yttr 1984/85 ku6y y

Yttrande 1984/85:ku6y

KU 1984/85:6 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:6 y

över motioner om behörighetsvillkor för ledamotskap i löntagarfondernas
styrelser

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionerna 1984/85:762 och 1984/85:1500, angående behörighetsvillkoren
för ledamotskap i löntagarfondernas styrelser. I båda motionerna yrkas en
sådan ändring i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden att
grundlagens krav på svenskt medborgarskap för ledamotskap i statlig
myndighets styrelse tillgodoses.

Behörighetskraven för ledamotskap i löntagarfondsstyrelserna anges i
31 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Som
formellt behörighetskrav anges att ledamöterna skall vara myndiga och
bosatta här i riket. Det bör i sammanhanget nämnas att för ledamotskap i de
allmänna pensionsfondernas styrelse (första-fjärde fondstyrelserna) krävs
dessutom svenskt medborgarskap (4 och 30 §§).

I proposition 1983/84:50 om löntagarfonder konstateras i specialmotiveringen
till 31 § i lagförslaget att något krav på svenskt medborgarskap inte
uppställts för ledamöterna i löntagarfondsstyrelser.

I 11 kap. 9 § regeringsformen stadgas bl. a. att endast den som är svensk
medborgare får inneha uppdrag såsom ledamot av styrelse i myndighet som
lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen.

Vid granskningen av löntagarfondspropositionen tog lagrådet bl. a. upp
frågan om det stod i överensstämmelse med nyssnämnda bestämmelse i
regeringsformen att inte kräva svenskt medborgarskap för ledamotskap i en
löntagarfondsstyrelse. Lagrådet anförde följande i frågan:

Grundlagsstadgandet utgör undantag från huvudregeln att utlänning är
likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst
eller uppdrag hos staten eller kommun. Undantaget har motiverats främst av
hänsyn till rikets säkerhet och av önskemålet att beslut som rör enskildas
rättsliga ställning skall fattas av svenska medborgare (prop. 1973:90
s. 404 f.). Allmänna pensionsfonden är en unikt utformad institution. Även
om fondens förvaltande organ, fondstyrelserna, skulle anses ingå i den
statliga förvaltningsorganisationen, låter sig styrelserna inte jämställas med
de förvaltningsmyndigheter som anges i grundlagsstadgandet. De motiv som
enligt det anförda bär upp stadgandet, talar också emot att detta skulle vara
tillämpligt på fondstyrelserna. Grundlagsstadgandet torde därför inte hindra
att också utländska medborgare utses till ledamöter i en löntagarfondsstyrelse.

Vid riksdagsbehandlingen godtog konstitutionsutskottets majoritet i sitt
yttrande till finansutskottet över propositionen lagrådets bedömning (KU
1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr 6 y

KU 1984/85:6 y

2

1983/84:2 y). Finansutskottet och riksdagen anslöt sig till konstitutionsutskottet
på denna punkt (FiU 1983/84:20). Företrädarna för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet reserverade sig i finansutskottet
till förmån för bl. a. ytterligare utredning av de konstitutionella spörsmål
som de ansåg vara förenade med införandet av löntagarfonder, bl. a. frågan
om krav på svenskt medborgarskap för ledamot i löntagarfondernas styrelser.
De anslöt sig härvid till den ståndpunkt som samma partiers representanter
gett uttryck för i en avvikande mening till konstitutionsutskottets
yttrande.

Begreppet myndighet är inte närmare definierat i svensk rätt. Frågan har
förutom i löntagarfondsärendet varit aktuell för konstitutionsutskottet vid
några tillfällen under senare år. Vid behandlingen av propositionen med
förslag till ny sekretesslag (prop. 1979/80:2) anförde utskottet således
följande om myndighetsbegreppet i sekretesslagen:

Sekretesslagen riktar sig till myndigheter och offentliga funktionärer, dvs.
de människor som är anställda vid en myndighet eller har ett uppdrag vid
myndigheten. Även personer som på grund av tjänsteplikt eller på annan
liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i
myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om en hemlig
uppgift omfattas av lagstiftningen.

Myndighetsbegreppet definieras inte närmare vare sig i TF eller i förslaget
till sekretesslag. I 1 kap. 8 § RF stadgas, att det för rättskipningen finns
domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala
förvaltningsmyndigheter. I såväl 2 kap. TF som förslaget till sekretesslag (1
kap. 8 §) är riksdagen, allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal
församling att jämställa med myndighet. Vidare anges i sekretesslagen, att
lagen är tillämplig även på handlingar hos notarius publicus och, såvitt avser
verksamhet för officiell provning av fordon, Aktiebolaget Svensk Bilprovning.

I propositionen (1975/76:160) med förslag till ändring av 2 kap. TF
uttalades (s. 134) att det knappast var ändamålsenligt att räkna upp vilka
statliga och kommunala organ som är myndigheter. En uppräkning skulle
sålunda inte kunna göras fullständig och skulle t. ex. inte kunna omfatta alla
sådana organ som kommittéer, nämnder, skolor, sjukhus osv. som är
myndigheter i TF: s mening men som allmänheten inte betraktar som sådana.
Därmed skulle uppräkningen verka mer förvillande än klargörande.

Nu förevarande proposition ansluter sig som framgår av det föregående till
TF med det ovannämnda tillägget. Detta är som framgår av propositionen
förutsett genom motivuttalanden i samband med reformen av 2 kap. TF
(prop. 1975/76:160 s. 135).

Utskottet instämmer beträffande myndighetsbegreppet i uttalandet i
propositionen att det inte är lämpligt att låta sekretesslagen vara tillämplig på
andra organ än sådana som för närvarande med säkerhet kan anses omfattas
av offentlighetsprincipen. Den lösning som valts i propositionen måste med
hänsyn härtill godtas. Utskottet vill i sammanhanget framhålla, att en
utvidgning av offentlighetsprincipen till nya områden, t. ex. till enskilda
subjekt som anförtrotts viss myndighetsutövning, kan bli aktuell i framtiden.
Detta förutskickades redan i proposition 1975/76:160 (s. 18 och 74). En
kommitté som fått till uppgift bl. a. att göra en sådan utredning tillsattes 1978
(Kn 1978:01).

KU 1984/85:6 y

3

Det kan i sammanhanget också erinras om att begreppet allmänna
inrättningar på riksdagens initiativ numera utmönstras ur lagstiftningen. I ett
yttrande till skatteutskottet framhöll konstitutionsutskottet följande beträffande
användande av detta uttryck (SkU 1980/81:19, KU 1980/81:4 y):

Uttrycket allmänna inrättningar förekommer i 1809 års regeringsform och
syftar där närmast på institutioner som numera är att anse som myndigheter.
I den nya regeringsformen används inte termen allmänna inrättningar.
Däremot förekommer den på många håll i annan lagstiftning. Vad som avses
med begreppet är emellertid enligt utskottets mening oklart. För den
händelse med ”allmänna inrättningar” skulle menas några institutioner av
halvofficiell prägel men utan myndighetskaraktär bör riksdagen självfallet
beredas tillfälle att ta ställning till om den i 46 § taxeringslagen stadgade
uppgiftsskyldigheten bör omfatta dessa organ på vilka offentlighetsprincipen
i så fall inte är tillämplig och därmed heller inte sekretesslagen. I avvaktan
härpå förordar utskottet att den aktuella uppgiftsskyldigheten ändras till att
avse endast myndigheter.

Senare samma år biföll riksdagen en socialdemokratisk motion (KU
1981/82:7) vari begärts en utmönstring av begreppet allmänna inrättningar i
lagstiftningen. Sedan dess pågår åtgärder i detta syfte (se t. ex. redogörelsen i
prop. 1984/85:117 s. 19).

Regeringsrätten har i en dom den 6 december 1984 förklarat att tredje
löntagarfondsstyrelsen är att anse som myndighet i tryckfrihetsförordningens
och sekretesslagens mening.

Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson har i ett beslut den 8 november
1984 förklarat sig anse att löntagarfonderna inte står under hans tillsyn.

Utskottets bedömning

Mot bakgrund av den i det föregående lämnade redovisningen kan
konstateras att frågan om allmänna pensionsfondens rättsliga ställning är
omstridd. De skilda synsätten beror närmast på olika tolkningar av begreppet
myndighet. Utskottet har för sin del inte funnit anledning att frångå den
ståndpunkt som utskottet intog i löntagarfondsärendet och som hade stöd
bl. a. i lagrådets yttrande. Det bör nämnas att riksdagens ställningstagande i
första hand motiverades av att en utländsk medborgare inte borde utestängas
från möjligheten att representera löntagarintressen i ett sådant organ som en
löntagarfondsstyrelse. De nu aktuella motionerna bör således enligt utskottets
mening avstyrkas.

Ärendet har aktualiserat frågan om myndighetsbegreppet är tillräckligt
preciserat i vår rättsordning. Utskottet kommer senare under detta riksmöte
med anledning av en motion av Bertil Fiskesjö (c) att ta ställning till frågan
om en utredning av myndighetsbegreppet är påkallad.

Stockholm den 9 april ±yoa

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

KU 1984/85:6 y

4

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin (s),
Elisabeth Fleetwood (m), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Axel
Wennerholm (m) och Lars Ernestam (fp).

Avvikande mening

Avvikande mening av Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Sven-Erik
Nordin (c), Elisabeth Fleetwood (m), Ove Eriksson (m), Axel Wennerholm
(m) och Lars Ernestam (fp) vilka ansett att utskottet i stället för det stycke
som börjar ”Mot bakgrund” och slutar ”mening avstyrkas” bort anföra
följande:

Enligt regeringsrättens beslut är löntagarfondsstyrelserna att betrakta som
myndigheter i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening. Med
detta ställningstagande från landets högsta förvaltningsdomstol måste enligt
utskottets mening konstateras att löntagarfondernas styrelser tillhör de
organ vars ledamöter enligt 11 kap. 9 § regeringsformen skall vara svenska
medborgare. I avvaktan på att löntagarfonderna avskaffas anser utskottet
därför att 31 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden
bör ändras på sätt som föreslås i de aktuella motionerna. Därmed
kommer samma regler att gälla för ledamotskap i löntagarfondsstyrelserna
som för ledamotskap i de allmänna pensionsfondernas styrelser (4 och
30 §§).

minab/gotab Stockholm 1985 82562