yttr 1984/85 ku4y y
Yttrande 1984/85:ku4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
KU 1984/85:4 y
Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:4 y
över motion 1984/85:146, yrkande 1, samt proposition 1984/85:33 med
förslag till lag om internationell järnvägstrafik
Till lagutskottet
Lagutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motion 1984/85:146, yrkande 1, av Allan Ekström (m) samt proposition
1984/85:33 med förslag till lag om internationell järnvägstrafik m.m. i
motsvarande del.
I propositionen föreslås bl. a. att Sverige skall tillträda det år 1980 slutna
fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Vidare läggs fram
förslag till en ny lag om internationell järnvägstrafik. Genom denna lag
införlivas de delar av COTIF som innehåller materiella bestämmelser med
svensk rätt. Detta sker genom föreskrifter om att vissa delar av bihang A och
bihang B till COTIF skall tillämpas som svensk lag. Ifrågavarande bihang är
avfattade på franska språket och de kommer således att gälla som svensk rätt
i deras franska lydelse. En översättning till svenska av de aktuella delarna av
konventionen har fogats till propositionen.
Motion 1984/85:146 tar upp frågan om en svensk lag får vara skriven på ett
främmande språk. Motionären påpekar att det till den franska texten har
fogats en översättning till svenska men att denna från rättslig synpunkt endast
har karaktär av hjälpmedel för tillämpningen. Användandet av inkorporationsmetoden
i förevarande fall måste enligt motionären stå i strid med
grundvalarna för vårt statsskick. Eftersom riksdagen enligt motionärens
mening från statsrättslig synpunkt måste vara förhindrad att utfärda lag på
utländskt språk yrkas avslag på propositionens förslag till lag om internationell
järnvägstrafik.
Konstitutionsutskottet får för sin del anföra följande.
Internationella överenskommelser kan införlivas med den inhemska
rättsordningen genom antingen s. k. transformation eller inkorporation. Vid
transformation blir det aldrig fråga om annat än att avfatta författningstexten
på det nationella språket. När inkorporationsmetoden används kan däremot
en utländsk text bli gällande inhemsk rätt. Vid bilaterala överenskommelser
är det vanligt att konventionstexten är avfattad på båda förhandlingsparternas
språk, varvid den ena texten enligt överenskommelse mellan parterna
kan ha tolkningsföreträde. Båda texterna blir emellertid vid inkorporeringen
gällande rätt. Saknas konventionstext på det inhemska språket, vilket ofta
kan bli fallet vid multilaterala överenskommelser, medför inkorporeringen
att en konventionstext som enbart är avfattad på främmande språk blir
inhemsk rätt.
1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr 4 y
Rättelse: S. 2, datering Står: november Rättat till: januari
KU 1984/85:4 y
2
Inkorporationsmetoden har i tidigare svensk praxis använts i åtskilliga fall
där den inkorporerade överenskommelsen har haft både svensk och utländsk
text och i några fall även när svensk text saknats i konventionen.
Som utskottet i annat sammanhang nyligen framhållit (KU 1984/85:5) får
både transformations- och inkorporationsmetoden anses godtagbara från
konstitutionell synpunkt. Det måste således avgöras från fall till fall vilken
metod som skall användas.
Angående den förevarande konventionen vill utskottet framhålla följande.
När Sverige ingår en internationell överenskommelse som helt eller
delvis behöver införlivas med svensk rätt bör eftersträvas att överenskommelsen
om möjligt också har en svensk text, även om denna inte äger
företräde vid tvist om tolkningen. Om konventionen saknar svensk autentisk
text bör, såsom framhållits av föredragande departementschef och av
lagrådets majoritet, huvudregeln vara att transformationsmetoden skall
användas. När särskilda skäl talar för det, såsom exempelvis att reglerna
huvudsakligen riktar sig till myndigheter eller särskilda grupper av enskilda
för vilka det inte kan antas innebära några svårigheter att ta del av
konventionstexten, kan emellertid även i sådana fall inkorporationsmetoden
godtas. Utskottet anser i likhet med lagrådets majoritet att det härvid i regel
måste krävas att en omsorgsfullt utarbetad officiell översättning till svenska
av konventionstexten utges parallellt med författningen. Om denna riktar sig
till en bredare allmänhet bör detta ovillkorligen ske.
Vad som i den nu aktuella propositionen anförts angående den föreslagna
lagstiftningsmetoden talar enligt utskottets mening för att konventionsbestämmelserna
i förevarande fall bör kunna införlivas med svensk rätt genom
inkorporation. Som tidigare framgått föreligger en inom justitiedepartementet
bearbetad officiell översättning till svenska av konventionen. Utskottet
anser med hänsyn till det anförda att den lagstiftningsmetod som föreslagits i
propositionen kan godtas från de synpunkter utskottet har att företräda.
Stockholm den 29 januari 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood
(m), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Sören
Lekberg (s) och Mona Sahlin (s).
minab/gotab Stockholm 1985 79819
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.