yttr 1984/85 jou1y y

Yttrande 1984/85:jou1y

JoU 1984/85:1 y

Jordbruksutskottets yttrande
1984/85:1 y

om semestervillkoren för lantbrukare, m. m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Den 5 september 1984 har arbetsmarknadsutskottet beslutat inhämta
yttrande över motion 1983/84:699 av Lennart Brunander och Kerstin
Andersson (båda c) om semestervillkoren för lantbrukare, m. m.

I motionen förordas en utbyggd avbytarverksamhet inom jordbruket. Den
nuvarande verksamheten uppges ge lantbrukarna möjlighet till högst tio
dagars semester per år. Målet bör enligt motionärerna vara att successivt
under 1980-talet genomföra möjlighet till fem veckors semester för lantbrukarna.
När systemet är fullt utbyggt år 1990 skulle det kunna ge 6 000 nya
arbetstillfällen för avbytare och därmed ge ökade sysselsättningsmöjligheter
för arbetslösa ungdomar. Kostnaden för det fullt utbyggda systemet anges av
motionärerna till 800 milj. kr.

Utskottet

Avbytarverksamheten administreras av Lantbrukets avbytartjänst AB
med LRF som huvudman och under lantbruksstyrelsens tillsyn. Verksamheten
startades vid mitten av 1970-talet. På grundval av förslag från en särskild
utredare presenterades i proposition 1977/78:154 grunder för en utbyggnad
av verksamheten med start den 1 januari 1979. Dessa grunder godkändes av
riksdagen på förslag av jordbruksutskottet i ett i den delen enhälligt
betänkande (JoU 1977/78:34).

Till grund för riksdagens beslut låg en av regeringen hösten 1976 tillsatt
särskild utredning som i februari 1978 lämnade ett betänkande, vari föreslogs
att avbytarverksamheten, som år 1977 anlitades av ca 5 400 djurägare och
sysselsatte ca 500 ordinarie avbytare, under en tioårsperiod byggdes ut så att
den vid periodens slut kunde tillgodose efterfrågan på avbytare för såväl
planlagd ledighet som vid lantbrukares sjukdom och militärinkallelse. Det
totala behovet av avbytare beräknades till ca 5 300, varav ca 3 500
heltidsanställda och återstoden deltidsanställda. Rekryteringsbehovet beräknades
stiga från ca 600 år 1979 till ca 1 600 år 1989. När verksamheten var
fullt utbyggd beräknades ca 1 100 avbytare behöva rekryteras årligen.

De av riksdagen godkända grunderna för en utbyggnad av avbytarservicen
inom jordbruket innebär i korthet att utbyggnaden i första hand bör syfta till
att göra det möjligt för familjelantbrukarna att liksom andra yrkesverksamma
kunna ta ut regelbunden ledighet och semester. Det har inte ansetts
lämpligt att i detalj besluta om hur och i vilken takt utbyggnaden av

1 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr 1 y

JoU 1984/85:1 y

2

avbytarservicen skall ske. Inom en tioårsperiod borde det dock vara möjligt
att nå målet att alla lantbrukare som så önskar skall kunna erbjudas avbytare
vid sjukdom, regelbunden ledighet, semester och militär repetionsutbildning.
Takten i utbyggnaden får i praktiken anpassas till de medel som årligen
kan ställas till förfogande för att begränsa kostnaderna för den enskilde och
till möjligheterna att rekrytera avbytare. Kostnaderna för den planlagda
ledigheten finansieras med medel som avdelas i samband med överläggningarna
om priserna på jordbrukets produkter. Detta innebär att jordbrukarkollektivet
solidariskt svarar för de kostnader, som inte täcks av avgifter från
dem som anlitar avbytarservicen för planlagd ledighet.

För budgetåret 1978/79 anslogs 25 milj. kr. för avbytarverksamheten.
Motsvarande belopp utgör för innevarande budgetår 100 milj. kr. Inkomsterna
av avgifter från dem som anlitar avbytarservicen kan beräknas f. n. uppgå
till sammanlagt 50 å 60 milj. kr. för år räknat.

I motion 1983/84:699 framlagt förslag innebär bl. a. att riksdagen skulle
göra ett uttalande av innebörd att i första hand familjelantbrukare inom
animalieproduktionen bör tillförsäkras möjlighet till fem veckors semester.
Målet borde uppnås år 1990. En utbyggnad av avbytarsystemet i enlighet
härmed är enligt motionärernas mening en sådan jämlikhetsreform i
samhällets intresse, som motiverar statliga insatser.

Som arbetsmarknadsutskottet förra året framhöll vid behandlingen av en
motion med motsvarande yrkanden (AU 1983/84:18) innebär motionen i sak
ett önskemål om att åtgärder vidtas för att påskynda genomförandet av det av
statsmakterna tidigare fattade principbeslutet, med en förändrad målsättning
och med anlitande av nya finansieringsvägar. För så väsentliga
förändringar av principerna för avbytarsystemets uppbyggnad som här
föreslås krävs självfallet mera djupgående överväganden. Enligt jordbruksutskottets
mening har emellertid några tillräckligt starka motiv för den i
motionen förordade omläggningen av systemet inte förebragts. Såväl
principiella som statsfinansiella skäl talar mot en lösning i enlighet med
motionärernas förslag.

Givetvis är det angeläget att målet för avbytarservicen, nämligen att
samtliga familjelantbrukare liksom andra jämförbara grupper yrkesverksamma
skall kunna beredas regelbunden ledighet och semester, uppnås så
snart som möjligt. Enligt utskottets uppfattning bör dock takten i uppbyggnaden
och formerna härför alltjämt bestämmas på grundval av vad man kan
komma överens om i samband med de årligen återkommande överläggningarna
rörande priserna på jordbruksprodukter.

Utskottet vill i förevarande sammanhang slutligen fästa uppmärksamheten
på att 1983 års livsmedelskommitté, som i dagarna väntas lämna sitt
slutbetänkande, bl. a. haft till uppgift att belysa inkomster, privatkonsumtion,
sparande, förmögenhetsställning och standardutveckling för olika
kategorier jordbrukare samt göra motsvarande studie för såväl andra
företagare som löntagargrupper.

JoU 1984/85:1 y

3

Mot angiven bakgrund har utskottet inte ansett sig böra för sin del förorda
någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av den remitterade motionen.

Stockholm den 25 oktober 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven
Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Börje
Stensson (fp), John Andersson (vpk), Jan-Eric Virgin (m), Bengt Kronblad
(s), Lennart Brunander (c) och Bo Arvidson (m).

Avvikande mening

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Avbytartjänsten inom lantbruket har snart fungerat i ett tiotal år. Avsikten
med avbytartjänsten, som tillkom på initiativ av LRF, var att bereda
lantbrukarna med andra yrkesverksamma grupper likvärdiga möjligheter till
ledighet för semester, sjukdom och andra ändamål. Som redovisas i motion
1983/84:699 av Lennart Brunander och Kerstin Andersson (båda c) står vi,
trots beaktansvärda insatser, ännu långt från detta mål. Lantbrukarna har
således i dag blygsammare semestervillkor än vad 1938 års semesterlag
erbjöd dåtidens anställda. En betydligt snabbare utbyggnad av avbytarsystemet
än vad som hittills visat sig möjigt är enligt vår mening nödvändigt. De
åtgärder om anges i motion 699 utgör härvidlag en lämplig väg.

Utskottsmajoriteten framhåller att det givetvis är angeläget att målet för
avbytarservicen, nämligen att samtliga familjelantbrukare liksom andra
jämförbara grupper yrkesverksamma skall kunna beredas regelbunden
ledighet och semester uppnås så snart som möjligt. Enligt majoritetens
uppfattning bör dock takten i uppbyggnaden och formerna härför alltjämt
bestämmas på grundval av vad man kan komma överens om i samband med
de årligen återkommande överläggningarna rörande priserna på jordbruksprodukter.
Även vi anser att avbytarservicens fortsatta utbyggnad alltjämt
bör diskuteras vid de årliga prisöverläggningarna. Överläggningarna bör
dock för att ge tillfredsställande resultat bygga på att staten tar ett
grundläggande ekonomiskt anvar för att systemet snarast får en uppläggning
som garanterar att det verkligen fungerar på avsett sätt. Som anförs i
motionen är utbyggnaden av avbytarsystemet en viktig jämlikhetsreform i
samhällets intresse, som därför motiverar statliga insatser.

JoU 1984/85:1 y

4

Vi vill fästa uppmärksamheten på att det exempelvis i Norge finns ett
utbyggt avbytarsystem som gör det möjligt för lantbrukarna och medhjälpande
familjemedlemmar att åtnjuta ledighet i likhet med andra yrkesverksamma.
I systemet ingår bl. a. att kommunerna erbjuder vikarier, för vilka
kostnaderna bestrids dels av staten, dels av kommunerna. Även i Finland
prövas ett system, där kommunerna i förekommande fall biträder med
vikarier vid lantbrukarnas ledighet.

Enligt vår mening borde utskottet i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet
ha föreslagit att statligt stöd sätts in för att så snabbt som möjigt nå en
fullständig utbyggnad av avbytarservicen.

mlnmb/gotmb Stockholm 1984 79112