yttr 1984/85 ku8y y

Yttrande 1984/85:ku8y

KU 1984/85:8 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:8 y

om närradioverksamhet (prop. 1984/85:145)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över dels proposition 1984/85:145 om närradio jämte motioner väckta i
anslutning härtill, dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:511 av Filip Fridolfsson (m) och 1984/85:1823 av Göthe Knutson
m. fl. (m) allt i de delar som rör konstitutionsutskottets beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1984/85:3005,
1984/85:3006, 1984/85:3007, 1984/85:3008, 1984/85:3009, 1984/85:3010 och
1984/85:3011.

Utskottet kommer i det följande att behandla de förslag i propositionen
och motionerna som rör yttrandefrihet och informationsfrihet.

Försök med närradiosändningar inleddes år 1979. Verksamheten har
successivt byggts ut och fått fastare former bl. a. genom tillkomsten år 1982 av
närradiolagen (1982:459) och lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio.
Ansvarig för administration av närradion är närradiokommittén, som även
haft i uppdrag att redovisa erfarenheterna från verksamheten och föreslå
kompletteringar och förändringar i närradions regelsystem. Förslagen i
propositionen bygger på de förslag och synpunkter som närradiokommittén
lagt fram i betänkandet (SOU 1984:53) Föreningarnas radio.

Närradion är i första hand ett forum för det idéburna föreningslivet på
lokal nivå. I december 1984 hade 70 orter i landet sändningstillstånd. Antalet
deltagande föreningar uppgick till 812 varav de flesta var religiösa sammanslutningar
och politiska organisationer.

I propositionen föreslås att närradioverksamheten skall få permanent form
och byggas ut i den takt och på de orter där intresse och förutsättningar finns.
Nuvarande krav på geografisk spridning och variation när det gäller typen av
medverkande föreningar skall upphöra. En särskild myndighet - närradionämnden
- skall inrättas med ett i förhållande till närradiokommittén vidgat
ansvarsområde. Kretsen av föreningar som kan få sändningstillstånd föreslås
utökad. Vissa ändringar i nu gällande närradiolag föreslås. Programreglerna
skärps så till vida att tillstånd i fortsättningen skall kunna återkallas redan
efter fällande dom i tingsrätt för yttrandefrihetsbrott. Det blir närradionämnden
som skall få rätt att interimistiskt återkalla tillstånd. Förslagen berör
även reglerna för tidsfördelning och innehållet i sändningar i närradioföreningarnas
regi. I propositionen framhålls att närradioverksamheten är av
den arten att en fortlöpande översyn bör ske och att vissa förändringar av
lagreglerna kan bli aktuella senare.

1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr 8 y

KU 1984/85:8 y

2

En viktig nyhet i lagförslaget är den rätt närradionämnden får att
interimistiskt återkalla sändningstillstånd om ett sänt program enligt en icke
lagakraftägande dom innefattat ett yttrandefrihetsbrott. Enligt nu gällande
regler krävs lagakraftägande dom för att sändningstillstånd skall kunna dras
in.

I två motioner avvisas detta förslag. Enligt motion 1984/85:3009 (fp) kan ur
yttrandefrihetssynpunkt principiella invändningar riktas mot nu gällande
regler som ger alltför stort utrymme för administrativa ingripanden. Motionärerna
erinrar om att närradion kommer att beröras av den reform som
aviserats på grundval av yttrandefrihetsutredningens förslag. Utredningsförslaget
innebär bl. a. att tryckfrihetsförordningens principer skall gälla
även för andra uttrycksformer än det tryckta ordet. I motion 1984/85:3011
(m) uttalas att yttrandefriheten bör vara en grundläggande princip även i
fråga om lagstiftning rörande massmedia. Frågor gällande sändningstillstånd
bör regleras med tryckfrihetsförordningen som förebild, anser motionärerna.

Föredragande statsrådet motiverar sitt förslag med att det nuvarande
kravet på lagakraftägande dom innebär att avsevärd tid kan förflyta innan det
finns möjlighet att ingripa mot en sammanslutning som i sina program gjort
sig skyldig till rasdiskriminering eller andra yttrandefrihetsbrott. Det har
varit möjligt för en sammanslutning att trots fällande dom vid tingsrätten
fortsätta programverksamheten och begå nya yttrandefrihetsbrott, intill dess
dom meddelats av högsta instans omkring ett år senare. Enligt föredragande
statsrådet är den lösning som förordas en godtagbar avvägning mellan
rättssäkerhetskraven och kraven på möjligheter att kunna ingripa någorlunda
omgående och effektivt.

I det förslag till yttrandefrihetsgrundlag (YGL) som lagts fram av
yttrandefrihetsutredningen säkerställs rätten att framföra yttranden med
hjälp av medier där yttrandefriheten hittills saknat ett detaljerat grundlagsskydd
genom ett regelsystem enligt tryckfrihetsförordningens (TF) mönster.
Enligt förslaget skall yttrandefrihetsmål enligt YGL följa samma rättegångsregler
som för mål enligt TF.

Yttrandefrihetsutredningen anger i lagförslaget uttömmande de gärningar
som får beivras som yttrandefrihetsbrott. Hit räknas bl. a. yttranden som
uttrycker missaktning för folkgrupp eller någon annan liknande grupp av
personer. Yttrandefrihetsutredningen har vid utformningen av lagförslaget
sökt åstadkomma ett enhetligt regelsystem för det tryckta ordet och
etermedierna samt en sammanhållen reglering av de grundläggande villkoren
för radio- och TV-verksamheten i landet. Förslaget bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Frågan om hur yttrandefrihetsbrott skall beivras
kommer alltså att under närmaste mandatperiod i sin helhet prövas i
samband med ställningstaganden till den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen.
Den i propositionen föreslagna lagen bör alltså ses som temporär i
avvaktan på den särskilda yttrandefrihetslagstiftning som utskottet förutsätter
att riksdagen får ta ställning till. I propositionen framhålls också att

KU 1984/85:8 y

3

närradioverksamheten är av den arten att en fortlöpande översyn bör ske.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att förslaget i propositionen
kan godtas och avstyrker således motionerna 1984/85:3009 och 1984/85:3011
båda i här aktuell del.

Ett förslag i propositionen med yttrandefrihetsrättsliga aspekter rör
närradioföreningarnas programutbud. Dessa föreningar, som är sammanslutningar
av lokala tillståndshavare, har som huvuduppgift att samordna och
administrera närradiosändningarna på orten. Enligt propositionen bör
närradioföreningarnas egna sändningar begränsas till ämnen som kan anses
vara av gemensamt intresse för de medverkande sammanslutningarna. I ett
tillägg till 11 § närradiolagen preciseras de områden som dessa sändningar får
omfatta till programtablåer över kommande närradioprogram och annan
information om närradioverksamheten, sändningar från evenemang av
gemensamt intresse för tillståndshavarna på orten och - i begränsad
omfattning - kommunal information. Vidare skall närradioföreningarna ha
rätt att låta sammanslutningar på orten provsända under en tid av tre
månader.

Dessa förslag tas upp i tre motioner. Enligt motion 1984/85:3009 (fp)
ifrågasätts behovet att genom lag reglera närradioföreningarnas programutbud.
I sak har motionärerna inga invändningar mot de i propositionen
förordade principerna för föreningarnas programutbud. De anser dock att
det är tillräckligt om riksdagen uttalar sig för dessa principer. I motion
1984/85:3010 (fp) föreslås att närradioföreningarnas sändningsrätt inskränks
i ett avseende nämligen att programutbudet får innehålla endast sändningar
av gemensamt intresse för tillståndshavarna på orten. Motionärerna anför att
den föreslagna lydelsen av 11 § inte får tolkas så snävt att sändningar av
större omfattning blir omöjliga att genomföra av närradioföreningen som
samarbetsform för de ingående sändande föreningarna/organisationerna. I
motion 1984/85:3011 (m) yrkas avslag på propositionens förslag beträffande
provsändningar. Av den motivering till förslaget som lämnas i motionen
framgår dock att motionärerna avstyrker den föreslagna regleringen av
närradioföreningarnas programutbud i alla delar.

Frågan om närradioföreningarnas programutbud tas upp i lagrådets
yttrande över lagförslagen. Majoriteten i lagrådet anför att den begränsande
regleringen i fråga om närradioföreningarnas sändningar kan mot bakgrund
av den funktion föreningarna är avsedda att ha i närradiosystemet inte anses
stå i strid med föreskrifterna om yttrandefrihet i 2 kap. regeringsformen.
Denna typ av begränsningar torde vara tillåtlig när det gäller här aktuella slag
av sändningar i etermedia. En ledamot av lagrådet kritiserar den föreslagna
regleringen och ifrågasätter dess förenlighet med 2 kap. RF. Beträffande
provsändningar motsätter sig lagrådet inte den föreslagna lösningen.

Syftet med närradio är att ge ideella föreningar en möjlighet att nå ut med
sitt budskap genom att producera och sända program. Den grundläggande
tanken bakom närradion är att sammanslutningarna skall driva egen ideellt

KU 1984/85:8 y

4

inriktad verksamhet och sända på eget ansvar. Närradioföreningarna som
kan få sändningstillstånd har, enligt vad som redovisas i propositionen,
utnyttjat ledig programtid till att sända bl. a. evenemangsprogram, magasinprogram,
lokala nyhetsprogram och kommunal information. För lyssnarna
är det viktigt att veta vem som står bakom sändningarna. Med hänsyn härtill
samt till närradioföreningarnas huvudsakliga uppgift kan utskottet godta de i
propositionen angivna begränsningarna av närradioföreningarnas programutbud.
Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att denna begränsning
bör framgå av lagtexten. Motionerna 1984/85:3009 yrkande 1, 1984/85:3010
yrkande 2 och 1984/85:3011 yrkande 2 bör således avstyrkas.

Enligt 10 § närradiolagen får kommersiell reklam inte sändas i närradio. I
två motioner förordas att reklam skall tillåtas i närradiosändningar. Enligt
motion 1984/85:511 (m) bör riksdagen upphäva 10 § i närradiolagen. I
motion 1984/85:3011 (m) uttalas att det bör ankomma på resp. närradioföreningen
att besluta om formerna för reklam i närradio. Motionärerna
hemställer att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom denna
uppfattning.

Förslag med samma syfte som de nu föreliggande har avvisats av riksdagen
tidigare (KrU 1980/81:22,1982/83:20). I rättspraxis (RÅ 19832:5) har ansetts
att förbudet mot kommersiell reklam i 10 § närradiolagen - som inte berörs
av förevarande lagrådsremiss - inte strider mot 2 kap. 13 § RF. Därvid har
motivledes i regeringsrättens avgörande uttalats att förbudet mot kommersiell
reklam i närradio inte kan anses gå utöver det som behövs för att åt
närradioprogrammen bevara angiven karaktär, dvs. ett fullföljande av
ändamålet att möjliggöra för lokala sammanslutningar att inom orten sända
meddelanden om sin verksamhet och i övrigt ge spridning åt sitt budskap.

Frågan om reklam i radio och TV har under senare år behandlats i flera
utredningar, bl. a. massmedieutredningen, informationsteknologiutredningen
och yttrandefrihetsutredningen. Yttrandefrihetsutredningen har föreslagit
en grundlagsregel som möjliggör en reglering i vanlig lag av eter- och
trådsändningar. Även internationellt uppmärksammas frågan. Så har Europarådets
ministerkommitté i februari 1984 antagit en rekommendation om
satellitreklamens karaktär. Rekommendationen omfattar ”satellite broadcasting”
såväl via direktsändande satelliter som via kommunikationssatelliter
och innehåller dels en allmän princip om att TV-reklamen skall utformas
under socialt ansvar, dels ett antal uttalanden om innehållet, formen och
presentationen av reklaminslag.

I det nordiska samarbetet har frågan belysts i rapporten (NEK 1984:11)
Reklam i satellitsändningar. - En studie av de rättsliga möjligheterna att
reglera reklam i satellitsändningar över Norden. Regeringen har den 17 april
tillkallat en utredare som skall bedöma vilka effekter reklam i företrädesvis
TV kan förväntas få för ekonomin i andra medier och andra reklamintäktsberoende
verksamheter samt för förhållandena i näringslivet.

Enligt direktiven (Dir. 1985:15) skall utredaren bl. a. bedöma effekterna

KU 1984/85:8 y

5

att svenska konsumenter nås av reklam i TV-sändningar från satellit under
förutsättning att reklam inte förekommer i svenska TV-sändningar. Bedömningarna
skall i första hand inriktas på effekterna på dagspressen och
näringslivet.

Utredaren skall därutöver söka uppskatta vilka intäkter kommersiell
reklam i TV skulle kunna leda till för skilda former av TV-verksamhet. I
direktiven anförs vidare att utredaren om möjligt bör översiktligt bedöma
effekterna av kommersiell reklam i olika former av ljudradioverksamhet.

Resultatet av utredarens arbete kommer bl. a. att utgöra en del av
underlaget för övervägandena i den parlamentariska beredningen för
förberedelse av ett nytt radioavtal. Utredningsarbetet skall redovisas senast i
oktober 1985.

Det hittillsvarande förbudet mot reklam i rundradiosändningar har under
senare tid börjat ifrågasättas allt kraftigare från skilda håll. Frågan om
reklam i TV har även aktualiserats i diskussionerna om finansieringen av
Sveriges Radio AB:s verksamhet. De nu gällande avtalen mellan staten och
Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni 1986. Inför den nya
avtalsperioden har inom utbildningsdepartementet en särskild beredningsgrupp
med företrädare för de politiska partierna tillsatts för att behandla
frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod. Mot här angiven
bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av nu föreliggande motionsyrkanden.

Stockholm den 25 april 1985

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Anita Modin (s), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson
(m) och Axel Wennerholm (m).

Avvikande meningar

1. Återkallande av sändningstillstånd

Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 2 som börjar ”Yttrandefrihetsutredningen anger” och på s. 3
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

KU 1984/85:8 y

6

Utskottet anser liksom motionärerna att yttrandefriheten bör vara en
grundläggande princip i fråga om lagstiftning rörande massmedia. Yttrandefrihetsutredningen
har också föreslagit ett enhetligt regelsystem för det
tryckta ordet och etermedierna. Förslaget bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Frågan om hur yttrandefrihetsbrott skall beivras kommer
alltså i sin helhet att prövas under närmaste mandatperiod i samband med
ställningstaganden till den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen. Med hänsyn
härtill finner utskottet inte att den i propositionen föreslagna bestämmelsen
som begränsar yttrandefriheten bör accepteras. Utskottet avstyrker
alltså propositionens förslag i fråga om rätt för närradionämnden att
interimistiskt återkalla sändningstillstånd och tillstyrker motionerna 1984/
85:3009 yrkande 2 och 1984/85:3011 yrkande 1.

2. Närradioföreningarnas programutbud

Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar ”Syftet med” och på s. 4 slutar ”således
avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna detaljregleringen av
närradioföreningarnas programutbud är synnerligen diskutabel. Som redovisats
ovan har en ledamot av lagrådet ifrågasatt om en sådan begränsning av
närradioföreningarnas sändningsrätt står i överensstämmelse med grundlagsskyddet
för yttrandefriheten. Med hänsyn bl. a. till de yttrandefrihetsrättsliga
aspekterna bör den föreslagna begränsningen av närradioföreningarnas
programutbud inte godtas. Utskottet avstyrker alltså propositionen i
denna del och tillstyrker motion 1984/85:3011 i här aktuell del. Detta innebär
även att motion 3009 i vad avser lagförslaget tillstyrks. Syftet med motion
1984/85:3010 torde i allt väsentligt bli tillgodosett med vad utskottet anfört.

3. Reklam i närradio

Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar ”Det hittillsvarande” och slutar ”föreliggande
motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det reklamförbud som nu gäller för bl. a. närradion bör
upphävas. Genom intäkter från reklam kommer - som motionärerna
påpekar - de sändande sammanslutningarna att få möjligheter att höja
kvaliteten på sina program och öka programproduktionen.

.