yttr 1984/85 jou3y y

Yttrande 1984/85:jou3y

JoU 1984/85:3 y

Jordbruksutskottets yttrande
1984/85:3 y

om gränsskyddet för trädgårdsnäringen och koncessioner beträffande
fiskhandeln

Till skatteutskottet

Genom beslut den 5 februari 1985 har skatteutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig dels över motionerna 1984/85:1611,1984/85:2791,

1984/85:1196 och 1984/85:2385 angående gränsskyddet för trädgårdsnäringen,
dels motion 1984/85:1593 angående koncessioner beträffande fiskhandeln.
Utskottet får med anledning härav anföra följande.

Gränsskyddet för trädgårdsnäringen

1 tre av de remitterade motionerna framförs önskemål om vissa åtgärder i
syfte att förbättra tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. I motion
1196 av Bertil Danielsson m. fl. (m, c, fp) förordas en höjning av minimitullen
och en förlängning av tullperioden för lök. Stig Josefson m. fl. (c)
framhåller behovet av en anpassning av vikttullarna för trädgårdsprodukter
till penningvärdets förändringar. Vidare förordas införandet av en kombinerad
vikt- och värdetull för snittblommor och vitkål samt igångsättande av viss
undersökning rörande EG:s subventioner i fråga om tomater och äpplen. En
justering av gränsskyddet med hänsyn till penningvärdeförändringen begärs
också i motion 2791 av Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (båda m).

Ett önskemål i motsatt riktning förs fram av Alf Wennerfors (m) som i
motion 2385 föreslår att gränsskyddet ses över i syfte att slopa icke
nödvändiga tullar och restriktioner på frukt- och grönsaksområdet. Till att
börja med bör sådana tullar och restriktioner slopas, vilka inte kan motiveras
näringspolitiskt eller samhällsekonomiskt.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit att det är angeläget att
åtgärder vidtas för att slå vakt om den svenska trädgårdsnäringen och stärka
dess internationella konkurrenskraft. Den i oktober 1982 företagna devalveringen
av den svenska kronan med 16 % medförde en förstärkning av
Sveriges relativa kostnadsläge och har bl. a. inneburit att förhållandena för
den svenska trädgårdsnäringen under senare tid klart förbättrats. Utskottet
vill emellertid understryka att det alltjämt är viktigt att regeringen och
berörda myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på området
och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga för att ytterligare stödja
näringen. Såvitt gäller utskottets beredningsområde råder, som utskottet
tidigare framhållit, allmän enighet om att näringen som hittills bör stödjas
genom bl. a. forskning, rådgivning och finansiellt stöd.

1 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr 3 y

JoU 1984/85:3 y

2

Det bör erinras om att utskottet tidigare vid några tillfällen yttrat sig till
skatteutskottet över motioner om trädgårdsnäringens gränsskydd och därvid
framhållit angelägenheten av att man inom ramen för det handelspolitiska
samarbetet tar till vara alla möjligheter att skydda den inhemska trädgårdsnäringen
genom en lämplig anpassning av tullar m. m. Utskottet anförde
förra året (JoU 1983/84:3 y) att utskottet bl. a. utgick från att behovet att
anpassa vikttullarnas värde till penningvärdeförändringar noga uppmärksammades
i nämnda sammanhang. Skatteutskottet delade jordbruksutskottets
uppfattning härvidlag. Även om skatteutskottet fann anledning peka på
vissa handelspolitiska problem och hanteringsmässiga och kontrollmässiga
svårigheter i sammanhanget fann utskottet det motiverat att tillgripa
åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t. ex. för att
komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar.
Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär medförde
enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen.
Skatteutskottet instämde därför i motionärernas krav på en
översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling.

Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat har företrädare för jordbruksdepartementet
och utrikesdepartementets handelsavdelning inom regeringskansliet
påbörjat en undersökning av hithörande frågor i enlighet med
riksdagsbeslutet. Enligt uppgifter som utskottet erhållit bl. a. i samband med
en hearing med företrädare för de båda departementen är avsikten att
resultatet av undersökningen skall kunna redovisas under det första halvåret
i år med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna behandlas
instundande höst.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att nämna att 1983 års
livsmedelskommitté i samband med nyligen genomförd översyn av livsmedelsförsörjningen
bl. a. haft att beakta behovet av åtgärder för att förbättra
folkhälsan. Kommittén har därvid redovisat vissa synpunkter på matkonsumtionen
med hänsyn till folkhälsosynpunkter.

Även om livsmedelskommitténs uppdrag primärt tog sikte på jordbrukets
produkter måste resultatet av kommitténs arbete bli av betydelse även för
bedömningar av trädgårdsnäringens fortsatta utveckling.

I avvaktan på resultaten av pågående överväganden och med hänsyn till
vad i det föregående i övrigt anförts anser utskottet att motionerna inte nu
bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Ensidiga koncessioner beträffande fiskhandeln

Enligt motion 1593 av Jens Eriksson (m) bör Sverige återta de ensidiga
koncessioner som lämnats EG för fisk och beredda fiskprodukter.

Utskottet får med anledning av motionen anföra följande.

Sverige åtog sig i samband med 1972 års EG-förhandlingar (vilka
småningom ledde till att Danmark men icke Norge blev medlem av de

JoU 1984/85:3 y

3

Europeiska gemenskaperna) att suspendera tullar och andra avgifter för
bl. a. frysta fiskfiléer med ursprung i det utvidgade EG. Åtagandet skall ses
mot bakgrund av att Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer
i EG önskade behålla den tullfrihet som uppnåtts inom EFTA.

Sedermera har EG utan förvarning beslutat upphäva en år 1971 införd
suspension av silltullen. Med anledning härav bemyndigade riksdagen
regeringen våren 1983 att helt eller delvis återta de ensidiga koncessioner
som lämnats EG på fiskvaruområdet.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen ännu icke utnyttjat bemyndigandet
att återta koncessionerna. Regeringen har i stället sökt förhandla sig
fram till en bibehållen långsiktig tullfrihet för den traditionella sillexporten.
Förhandlingarna har försvårats av EG:s egna omfattande problem inom
fiskerinäringen. I praktiken har hittills endast förhållandevis små kvantiteter
svensk sill tullbelagts. EG beslöt i december 1984 om en extra, kortfristig,
tullfri importkvot om 10 000 ton sill. Denna kvot beräknas i stor utsträckning
komma svenska fiskare till godo. Handelsministern har i ett interpellationssvar
i riksdagen förklarat att ett sedan länge rådande dödläge i frågan om
EG:s silltull brutits genom beslutet. Regeringen såg detta som en bekräftelse
på att den svenska förhandlingsuppläggningen varit riktig. Denna utveckling
borde ses som ett första steg mot en långsiktig lösning av frågan. Fortsatta
överläggningar med EG kommer enligt handelsministern att äga rum under
våren 1985.

Regeringen och dess representanter har att med kraft hävda svenska
intressen gentemot den stora handelspartnern EG. Utskottet utgår från att så
sker och att regeringen tar till vara de möjligheter som erbjuds att
förhandlingsvägen uppnå förbättrade villkor för den svenska fiskerinäringen
när det gäller att avsätta produkter på den europeiska gemensamma
marknaden. Det är i det sammanhanget man bör se riksdagens bemyndigande
för regeringen att återta de ensidiga koncessioner som lämnats beträffande
fiskvaror. Regeringen bör enligt utskottets mening kunna utnyttja denna
möjlighet därest så befinns erforderligt i ett förhandlingsläge. Däremot bör
riksdagen icke binda regeringens handlingsfrihet i detta avseende.

Skatteutskottet bör enligt utskottets mening avstyrka motionen.

Stockholm den 12 mars 1985

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s),
Ove Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m). Bengt Kronblad (s)
och Paul Lestander (vpk).

JoU 1984/85:3 y

4

Avvikande mening

Ensidiga koncessioner beträffande fiskhandeln

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Jan-Eric Virgin (samtliga m)
anför:

Vi konstaterar att sedan avtalet med EG ingicks 1972 har inga framsteg
gjorts beträffande de ensidiga tullar som infördes på fisk och fiskprodukter.
En näring som är så beroende av den europeiska marknaden som fisket har
stora svårigheter att erhålla lönsamhet när exporten belastas med 15-procentiga tullar på fisk och 20-procentiga tullar på beredda produkter.

Vad som i stället inträffar är att EG nu är i färd med att avveckla de
suspensioner för tullen på sill som inte är bundet i GATT-avtal. Vi
konstaterar därför att läget, i stället för att förbättras, ytterligare försämrats
för svenskt fiske och svensk beredningsindustri.

Sverige har, på samma sätt som EG suspenderat silltullarna, suspenderat
tullar och andra avgifter för bl. a. för frysta fiskfiléer. Vi konstaterar att
majoriteten accepterar att EG återtar sina suspensioner medan Sverige inte
är berett att vidta liknande åtgärder för att uppnå likställighet, trots att
riksdagen gett regeringen fullmakt härför.

Det är inte den bästa lösningen att möta varandra med tullar, men det är
ännu mer oacceptabelt när tullarna ensidigt drabbar ett land.

I 13 år har svenskt fiske och beredningsindustri oförskyllt drabbats av den
pålaga tullarna utgör, och i tre år har nu sillfisket och beredningsindustrin
delvis drabbats av tullar. Samtidigt exporterar EG stora mängder fisk och
fiskprodukter tullfritt till Sverige.

Vi anser därför att skatteutskottet bör tillstyrka motion 1593.

minab/gotab Stockholm 1985 82193