yttr 1984/85 ku7y y

Yttrande 1984/85:ku7y

KU 1984/85:7 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:7 y

om utredning av maktförhållandena i Sverige

Till utbildningsutskottet

Till konstitutionsutskottet har hänvisats två motioner från allmänna
motionstiden 1985 om kartläggning av maktförhållandena i det svenska
samhället. Motionerna är följande:

1984/85:290 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att genom en offentlig
utredning kartlägga och analysera de faktiska, reella maktförhållandena i det
svenska samhället och deras följder för olika grupper och individer.

1984/85:473 av Kurt Ove Johansson (s) och Lars-Erik Lövdén (s) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av en utredning av maktförhållandena i
Sverige.

Till utbildningsutskottet har hänvisats motion 1984/85:1508 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp) med förslag att 2 milj. kr. skall anvisas till forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1985/86 för att nämnden härigenom skall
initiera ett forskningsarbete med samma inriktning som den norska maktutredningen.

För att möjliggöra en mera samlad behandling av ärendet överlämnar
konstitutionsutskottet till utbildningsutskottet motionerna 1984/85:290 och
1984/85:473. Därvid avger konstitutionsutskottet följande yttrande.

I motionerna åberopas den norska maktutredningen, och motionärerna
förordar att motsvarande undersökning skall komma till stånd i Sverige.
Bland de olika frågeställningar som enligt motionärerna närmare bör belysas
märks maktförhållandena inom näringslivet och inom de privata och statliga
företagen, riksdagens och regeringens roll i förhållande till den statliga
administrationen samt till intresseorganisationer och näringsliv, kommunernas
ställning, massmediernas roll. Andra angelägna forskningsområden är
enligt motion 1984/85:290 (vpk) kvinnornas ställning och roll i samhället.
Motionärerna anför vidare att makten bör beskrivas nedifrån ur de styrdas,
ur de maktlösas perspektiv.

I motion 1984/85:473 (s) hävdas att frågan om vem och vilka som
bestämmer i Sverige och hur beslutsfattandet går till inte har tillräckligt
belysts. Motionärerna anser att det är påkallat med en utredning som
sammanfattar och vidareutvecklar tankegångar, utredningar och forskning
som bedrivits under senare år.

1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr 7 y

KU 1984/85:7 y

2

Den norska regeringen tillsatte år 1972 en maktutredning som avslutade
sitt arbete år 1982. Den hade till uppgift att undersöka och klarlägga de
faktiska maktförhållandena i det norska samhället för att därigenom
möjliggöra en offentlig debatt och kritisk analys. En utgångspunkt för
arbetet var enligt direktiven att söka kartlägga själva maktbegreppet. I
direktiven angavs vissa områden som borde bli föremål för specialundersökningar,
nämligen de ekonomiska maktgrupperingarna, organisationer inom
arbets- och näringsliv, den administrativa apparatens, massmediernas och de
internationella företagens maktposition.

Utredningsarbetet leddes av en forskningsgrupp bestående av tre professorer
som vid sin sida hade en rådgivande kommitté om 24 personer utsedda
av regeringen. Kommitténs ordförande var stortingspresidenten Guttorm
Hansen. Maktutredningens arbete som bedrevs i en rad forskargrupper har
resulterat i ett stort antal utredningsrapporter och böcker.

Vid sin behandling hösten 1984 av motionsförslag om en utredning av
maktförhållandena i det svenska samhället avstyrkte utskottet (KU 1984/
85:5) förslaget med hänvisning till att flera offentliga utredningar har tagit
upp olika aspekter av denna fråga. Utskottet redovisade det arbete som
utförts inom koncentrationsutredningen, låginkomstutredningen, kooperationsutredningen,
verksledningskommittén, massmediekoncentrationsutredningen
och folkstyrelsekommittén.

Av intresse i detta sammanhang är också det arbete som sker inom
stat-kommunberedningen och 1983 års demokratiberedning.

Flera av de frågor som motionärerna önskar få belysta behandlas i olika
större forskningsprojekt. Dessa bedrivs med stöd från humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, forskningsrådsnämnden och riksbankens
jubileumsfond.

Bland de områden som undersöks kan här nämnas riksdagsforskning med
projekten sektorisering och samordning i riksdagen samt riksdagen och de
organiserade intressena, välfärdsstaten och de centrala statsorganens styrelsekapacitet,
kommunernas roll i framtiden, folkrörelserna i välfärdssamhället,
kooperation och ekonomisk demokrati, facklig politik och facklig makt
under perioden 1910-1960, det svenska skattesystemet samt samhällets
organisation och företagens förnyelse. Andra undersökningar rör samhällsförändring
i Sverige, politik som rationellt handlande, decentralisering av
politisk makt, värderingar och värderingsförskjutningar i det svenska
samhället, upplevd rättvis och orättvis fördelning av resurser, jordbrukspolitiken
som ett spel mellan olika intressegrupper. Även massmediernas roll i
samhället är föremål för undersökningar.

Ett omfattande forskningsprogram som syftar till att ett svenskt forskningskollegium
för avancerad samhällsvetenskap skall inrättas har nyligen
utarbetats på uppdrag av forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet och riksbankens jubileumsfond. I detta forskningsprogram
ingår som teman för löpande seminarieverksamhet flera frågor

KU 1984/85:7 y

3

som anknyter till maktförhållanden i samhället.

Viss forskning som berör frågor om maktstrukturen i samhället bedrivs vid
institutet för social forskning som är knutet till universitetet i Stockholm.

I enlighet med riksdagens beslut om forskning (prop. 1983/84:107, UbU
1983/84:28, rskr. 401) våren 1984 har en delegation inrättats för forskning om
den offentliga sektorn. Verksamheten, som skall pågå under en försöksperiod
om tre år, koncentreras till frågor rörande folkstyrelsen samt statens,
kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen.
Ordförande i delegationen är civilminister Bo Holmberg.

Delegationen för jämställdhetsforskning som inrättades år 1982 har i
uppgift att fastställa forskningsbehov i frågor som rör jämställdhet mellan
kvinnor och män samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen. Vidare skall
delegationen initiera, samordna och följa forskning i sådana frågor samt
stimulera kontakter mellan forskare, planerare, beslutsfattare och finansieringsorgan.

Av redovisningen i det föregående framgår att det på en rad områden
pågår undersökningar som syftar till att kartlägga och analysera maktförhållanden
i det svenska samhället. Dessa undersökningar bedrivs i olika former
- statliga utredningar, forskningsinsatser vid universitet och högskolor, vid
fristående institutioner och med stöd från främst forskningsråden och
riksbanksfonden. Verksamheten är mångfacetterad beträffande såväl ämnen
som vetenskaplig metodik. Som framgår av det föregående har många frågor
varit föremål för uppmärksamhet, men det finns fortfarande förhållanden
inom samhället som bör bli föremål för forskning och analys.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att det är angeläget
att resurser ställs till förfogande för ytterligare forskning inom relevanta
ämnesområden. Utskottet noterar att regeringen nyligen tillkännagivit att
den avser att tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga och analysera
såväl den makt som utövas av näringslivet som den som utövas av
myndigheter, organisationer och massmedier samt hur olika offentliga och
privata intressen sammanvävs. Utredningen skall ske genom en forskargrupp
som självständigt skall genomföra projektet.

Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att syftet med
motionerna i allt väsentligt är tillgodosett.

Stockholm den 28 mars 1985

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

KU 1984/85:7 y

4

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin
Nilsson (s), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Karin Ahrland (fp), Nils
Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Sören Lekberg (s), Mona Sahlin (s) och
Axel Wennerholm (m).

Avvikande mening

Nils Berndtson (vpk) anför:

Det är mycket tillfredsställande att utskottet nu - i motsats till vad
förhållandet var i oktober 1984 - anser att det behövs ytterligare kartläggning
och analys av maktförhållandena i vårt samhälle. Det är dock viktigt att den
maktutredning som nu kommer till stånd inte endast bedrivs genom en grupp
forskare utan att även företrädare för de politiska partierna och för
organisationer i någon form engageras i utredningsarbetet.

minab/gotab Stockholm 1985 82518