yttr 1984/85 ku3y y

Yttrande 1984/85:ku3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1984/85:3 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:3y

över vissa motioner om bevarande av fjällnära skogar

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet behandlar f. n. ett antal under den allmänna motionstiden
1984 väckta motioner i vilka föreslagits ett riksdagsuttalande
om bevarande av vissa s. k. fjällnära skogsområden (se bilagda sammanställning).

Mot bakgrund av gällande regler om kompetensfördelningen mellan
riksdag och regering har jordbruksutskottet hemställt om konstitutionsutskottets
yttrande över förslag om ett riksdagsuttalande om bevarande av
vissa specifika skogsområden, utifrån de synpunkter konstitutionsutskottet
har att företräda.

Statens naturvårdsverk och domänverket har i skrivelse den 3 juli 1984
hemställt att regeringen beslutar om dispositionen av tre särskilt angivna
s. k. urskogsområden, nämligen Pärlälven i Jokkmokks kommun, Dellikälven
i Arjeplogs kommun samt Kirjesålandet i Storumans kommun. 1
skrivelse den 5 oktober 1984 har statens naturvårdsverk bl. a. anfört att
naturvårdsverket och domänverket kommit överens om att skydda 52
urskogsområden. Samtliga områden bör enligt naturvårdsverket överföras
till naturvårdsfonden i vad avser mark som nu redovisas på domänfonden
samt, i vad gäller staten tillhörig mark i övrigt, upptas på naturvårdsfonden.

Domänverket har i skrivelse till regeringen den 29 oktober 1984 begärt
att få driva skogsbruk inom vissa angivna arealer inom Pärlälven, Dellikälven
och Kirjesålandet.

I beslut den 15 november 1984 har regeringen uttalat att skogsområdena
Pärlälven, Dellikälven och Kirjesålandet är av sådan betydelse från naturvårdssynpunkt
att de skall bevaras för framtiden. I beslutet föreskrev
regeringen att avverkning av skog inom dessa områden inte fick ske.
Vidare anfördes att regeringen senare kommer att ta slutlig ställning till
formerna för skydd och förvaltning av dessa tre områden liksom övriga 52
områden.

Konstitutionsutskottet har beträffande den nu aktuella kompetensfrågan
inte funnit anledning att göra annat uttalande i ärendet än att det från
konstitutionell synpunkt inte föreligger något hinder mot att riksdagen
prövar de i motionerna framförda förslagen om åtgärder från regeringens
sida i fråga om bevarande av s. k. fjällnära skogar.

Stockholm den 22 november 1984
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

1 Riksdagen 1984/85. 4 sami Nr 3 y

KU 1984/85 3 y

2

Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Elisabeth
Fleetwood (m). Ove Eriksson (m), Bengt Kindbom (c), Sören Lekberg
(s), Lars Ernestam (fp) och Marie-Ann Johansson (vpk).

KU 1984/85 3 y

3

Bilaga

Jordbruksutskottet kansliet
Sammanställning

över motionsyrkanden om bevarande av fjällnära skogar

Under allmänna motionstiden 1984 har följande sju motioner väckts med

förslag om åtgärder till skydd för de

Motionsyrkandena
m 452 av Martin Olsson och Karin
Israelsson (båda c):

m 504 av Anita Bråkenhielm och
Blenda Littmarck (båda m)
yrkande 3:

m 680 av Börje Hörnlund och PerOla
Eriksson (båda c):

m 847av Margot Wallström m.Jl.

(s):

. k. fjällnära skogarna.

rd bör uttala sig för att — i avvaktan
på ställningstagande till pågående
utredningars förslag — inga
avverkningar eller andra skogsbruksåtgärder
får ske i de fjällnära
skogar där intressemotsättning föreligger
mellan naturvårds- eller
rennäringsintressen å ena sidan och
skogsbruksintressen å den andra sidan
(åberopade utredningar är
verkställda inventeringar av urskogar
och lavbärande skogar samt samerättsutredningen).

rd bör hos regeringen anhålla om
åtgärder för att på sätt som i motionen
anförts hindra kortsiktigt motiverat
överutnyttjande av de fjällnära
skogarna (genom direktiv från
skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna
bör återhållsamhet kunna
åstadkommas).

rd bör som sin mening ge regeringen
till känna att domänverket genom
ägande eller långtidsarrende
bör upplåta de fjällnära skogarna
till ortsbefolkningen och att skogarna
bör skötas med småskaliga metoder.

rd bör som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen
anförts beträffande bevarande av
fjällskogar (efter en sammanväg -

KU 1984/85 3 y

4

m 849 av Lars Werner m. fl. (vpk)
yrkande 3:

m 902 av Jan-Erik Wikström m.jl.
(fp) yrkande 5:

m 1854 av Tore Nilsson och Hans
Wachtmeister (båda m)
yrkande 1:

D:o yrkande 2:

ning av olika intressen bör en markanvändningsplan
upprättas; i första
hand är det angeläget att få fram
ett skogspolitiskt beslut rörande de
statliga skogarna).

rd bör som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen
anförts om avverkning ovanför den
gamla skogsodlingsgränsen (t. v.
avverkningsstopp; undersök om
det i vissa fall kan tillåtas stamvis
blädning; om så är möjligt bör regeringen
ta initiativ till ändring av
skogsvårdslagen).

rd bör hos regeringen begära att inventerings-
och planeringsarbetet
för skogarna snarast genomförs
och att ett säkerställande program
fastläggs samt att i avvaktan härpå
sådana avverkningar inte tillåts
som naturvårdens och rennäringens
företrädare motsätter sig.

rd bör hos regeringen begära utredning
om huruvida avverkning av
den fjällnära skogen är tillåtlig enligt
naturvårdslagen.

rd bör som sin mening ge regeringen
till känna att avverkningarna
skall inställas i avvaktan på den begärda
utredningen.

Liber Tryck Stockholm 1984

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.