yttr 1984/85 nu11y y
Yttrande 1984/85:nu11y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
NU 1984/85:11 y
Näringsutskottets yttrande
1984/85:11 y
om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85:172)
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1984/85:172 om försörjningsberedskap på naturgasområdet
jämte motioner, dvs. motionerna 1984/85:3164 av Ivar Franzén (c) och Börje
Hörnlund (c) och 1984/85:3165 av Per-Richard Molén (m).
Näringsutskottet tar i sitt yttrande upp de frågor som behandlas i
motionerna. I den mån propositionen inte berörs i detta sammanhang
föranleder den inga kommentarer från näringsutskottets sida.
Beredskapskostnadernas genomslag i kostnaderna för naturgaskonsumtion
Regeringens
förslag innebär att frågan om beredskapslagring av naturgas
löses provisoriskt. Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder åläggs dels
storförbrukare av naturgas, dels de distributörer som säljer naturgas till
övriga förbrukare. Som storförbrukare räknas den som under det basår som
föregår lagringsåret har förbrukat minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller
en däremot svarande kombination av naturgas samt olja eller kol. För
distributörernas del begränsas kravet på beredskapsåtgärder till att avse
naturgas som används för uppvärmning av bostäder.
Storförbrukarna, dvs. huvudsakligen större industriföretag, väntas komma
att svara för ca 40 % av naturgaskonsumtionen inom det område där
naturgas nu introduceras. Uppvärmningskundernas andel beräknas bli ca
20 %. Återstående ca 40 % kommer i huvudsak att gå till småindustrin.
Denna blir enligt de ovan antydda reglerna tills vidare undantagen från
kravet på beredskapsåtgärder. Anledningen härtill är följande. De ifrågavarande
företagen använder i allmänhet naturgasen i processer där den
svårligen kan ersättas med olja. Den beredskapsåtgärd som står till buds, en
central lagring av gasol, har avvisats som alltför komplicerad och dyrbar. Det
pågår arbete på att finna andra lösningar av beredskapslagringsfrågan för
dessa företags del.
I detta sammanhang anför föredragande statsrådet (s. 15):
Den provisoriska lösning som jag nu förordar får till följd att kostnaderna
för beredskapen till viss del inte slår igenom förrän senare. Detta får inte
medföra att vissa gasförbrukare på grund härav befrias från beredskapskostnader.
Hur denna fråga skall lösas bör övervägas under frågans fortsatta
beredning i departementet. I detta sammanhang bör beaktas den nuvarande
prissättningen, möjligheten att införa en särskild avgift m. m.
1 Riksdagen 1984/85.17sami Nr 11 y
NU 1984/85:11 y
2
I motion 1984/85:3165 (m) anförs att de provisoriska bestämmelserna om
beredskapsåtgärder, med skillnad mellan industriföretag som är storkonsumenter
och övriga industriföretag, medför bristande konkurrensneutralitet
på bränslemarknaden. Naturgasen blir föremål för en förtäckt subventionering.
Motionären anser att Sydgas AB, vars gasleveranser det nu är fråga om,
borde åläggas skyldighet att ta ut en beredskapslagringsavgift av de kunder
som inte är storkonsumenter. Avgiftsmedlen skulle disponeras av överstyrelsen
för ekonomiskt försvar för investeringar i lagringsutrymmen för naturgas.
Enligt yrkandet i motionen bör riksdagen hos regeringen begära förslag
till kompletterande lagbestämmelser av nu angiven innebörd.
Näringsutskottet tar fasta på föredragande statsrådets nyss citerade
uttalande, varav framgår att regeringen kommer att sörja för att den nu
föreslagna provisoriska lösningen inte får till följd att vissa naturgasförbrukare
befrias från beredskapskostnader. Lagen om försörjningsberedskap på
naturgasområdet avses träda i kraft den 1 januari 1986. Det kan förutsättas
att regeringen dessförinnan åstadkommer en lämplig ordning - genom en
särskild avgift eller på annat sätt - för den kostnadsutjämning som blir
erforderlig. De naturgaskonsumenter som tills vidare undantas från krav på
beredskapsåtgärder kan av föredragande statsrådets uttalande - som riksdagen
uttryckligen bör ställa sig bakom - redan nu sluta sig till att undantaget
inte ger dem anledning att räkna med fördelaktigare kostnader för naturgas
än vad de lagringsskyldiga storkonsumenterna får betala. Riksdagen har,
menar näringsutskottet, mot här angiven bakgrund inte skäl att nu ge
regeringen någon anvisning om vilken metod som bör användas för att
åstadkomma lämpliga relationer mellan naturgaspriserna för olika förbrukarkategorier.
Näringsutskottet avstyrker alltså motion 1984/85:3165 (m).
Metangas som ersättning för naturgas
Den bästa försörjningsberedskapen på naturgasområdet skapas genom
insatser för att få till stånd en inhemsk gasproduktion, anförs det i motion
1984/85:3164 (c). Motionärerna förespråkar dels utvinning av metangas ur
torvmossar genom den s.k. vyrmetanmetoden, dels gasproduktion genom
metanjäsning av organiskt avfall från jordbruket. Samtidigt med att arbetet
på att utveckla metoder för beredskapslagring av naturgas fortsätter borde,
menar de, satsningar göras på att åstadkomma en mera omfattande inhemsk
gasproduktion. Motionärerna föreslår att riksdagen skall rikta ett uttalande
av denna innebörd till regeringen.
Det är givet att gas som utvinns genom någon av de metoder som
motionärerna berör kan lagras som ersättning för naturgas. Vid näringsutskottets
behandling av motion 1984/85:3164 (c) har emellertid från motionärernas
sida upplysts om att deras tanke snarare är att lagringsskyldighet enligt
den nu föreslagna lagen skulle kunna fullgöras genom att en anläggning som
möjliggör omedelbar utvinning av erforderlig mängd metangas finns installe
-
NU 1984/85:11 y
3
rad vid en lämpligt belägen mosse eller genom att erforderlig mängd
organiskt material finns lagrad i anslutning till en lämpligt placerad anläggning
för metanjäsning. Med en generös tolkning skulle, finner näringsutskottet,
en åtgärd enligt något av dessa alternativ kunna anses svara mot de krav i
fråga om beredskapslagring som anges i 6 § lagförslaget.
Det ankommer på dem som skall fullgöra lagringsskyldighet enligt den
föreslagna lagen att själva bestämma vilket slag av ersättningsbränsle med
därtill hörande utrustning som de vill satsa på. Om en fortsatt utveckling av
vyrmetanmetoden leder till att denna kommer att användas i större skala kan
metoden väntas tilldra sig uppmärksamhet bland de lagringsskyldiga;
motsvarande gäller i fråga om metanjäsning av organiskt material. Frågan
om åtgärder för att främja utvecklingen av de nu nämnda metoderna för
gasframställning bör enligt näringsutskottets mening även framgent prövas i
ett allmänt energipolitiskt sammanhang. Utskottet vill betona att vyrmetanmetoden
ännu befinner sig på försöksstadiet.
Näringsutskottet finner mot här angiven bakgrund att det inte finns skäl för
riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som föreslås i motion
1984/85:3164 (c).
Stockholm den 14 maj 1985
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson
(c), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Lars Andersson (s), Hugo
Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).
Avvikande meningar
1. Beredskapskostnadernas genomslag i kostnaderna för naturgaskonsumtion
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser att yttrandet under rubriken Beredskapskostnadernas genomslag
i kostnaderna för naturgaskonsumtion bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag (=utskottet) angiven innebörd.
Näringsutskottet vill starkt understryka de risker för en icke konkurrensneutral
prissättning på naturgas som de av regeringen föreslagna bestämmelserna
medför. Föredragande statsrådets vaga uttalande om fortsatta överväganden
i denna fråga kan inte godtas som skäl för att riksdagen skulle avstå
från att nu uttryckligen kräva en ordning som undanröjer dessa risker.
NU 1984/85:11 y
4
Riksdagen bör följaktligen begära att regeringen med det snaraste framlägger
förslag till kompletterande bestämmelser i lagen om försörjningsberedskap
på naturgasområdet av den innebörd som anges i motion 1984/85:3165
(m).
2. Metangas som ersättning för naturgas
Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att yttrandet under rubriken
Metangas som ersättning för naturgas bort ha följande lydelse:
Den bästa (=utskottet) 6 § lagförslaget.
Introduktionen av naturgas i Sverige och det därmed sammanhängande
kravet på beredskapsåtgärder medför att vyrmetanmetoden - liksom metoden
att framställa gas genom metanjäsning av organiskt material, t. ex.
jordbruksavfall - tilldrar sig ett kraftigt ökat intresse. De svårigheter att
ersätta naturgas i industriella processer som näringsutskottet har berört i det
föregående skulle kunna bemästras genom en omfattande framställning av
metangas. En beredskap för en sådan produktion kan vara ett alternativ till
beredskapslagring av naturgas eller andra bränslen.
Vad här sagts talar för att möjligheterna att förbättra försörjningsberedskapen
på naturgasområdet genom inhemsk gasproduktion bör bli föremål
för ingående uppmärksamhet. Riksdagen bör i enlighet med vad som yrkas i
motion 1984/85:3164 (c) göra ett uttalande till regeringen av nu angiven
innebörd.
minab/gotab Stockholm 1985 82852
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.