yttr 1984/85 bou6y y

Yttrande 1984/85:bou6y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

BoU 1984/85: 6 y

Bostadsutskottets yttrande
1984/85:6 y

om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten (prop.
1984/85:161)

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1984/85: 161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten
jämte eventuella motioner.

Bostadsutskottets yttrande omfattar i huvudsak de delar av propositionen
och motionerna som avser räddningstjänsten och det föreslagna nya
statens räddningsverk.

Till bostadsutskottet har under den allmänna motionstiden hänvisats
motion 1984/85:1526 (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts i motion 1984/85:1520 (c)
om lokaliseringen av statens räddningsverk. Bostadsutskottet överlämnar
- under förutsättning av försvarsutskottets medgivande — motionen till
försvarsutskottet. Motionen behandlas i detta yttrande.

Propositionen

I propositionen behandlas frågor om samordning av den centrala ledningen
av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten mot
bakgrund av 1982 års riksdagsbeslut om totalförsvaret och den utredningsverksamhet
som bedrivits med avseende på nämnda samordning. Det
föreslås att civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd fr. o.m. den 1
juli 1986 läggs samman till en ny central myndighet, statens räddningsverk.
Till verket föreslås knuten den samordningsfunktion avseende beredskapsåtgärder
mot kärnkraftsolyckor som åvilar statens strålskyddsinstitut.

Propositionen innehåller också bl. a. förslag om de principer som bör
gälla för utbildningen av personal för räddningstjänst och sotningsväsende.

Propositionen skall ses i sammanhang med den samtidigt beslutade
propositionen 1984/85: 160 om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret.

Motionerna

De motioner som behandlas i yttrandet är

dels den under den allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 1984/
85:

I Riksdagen 1984185. 19 sami. Nr 6 y

BoU 1984/85:6 y

2

1526 av Jan Hyttring m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motion 1984/85:1520 anförts
om lokaliseringen av statens räddningsverk,

dels de med anledning av proposition 1984/85:161 väckta motionerna
1984/85:

3082 av Hugo Bergdahl (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar om en
lokalisering av räddningsverket till Västerås,

3083 av Magnus Persson m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att sprängämnesinspektionens uppgifter och verksamheten vid sjöfartsverkets
enhet för landtransporter av farligt gods redan från böljan förs till det i
proposition 1984/85:161 föreslagna statens räddningsverk,

3084 av Per Petersson m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs

1. rörande räddningsverkets organisation och verksamhetsinriktning,

2. att centrala och regionala myndigheter skall kunna utfärda föreskrifter
och anvisningar för planläggning och genomförande av skydd och
räddningstjänst,

4. att särskild utbildning av sotningsväsendets personal för energihushållningsuppgifter
ej bör ske.

Bostadsutskottet

I propositionen diskuteras huruvida sprängämnesinspektionen och sjöfartsverkets
uppgifter avseende transport av farligt gods bör - så som
föreslagits av CESAM-kommittén (Kn 1982:03) — föras över till det nya
verket. Departementschefen är inte beredd att nu förorda att så sker.

Beträffande sprängämnesinspektionen finner departementschefen att
det föreligger ett klart samband mellan dess och statens brandnämnds
verksamheter bl. a. med avseende på förebyggande åtgärder och uppbyggnaden
av beredskapen. Samarbetsbehovet förstärks i framtiden, anser
departementschefen.

Andra uppgifter för sprängämnesinspektionen har mer karaktär av produktkontroll
och har inte direkt samband med den nya myndighetens
verksamhet, anför departementschefen vidare. Viss risk för förlust av
kompetent personal i förening med att inspektionen är en relativt ny
myndighet med påtagligt liten administration, talar för att endast begränsade
rationaliseringsvinster kan nås. Departementschefen aviserar att han
avser att återkomma i frågan om ett införlivande av inspektionen med
räddningsverket inom två år om den nu valda lösningen inte är tillfredsställande.

Frågan berörs i motionerna 3083 (s) och 3084 (m) yrkande 1, båda
motionerna såvitt nu är i fråga. I den senare motionen biträds propositions -

BoU 1984/85:6 y

3

förslaget i denna del, medan motionärerna i den förra motionen däremot
förordar att sprängämnesinspektionens uppgifter redan från början förs till
räddningsverket. Att pröva inspektionens ställning om två år är enligt
motionärerna ingen ändamålsenlig lösning. Risk finns för viss oro hos
personalen, varför även enligt regeringens förslag kompetensförluster kan
uppkomma. Att inspektionen är en ny myndighet anses inte utgöra något
avgörande skäl att sammanföra den med verket redan från början. Att
vänta några år innebär enligt vad i s-motionen anförs att verksamhetsgrenarna
inte får fullgoda möjligheter att växa in i den nya organisationen.

Bostadsutskottet finner inga stora åsiktsskillnader föreligga mellan propositionen
och s-motionen. Sålunda framhålls både i departementschefens
anförande och i motionen värdet av en samordning mellan inspektionens
verksamhet och räddningsverket. Dock kan det enligt utskottets uppfattning
vara vissa fördelar förenade med att som regeringen förordar i propositionen
avvakta något innan ställning tas till frågan om sprängämnesinspektionen
skall införlivas med räddningsverket. Bostadsutskottet föreslår
att försvarsutskottet tillstyrker propositionsförslaget, vilket vunnit anslutning
i motion 3084 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, och avstyrker motion
3083 (s) såvitt nu är i fråga.

Sjöfartsverkets uppgifter avseende transport av farligt gods passar enligt
departementschefens uppfattning väl in i räddningsverkets uppgifter.
Personal som handlägger dessa frågor finns för närvarande hos brandnämnden
och kommer att finnas i räddningsverket med hänsyn till att
olyckor med sådant gods ofta sker under transporterna. Transporter av
farligt gods till sjöss hör nära samman med frågor om sjösäkerhet och
fartygskonstruktion och bör därför ligga kvar på sjöfartsverket. Det internationella
samarbetet är olika för land- resp. sjötransporter. Enligt departementschefen
talar övervägande skäl för att ansvaret för transporter på
land samlas inom räddningsverket.

Emellertid har sjöfartsverket endast i två år haft hand om frågorna om
transport av farligt gods. Av personalskäl vore det enligt departementschefen
en nackdel med en flyttning av verksamheten nu. Samordningen mellan
myndigheterna bör förbättras. Departementschefen uttalar att han
avser att även i denna fråga noga följa utvecklingen och återkomma inom
två år om det visar sig att lösningen inte är tillfredsställande.

Bedömningen att det bör anstå med överförandet av sjöfartsverkets
uppgifter avseende landtransporterna av farligt gods delas inte i motionerna
3083 (s) och 3084 (m) yrkande 1 båda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Motionärerna i den förstnämnda motionen pekar bl. a. på att personal som
handlägger sådana frågor kommer att finnas i det nya verket och att den i
propositionen föreslagna organisationen kan leda till dubbelarbete. 1 den
sistnämnda motionen anges att skäl saknas att avvakta med införandet i
två år. Motionärerna anför bl. a. att hänsynen till personalen talar för att
organisationen tar fast form så snart som möjligt.

Boll 1984/85:6 y

4

Bostadsutskottet ansluter sig till departementschefens och motionärernas
bedömning att det finns ett nära samband mellan sjöfartsverkets uppgifter
i fråga om landtransporter av farligt gods och det föreslagna räddningsverkets
motsvarande arbete. Enligt bostadsutskottets uppfattning
skulle det i längden bli administrativt ohanterligt och orationellt från säkerhetssynpunkt
med en fördelning av ansvaret på två myndigheter. Betydande
skäl talar således för att räddningsverket får ta över det fulla ansvaret
för landtransportfrågorna.

Om det av olika skäl inte är möjligt att detta sker redan när verket
inrättas den 1 juli 1986 anser bostadsutskottet att en sammanföring av
uppgifterna inte bör anstå under någon längre tid därefter. Tillräckliga skäl
saknas sålunda att avvakta med ett beslut i frågan i två år. Det kan inte
heller anses erforderligt att frågan ånyo av regeringen redovisas för riksdagen.

Försvarsutskottet bör enligt bostadsutskottets uppfattning föreslå riksdagen
att med anledning av motionerna 3083 (s) och 3084 (m) yrkande 1
båda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna
vad bostadsutskottet anfört om att räddningsverket skall ges ansvaret för
landtransporter av farligt gods och om vikten av att åtgärder vidtas så att
den nu förordade samordningen kan ske utan onödig tidsutdräkt.

Farhågor har enligt vad som angivits i propositionen förts fram för att
det förebyggande arbetet eller den föreskrivande och inspekterande funktionen
skall få en blygsam roll i den nya myndigheten. Det förebyggande
arbetet skall enligt departementschefen bli ett väsentligt inslag i myndighetens
verksamhet. Bostadsutskottet vill stryka under vikten av att arbetet
ges den tyngd som i propositionen förordats.

I propositionen föreslås att räddningsverket lokaliseras till Karlstad.
Som skäl anges att den personalmässigt dominerande civilförsvarsstyrelsen
redan finns där. Tanken att ha verksamheten på mer än ett ställe
avvisas.

Karlstad är också den föreslagna lokaliseringsorten i motion 1526 (c)
vari hänvisas till regionalpolitiska skäl. I motion 3082 (fp) föreslås däremot
att räddningsverket lokaliseras till Västerås. Motionären hänvisar till att
flera remissinstanser varit tveksamma till Karlstad, bl. a. därför att den del
av personalen som ingår i samordningen på fredsräddningssidan inte skulle
flytta med. I Västerås finns lokaler för det nya verket och god tillgång på
bostäder, skolor, barnomsorg m. m. Kommunikationerna är också goda
och kan väntas bli ändå bättre. Motionären anför att riksdagen nu har ett
tillfälle att effektuera sitt uttalande från 1979 om att Västeråsregionen
skulle kompenseras för förlusten av flygflottiljen F 1.

Motionären har i en fråga till försvarsministern, besvarad den 9 april
1985, aktualiserat sina önskemål om en lokalisering till Västeråsregionen.

Bostadsutskottet - som inte vill anlägga några regionalpolitiska synpunkter
på lokaliseringsfrågan — ansluter sig till bedömningar i propositio -

BoU 1984/85:6 y

5

nen. Tanken på en sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen och brandnämnden
är starkt förbunden med en gemensam placering av det föreslagna
verkets olika enheter. Att förlägga räddningsverket till annan ort än
Karlstad, där civilförsvarsstyrelsen redan finns, torde inte kunna förverkligas
utan betydande praktiska nackdelar. Utskottet föreslår därför försvarsutskottet
att tillstyrka förslaget i propositionen och motion 1526 (c)
samt att avstyrka motion 3082 (fp).

I propositionen föreslås att det nya räddningsverket skall få befogenhet
att utfärda föreskrifter för planeringen av samverkan vid räddningsinsatser
och för räddningstjänsten i krig. I första hand anser departementschefen
dock att verket bör påverka verksamheten med allmänna råd.

1 motion 3084 (m) yrkande 2 begärs ett riksdagens tillkännagivande av
att centrala och regionala myndigheter skall kunna utfärda föreskrifter för
planläggning och genomförande av skydd och räddningstjänst. Motionärerna
finner det otillräckligt att verksamheten inriktas med allmänna råd.

Bostadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen.
Det är - i motsats till vad som antyds i motion 3084 - sålunda
inte fråga om att verket enbart skall styra verksamheten med allmänna råd.
Den närmare avvägningen av hur styrningen bör utformas: i föreskriftsform
eller med hjälp av allmänna råd, bör överlämnas åt regeringen och
den nya verksledningen. Motionärerna har heller inget konkret förslag på
denna punkt. Bostadsutskottet föreslår såvitt avser bostadsutskottets beredningsområde
att försvarsutskottet avstyrker motion 3084 (m) yrkande
2.

Mot bakgrund av bl. a. riksdagens beslut om utvecklad kommunal energiplanering
m. m. (prop. 1984/85:5, BoU 6), vari godkändes att personal
inom sotningsväsendet skall få kompletteringsutbildning inom energihushållningsområdet,
föreslås i propositionen att detta utbildningsinslag också
bör ingå i den grundläggande utbildning som föreslås för personalen i
sotningsväsendet.

Detta förslag bemöts i motion 3084 (m) yrkande 4 vari hemställs att
riksdagen ger till känna att särskild utbildning av sotningsväsendets personal
för energihushållningsuppgifter ej bör ske. Motionärerna anser att det
redan finns ett stort antal företag inom energisparområdet som kan handha
dessa uppgifter. Någon särskild utbildning av sotningspersonalen behövs
därför inte.

Bostadsutskottet ansluter sig till den uppläggning av utbildningen för
sotningspersonalen som beskrivs i propositionen. Sedan riksdagen nyligen
godkänt att kompletteringsutbildningen för den nu verksamma sotningspersonalen
skall få omfatta energihushållningsfrågor, är det naturligt att
även den grundläggande utbildningen får omfatta dessa frågor. Någon
konkurrenshämmande inverkan av att sotningspersonalen får denna ytterligare
kompetens kan knappast befaras, eftersom det inte kan bli fråga om
något tvång att anlitajust sotningsväsendets personal i energihushållnings -

BoU 1984/85:6 y

6

frågor. Bostadsutskottet föreslår därför försvarsutskottet att tillstyrka propositionen
i nu berörd del och avstyrka motion 3084 (m) yrkande 4.

Vad i övrigt i propositionen anförts har inte givit bostadsutskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Stockholm den 2 maj 1985
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg
(m). Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m). Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s). Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp). Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist
(s). Erik Olsson (m) och Rune Evensson (s).

Avvikande meningar

1. Befogenhet att utfärda föreskrifter

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard och
Erik Olsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar "'Bostadsutskottet delar" och slutar "yrkande 2” hade bort lyda:

Enligt bostadsutskottets uppfattning kräver effektiviteten hos befolkningsskyddet
och räddningstjänsten i krig att verksamheten redan i fredstid
ägnas en stark planering i syfte att svara mot kritiska förhållanden. För
att åstadkomma detta kan det inte anses vara tillräckligt att räddningsverket
huvudsakligen litar till att utfärda allmänna råd. Större vikt än vad som
framgår av propositionen bör läggas vid att reglera planläggning och verksamhet
genom bindande föreskrifter. Detta bör försvarsutskottet med tillstyrkande
av förslaget i motion 3084 (m) yrkande 2 föreslå riksdagen att
som sin mening ge regeringen till känna.

2. Utbildning av sotningsväsendets personal i energihushållningsfrågor

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson, Margareta Gard och
Erik Olsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar "Bostadsutskottet ansluter” och på s. 6 slutar "yrkande 4” hade
bort lyda:

Bostadsutskottet kan inte ansluta sig till propositionsförslaget beträffande
utbildning åt sotningspersonalen i energihushållningsfrågor. Behovet av
rådgivare på detta område får redan anses täckt av företag som nu är
verksamma på marknaden. Att med statligt stöd ge sotningsväsendet den
föreslagna utbildningen riskerar att snedvrida konkurrensen. Försvarsutskottet
bör därför föreslå riksdagen att avslå propositionen i denna del och
bifalla motion 3084 (m) yrkande 4.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

I

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.