yttr 1984/85 fiu6y y
Yttrande 1984/85:fiu6y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
FiU 1984/85:6 y
Finansutskottets yttrande
1984/85:6 y
över proposition 1984/85:133 om skärpningar av statistiksekretessen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 28 mars 1985 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1984/85:133 om skärpningar av
statistiksekretessen jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna
1984/85:2988 av Karin Ahrland (fp), 1984/85:2989 av Anders Björck
m. fl. (m) och 1984/85:2990 av Göthe Knutson (m).
Finansutskottet tar i detta yttrande upp propositionens förslag utifrån
statistikproduktionens behov och önskemål.
1 likhet med statistikutredningen och vad som anförs i propositionen anser
utskottet det viktigt att skilja på uppgifter insamlade för statistik och
forskning å ena sidan och uppgifter som registreras för administrativa
ändamål å den andra. I den statistiska verksamheten saknar den enskilda
uppgiften som sådan intresse. Avsikten med statistiken är att belysa det
samlade resultatet, aldrig den enskilda personens förhållanden. Därför kan
inte den statistiska redovisningen i sig röja uppgifter om enskilda individer på
ett sätt som innebär ett hot mot den personliga integriteten.
Det är viktigt att se till att de uppgifter som insamlats för statistikändamål
inte kan komma till annan användning t. ex. för administrativ verksamhet. I
annat fall kan tilltron till de uppgiftsinsamlande myndigheterna allvarligt
komma att rubbas. Det skulle kunna minska individernas intresse att lämna
uppgifter och därigenom skulle samhällets behov av fullgod statistisk
information inte kunna tillgodoses.
I samband med riksdagens behandling av propositionen om folk-och
bostadsräkningen 1985 (FoB 85) (FiU 1983/84:35) anfördes från flera håll att
sekretess-och integritetsfrågorna inte var tillfredsställande lösta. I några
motioner angavs detta som skäl för att avslå förslaget om FoB 85. Såväl
finansutskottet som konstitutionsutskottet (KU 1983/84:3 y) framhöll att det
är synnerligen angeläget att integritetsaspekterna blir tillbörligen beaktade i
samband med inrättande av dataregister. Syftet med det nu framlagda
förslaget är att stärka integritets-och sekretesskyddet för den enskilde i
samband med statistikverksamheten.
Utskottet tillstyrker därför från sina utgångspunkter förslagen i propositionen
som innebär att inte ens efter en intresseavvägning enligt den s. k.
generalklausulen i sekretesslagen skall statistiksekretessen kunna brytas.
Inte heller skall uppgifter som skyddas av statistiksekretessen få lämnas till
domstol, polis, åklagare m. fl. annat än när det gäller misstankar om brott
med ett minimistraff på två års fängelse. Detta leder till att uppgifter som
1 Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 6 y
FiU 1984/85:6 y
2
används för statistiska ändamål får ett ökat sekretessskydd.
Det är en viktig uppgift för statistikproducenter att informera om
skillnaden mellan uppgifter insamlade för statistiska ändamål och uppgifter
registrerade för administrativa ändamål. Utskottet framhöll redan vid
behandlingen av propositionen om FoB 85 (FiU 1983/84:35) att det är viktigt
att allmänheten informeras bl. a. om statistiksekretessen och de åtgärder som
vidtas för att skydda statistiska uppgifter.
Av vad utskottet nu anfört framgår att utskottet inte delar den uppfattning
som framförs i motion 2990 att skärpningar av statistiksekretessen inte är
motiverade.
I motion 2988 begärs att skyddsregler motsvarande dem som föreslås för
SCB:s statistikverksamhet införs i de särskilda regeringsföreskrifter som
reglerar SCB:s administrativa verksamhet. Utskottet vill med anledning
härav framhålla att det huvudsakliga innehållet i och föreskrifterna för dessa
register har redovisats för riksdagen i samband med att de infördes. Att nu
låta dessa register i sin helhet omfattas av den allmänna statistiksekretessen
skulle omöjliggöra deras nuvarande användning att förse olika intressenter
t. ex. massmedia med allmän information.
I motion 2989 anförs att det hos medborgarna finns en utbredd oro över
den omfattande insamling av skiftande uppgifter som pågår i samhället.
Själva förekomsten av stora informationsregister om medborgarna upplevs
som ett integritetshot. Det finns därför enligt motionärerna starka skäl som
talar för en allmän begränsning av uppgiftslämnandet.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen.
Självfallet bör en utgångspunkt för alla uppgiftsinsamlande myndigheter
vara att så långt möjligt begränsa uppgiftslämnandet. En noggrann prövning
bör göras i varje fall av vilka uppgifter som behöver samlas in. Även om
uppgifterna omfattas av ett tillfredsställande sekretesskydd får detta inte
utgöra skäl för en ökad insamling av uppgifter. Samhällets behov av fullgod
statistisk information måste enligt utskottets mening vägas mot kostnaderna
för att tillgodose detta behov. Det är därvid viktigt att samhällets totala
kostnader beaktas, dvs. inte endast kostnaderna för insamling, bearbetning
och presentation av uppgifter utan också för uppgiftslämnarnas arbete med
att ta fram och redovisa uppgifterna.
Stockholm den 23 april 1985
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Paul Jansson (s), Nils Åsling
(c), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Christer Nilsson (s), Filip
Fridolfsson (m), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland
(m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Margit
Gennser (m) och Karl-Anders Petersson (c).
minab/gotab Stockholm 1985 82690
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.