yttr 1984/85 ku2y y

Yttrande 1984/85:ku2y

KU 1984/85:2 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:2 y

över proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt
Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat att inhämta konstitutionsutskottets yttrande
över proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt och följdmotioner
såvitt avser integritetsfrågorna i sammanhanget.

Det förfarande som enligt det framlagda förslaget skall tillämpas i fråga
om fastighetsskatten förutsätter att skattemyndigheterna som hjälpmedel
för beräkning av skatten får använda ett register över fastigheter, vars
ägare skall betala sådan skatt.

Flertalet av de uppgifter som behövs för påföring av fastighetsskatt,
bl. a. uppgifter rörande fastighetsbeteckning, ägare, slag av fastighet och
taxeringsvärde, finns redan tillgängliga på datamedium hos länsstyrelserna
och får enligt 7§ skatteregisterlagen (1980:343) ingå i det centrala
skatteregistret. Vissa ytterligare uppgifter behövs emellertid. I propositionen
föreslås därför att 7 § skatteregisterlagen utvidgas så att den medger att
det centrala skatteregistret skall få innehålla också de övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt. Enligt vad utskottet erfarit
torde de nya uppgifter som kan behöva införas i registret begränsa sig till
uppgift om typkod enligt fastighetstaxeringsnämnds beslut samt eventuellt
uppgift om vid vilken tidpunkt under året fastigheten har förvärvats.

Som utgångspunkt för det nu framlagda förslaget har förelegat bl. a. en
inom regeringskansliet utarbetad promemoria om den tekniska utformningen
av en statlig fastighetsskatt. I sitt yttrande över promemorieförslaget
anförde datainspektionen (DI) erinringar i olika hänseenden. Bl. a.
framhöll DI att det inte syntes vara möjligt att föra det register, som enligt
promemorian skulle användas, på ett sådant sätt att det vid varje tidpunkt
skulle innehålla korrekta uppgifter angående dels vilka som är skattskyldiga,
dels vilka fastigheter eller delar av fastigheter som skulle omfattas av
fastighetsskatten. Detta skulle enligt yttrandet komma att föranleda betydande
administrativa svårigheter och få konsekvenser från integritetssynpunkt.
De förtryckta deklarationsblanketterna skulle också komma att
bygga på uppgifter i registret som kunde vara inaktuella eller oriktiga. DI
betonade mot denna bakgrund vikten av ett noggrant förberedelsearbete
från skattemyndigheternas sida.

Utskottet gör följande bedömning.

Det förslag till en statlig fastighetsskatt som lagts fram i propositionen
är i jämförelse med det förslag som DI yttrat sig över avsevärt förenklat.
På viktiga punkter är därför de av DI gjorda erinringarna redan tillgodosedda.

1 Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr 2 y

KU 1984/85:2 y

2

När det gäller frågan om aktualiteten hos registeruppgifterna har det
upplysts i propositionen att en korrekt förtryckning av deklarationsblanketterna
kan ske i flertalet fall. I vissa fall får emellertid nytillkomna
faktiska omständigheter eller taxeringsnämndens bedömningar avgörande
betydelse för beräkningen av fastighetsskatten, och beskattningen måste
således i dessa fall grundas på andra uppgifter än de förtryckta. En fastighet
kan t. ex. nyligen ha bytt ägare. Vidare kan fastighetsskatten påverkas
bl. a. av en sådan omständighet som om inkomsten för fastigheten vid
inkomsttaxeringen skall beräknas enligt konventionell metod eller schablonmetod.
Som framhållits i propositionen är det emellertid i dessa fall
inte fråga om några bedömningar utöver dem som ändå måste företas vid
inkomsttaxeringen. Skillnaden är bara den att uppgifterna skall läggas till
grund för beräkning också av statlig fastighetsskatt.

Utskottet kan inte finna att det föreslagna beskattningsförfarandet för
en statlig fastighetsskatt skulle kunna medföra andra komplikationer än
sådana som kan undanröjas genom att de skattskyldiga senast i samband
med att de får del av de förtryckta deklarationsblanketterna informeras om
att vissa uppgifter kan vara inaktuella eller oriktiga på annat sätt. Utskottet
vill samtidigt erinra om att förfarandet med förtryckning av deklarationsblanketter
på grundval av uppgifter som registrerats på datamedium ligger
i linje med önskemålen om ett förenklat deklarationsförfarande för löntagare.
Utskottet utgår från att regeringen med hänsyn till vad DI anfört
också i fortsättningen särskilt uppmärksammar eventuellt uppkommande
problem vad gäller registerföringen m. m.

Med anledning av vad som anförts i vissa följdmotioner och i lagrådets
yttrande rörande skatteförslagets beredning i regeringskansliet vill utskottet
erinra om att regeringsformen innehåller en bestämmelse som tar sikte
på remissbehandlingen av regeringsärenden (7 kap. 2 §). Enligt vad utskottet
uttalat i ett tidigare yttrande till skatteutskottet (KU 1982/83:8 y) följer
av denna bestämmelse att det i varje särskilt fall får bedömas i vad mån det
finns behov av att inhämta upplysningar och yttranden från myndigheter
och sammanslutningar.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot regeringens remissbehandling
eller beredning i övrigt av ifrågavarande ärende.

Stockholm den 15 november 1984
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita
Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson
(m). Bengt Kindbom (c) och Marie-Ann Johansson (vpk).

KU 1984/85:2 y

3

Avvikande mening

av Anders Björck (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson (m) och Bengt
Kindbom (c), vilka anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1
börjar med ”Det förslag” och på s. 2 slutar med ”ifrågavarande ärende”
bort ha följande lydelse:

Det förslag till en statlig fastighetsskatt som nu lagts fram innebär
tekniskt sett vissa förenklingar i förhållande till tidigare till lagrådet remitterat
förslag, som var behäftat med sådana brister att det enligt lagrådets
mening inte borde läggas till grund för lagstiftning i oförändrat skick.
Genom de förändringar som förslaget därefter genomgått har en del av de
olägenheter som DI pekat på kunnat undanröjas. Åtskilligt av den av Dl
framförda kritiken kvarstår emellertid. Särskilt vill utskottet nämna de
integritets- och rättssäkerhetsproblem som föranleds av att de registeruppgifter
som skall ligga till grund för beräkningen av fastighetsskatt i viss
utsträckning kommer att innehålla inaktuell eller eljest oriktig information.
De problem som uppstår till följd härav har enligt utskottets mening
inte tillräckligt uppmärksammats i propositionen. Bedömningar rörande
behovet av och den närmare utformningen av information och förberedande
kommunikation vill regeringen således överlåta på riksskatteverket.
Med hänsyn till frågornas betydelse borde enligt utskottets mening regeringen
själv ha tagit sitt ansvar och gjort erforderliga bedömningar. Riksdagen
hade då också bättre kunnat bedöma förslagets konsekvenser för de
enskilda från bl. a. integritets- och rättssäkerhetssynpunkter.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att lagrådet vid sin
behandling av ärendet anmärkt på att skatteförslaget inte har föregåtts av
någon sedvanlig utredning och inte heller varit föremål för annat sådant
remissförfarande som avses i 7 kap. 2 § regeringsformen än att några
myndigheter fått yttra sig angående innehållet i en departementspromemoria
rörande den lagtekniska konstruktionen av skatten och om beskattningsförfarandet.
Vissa enskilda organisationer har därjämte på eget initiativ
inkommit med yttrande över nämnda promemoria. Lagrådet har på
grund av den bristfälliga beredningen i regeringskansliet ansett sig ha
begränsade möjligheter att bedöma det remitterade förslaget särskilt i de
hänseenden som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket 3 — 5 regeringsformen.
Utskottet vill framhålla att dessa brister i regeringens handläggning kvarstår
i det till riksdagen framlagda förslaget.

Liber Tryck Stockholm 1984