yttr 1984/85 ku1y y

Yttrande 1984/85:ku1y

KU 1984/85:1 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:1 y

om ändring i aktiebolagslagen (prop. 1983/84:184)

Till lagutskottet

Lagutskottet har beslutat inhämta konstitutionsutskottets yttrande beträffande
dels proposition 1983/84:184 om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) m. m. i vad avser ny lydelse av 8 kap. 4 § nämnda lag, dels den
med anledning av propositionen väckta motionen 1983/84:2898 av Allan
Ekström (m).

Propositionens förslag

Enligt gällande ordning kan funktioner bl. a. som styrelseledamot och
verkställande direktör i svenska aktiebolag innehas endast av den som är
svensk medborgare och bosatt i Sverige. Dispens från nationalitets- och
bosättningskraven kan dock efter ansökan beviljas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer (f. n. kommerskollegium).

En stor del av dagens dispensansökningar gäller nordiska medborgare.
Dessa beviljas också regelmässigt den begärda dispensen. Enligt propositionen
skulle avsevärda kostnader sparas in och byråkratisk omgång undvikas
om aktiebolagslagen mjukades upp i fråga om nordiska medborgare. En
sådan lagändring kan enligt propositionen också ses som ett positivt bidrag
till nordiskt samarbete i allmänhet och står dessutom väl i samklang med
strävanden att ytterligare harmonisera den nordiska aktiebolagslagstiftningen.

I enlighet med dessa tankegångar föreslås i propositionen att det krav på
svenskt medborgarskap som nu gäller för styrelseledamöter, verkställande
direktör, firmatecknare och likvidatorer i svenska aktiebolag slopas när det
gäller medborgare i de övriga nordiska länderna.

För nordiska medborgare föreslås vidare att bosättning i annat nordiskt
land skall jämställas med bosättning i Sverige när det gäller styrelseledamöter
och likvidatorer, om minst hälften av styrelseledamöterna resp. likvidatorerna
är bosatta i Sverige.

Till propositionen har fogats ett förslag med sådana ändringar i 8 kap. 4 §
aktiebolagslagen som erfordras för ett genomförande av den nya ordningen.

Enligt propositionen bör det vara möjligt för regeringen att genom beslut i
särskilda fall undanta vissa bolag från de nya bestämmelserna. En regel
härom föreslås få ingå i den nämnda paragrafen i aktiebolagslagen som ett
nytt andra stycke. Som exempel på företag som kan komma att undantas
nämns i propositionen nyckelföretag inom krigsmaterielindustrin.

1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr 1 y

KU 1984/85:1 y

2

Motionen

I motion 1983/84:2898 av Allan Ekström (m) framförs invändningar mot
den föreslagna undantagsbestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket aktiebolagslagen.

Motionären framhåller att huvudregeln i paragrafens gällande lydelse
innebär att initiativet till att göra en utlänning valbar skall utgå från bolaget.
Efter framställning från bolaget kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer dispensera från uppställda medborgarskaps- och
bosättningskrav. Den särskilda undantagsregel som nu föreslås beträffande
medborgare i de övriga nordiska länderna förutsätter däremot att initiativet
att särbehandla vissa bolag skall utgå från regeringen. Vilka händelser som
skall utlösa ett sådant initiativ eller hur regeringen rent faktiskt skall gå till
väga när den använder undantagsmöjligheten framgår inte.

Enligt motionen inger förslaget betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.
Motionären anser att undantagsregeln hellre borde ges formen av
generella föreskrifter. Härvid erinras i motionen att bestämmelserna i 8 kap.
2 § regeringsformen (RF) kan utgöra ett hinder mot delegering i förevarande
fall.

Lagrådets yttrande, m. m.

Utformningen av den föreslagna nya undantagsregeln har uppmärksammats
av lagrådet i dess yttrande i ärendet. Lagrådet har därvid påpekat de
svårigheter som kan uppstå för regeringen att på avsett sätt ingripa i varje
särskilt fall, eftersom regeringen inte utan vidare kan väntas få kännedom om
varje företag beträffande vilket det kan finnas anledning till ingripande.
Lagrådet har förordat att undantagsregeln i stället bör gå ut på att regeringen
får meddela generella föreskrifter om undantag från de föreslagna nya
bestämmelserna. Sådant bemyndigande torde enligt lagrådets bedömning
kunna lämnas enligt 8 kap.7 § RF.

Med anledning av vad lagrådet anfört har frågan om undantagsregelns
utformning ånyo övervägts inom regeringskansliet. Det har därvid ansetts
lämpligare med en undantagsregel i enlighet med det ursprungliga förslaget
än med generella föreskrifter. Det torde enligt propositionen inte innebära
några svårigheter för regeringen att i särskilda fall fastställa vilka företag som
bör undantas eftersom undantagen främst bör avse nyckelföretag inom
krigsmaterielindustrin och då tillverkningen av krigsmateriel är underkastad
regeringens kontroll.

Utskottet

Utskottet vill först framhålla att det från konstitutionell synpunkt inte kan
anses föreligga något hinder mot en undantagsregel med den utformning som

KU 1984/85:1 y

3

föreslagits i propositionen.

Frågan om den i propositionen föreslagna undantagsregeln i stället som
förordas i motionen bör ges formen av generella föreskrifter utfärdade av
regeringen måste bedömas mot bakgrund av vilken karaktär - civilrättsliga
eller offentligrättsliga - som de tilltänkta föreskrifterna skulle få.

När det gäller civilrättsliga regler följer av 8 kap. 2 § RF att föreskrifter om
enskildas personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska
förhållanden inbördes skall meddelas genom lag. Som exempel på föreskrifter
som omfattas av denna formulering nämns i stadgandet bl. a. föreskrifter
om bolag. Följden av att en rättsregel måste anses vara civilrättslig i den
mening som anges i 8 kap. 2 § RF blir att riksdagen inte, utom i ett här icke
aktuellt undantagsfall, kan avhända sig normgivningsmakten. Kravet på
lagform är således i princip absolut.

Beträffande offentligrättsliga regler framgår av 8 kap. 3 § RF att också
föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden skall meddelas genom lag. Delegering av normgivningsmakt
på det offentligrättsliga området sker i viss utsträckning. Gränserna
för det delegeringsbara området anges närmare i bl. a. 8 kap. 7 § RF.
Sistnämnda bestämmelse ger riksdagen möjlighet att delegera viss normgivningsmakt
bl. a. rörande näringsverksamhet.

Den ifrågavarande undantagsregeln kan inte anses tillgodose annat än ett
rent allmänt intresse. Att märka är emellertid att det till undantagsregeln inte
knutits någon särskild sanktion för det fall att ett bolag inte efterkommer
regeringens beslut. De allmänna bestämmelserna i aktiebolagslagen till
skydd mot att vissa befattningar innehas av personer som inte uppfyller
föreskrivna behörighetskrav blir således formellt sett de medel som i första
hand står till buds för att komma till rätta med underlåtenhet att följa
regeringens beslut. Detta skulle i vissa fall kunna leda till att bolaget måste gå
i likvidation, dvs. att bolaget upplöses (13 kap. 4 § aktiebolagslagen). Det
kan enligt utskottets mening därför hävdas att undantagsregeln bör uppfattas
som en civilrättslig reglering enligt 8 kap. 2 § RF och att riksdagen därmed är
förhindrad att överlåta på regeringen att utfärda föreskrifter i ämnet.

Ett sätt att eliminera de påtalade nackdelarna med undantagsregeln skulle
enligt utskottets mening vara att redan i den av riksdagen beslutade lagen
närmare ange den kategori företag som skall undantas från de nya
bestämmelserna i 8 kap. 4 § första stycket andra och tredje meningarna
aktiebolagslagen. Genom en sådan utformning av lagen skulle det inte finnas
behov av regeringsbeslut om undantag från de nya bestämmelserna i
särskilda fall. De bolag som redan i lagen skulle komma att undantas skulle i
stället få söka dispens från föreskrivna behörighetsvillkor i vanlig ordning.
Med hänsyn till att endast en mindre grupp av företag torde komma att bli

KU 1984/85:1 y

4

berörd av en sådan regel bör en sådan ordning kunna gälla utan att de
administrativa fördelar som förslaget innebär går förlorade.

Stockholm den 3 oktober 1984

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c). Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove
Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s),
Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Nils Berndtson (vpk), Ove
Eriksson (m) och Lars Ernestam (fp).

mlnab/gotmb Stockholm 1984 79032