myndighet eller avvecklas. Motionärerna
vill att konsumentverkets anslag för nästa budgetår skall minskas något i
förhållande till vad regeringen har föreslagit. Även efter denna reduktion
skulle verket dock ha betydligt större organisation än den myndighet, SPK,
som det enligt motionärerna borde slås samman med. SPK:s ekonomiska
omslutning under det kommande budgetåret skulle liksom för närvarande -med en personal motsvarande 174 heltidstjänster - bli ungefär två tredjedelar
av konsumentverkets.

SPK är, som näringsutskottet även tidigare har framhållit, i första hand ett
utredningsorgan. Regeringen och andra myndigheter, särskilt näringsfrihetsombudsmannen,
är dess främsta avnämare. Bland dess uppgifter ingår också
att sprida allmän kännedom om rådande pris- och konkurrensförhållanden.
Statsmakterna genomförde år 1975 en klar kompetensfördelning mellan SPK
och konsumentverket i fråga om prisinformation.

När motsvarande förslag förra året behandlades först i näringsutskottet
och därefter i lagutskottet anförde dess förespråkare att en sammanslagning
av de båda myndigheterna skulle leda till en tidsenlig och rationell
myndighetsorganisation på pris- och konsumentpolitikens område. Stora
kostnadsbesparingar skulle uppenbarligen bli möjliga, tilläde de. I kammardebatten
(RD 1983/84:145 s. 140) hävdade huvudmotionären att sammanslagningen
skulle innebära en bättre samordning av informationen till
konsumenterna. Han bemötte invändningen att SPK och konsumentverket
hade aktiviteter av olika karaktär och att de med sin information riktade sig
till skilda målgrupper. Kritikerna uppmanades att inse att det mycket väl
inom en och samma myndighet kunde förekomma olika aktiviteter och

1 Riksdagen 1984/85.17sami. Nr 5 y

NU 1984/85:5 y

2

information riktad mot olika intressegrupper och att samordning inom en
myndighet kunde innebära betydande besparingar. I linje härmed talas i den
nu aktuella motionen om att ytterligare rationaliseringsvinster borde kunna
göras genom en samordning av den konsumentinformation som de båda
verken producerar.

Vid ärendets behandling i näringsutskottet har motionens förespråkare
hävdat att de avsedda besparingarna i huvudsak skulle åstadkommas genom
att en mycket stor del av konsumentverkets nuvarande funktioner skulle
upphöra. Statens pris- och konsumentnämnd har angetts som ett lämpligt
namn på den tillämnade nya myndigheten.

Frågan om den statliga konsumentpolitikens inriktning övervägs för
närvarande av konsumentpolitiska kommittén (Fi 1983:03). Enligt kommitténs
direktiv skall den statliga organisationen på det konsumentpolitiska
området med bl. a. ett konsumentverk som central förvaltningsmyndighet i
stort ligga fast. Utredningen kommer inom kort att avge sitt slutbetänkande.

Vad beträffar motionärernas förslag konstaterar näringsutskottet på nytt
att det innebär att två stora, sinsemellan i huvudsak skiljaktiga grupper av
uppgifter skulle sammanföras hos en myndighet. Motionärerna har, vill
utskottet slå fast, inte försökt att närmare förklara hur en sådan sammanslagning
skulle kunna ge upphov till betydande besparingar. De har inte pekat på
något dubbelarbete som skulle kunna elimineras. Allmänna stordriftsfördelar
synes vara vad de väsentligen har att hänvisa till. Det förhållandet att
mindre enheters uppgång i en större obestridligen ofta medför effektivitetsförluster
har de inte fäst någon vikt vid. Näringsutskottet finner att
motionärerna inte har angett tillräckliga skäl ens för utredning om en så
genomgripande omorganisation som den de föreslår.

I anslutning till de synpunkter som motionens förespråkare har tillfogat
under utskottsbehandlingen vill näringsutskottet anföra följande. På nuvarande
stadium - innan konsumentpolitiska kommitténs slutbetänkande har
framlagts och remissbehandlats - finns det inget underlag för bedömningen
att statens konsumentpolitiska insatser kan komma att reduceras så mycket
att vad utskottet nyss har anfört förlorar sin tyngd. SPK:s viktiga uppgifter
när det gäller att utreda och sprida kännedom om konkurrensförhållanden
inom näringslivet kommer inte till uttryck i den föreslagna benämningen på
den nya myndigheten.

Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker näringsutskottet det
berörda motionsyrkandet.

Stockholm den 21 mars 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1984/85:5 y

3

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson
(m), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m),
Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Sylvia Pettersson (s)
och Hugo Bergdahl (fp).

Avvikande mening

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den avslutande del av yttrandet som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet finner motionärernas argumentation övertygande. En
sammanslagning av SPK och konsumentverket - till en myndighet som kan
benämnas statens pris- och konsumentnämnd - framstår som ett naturligt
inslag i en omdaning av konsumentpolitiken, inriktad på att denna skall
fungera som ett medel att stärka marknadsekonomin och stimulera en fri
konkurrens. De omfattande regleringar som nu kännetecknar statens
verksamhet på konsumentområdet bör avvecklas. Information i prisfrågor
skulle därefter, som rimligt är, bli den dominerande uppgiften för den statliga
myndigheten på detta område. En genomgång av SPK:s och konsumentverkets
verksamhet i syfte att närmare dokumentera vilka samordningsvinster
som står att vinna bör snarast komma till stånd. Redan nu bör riksdagen i
princip ansluta sig till tanken på en sammanslagning av de båda myndigheterna
genom att, såsom påyrkas i motionen, begära att regeringen lägger fram
förslag om en sådan omorganisation.

minab/gotab Stockholm 1985 82469