yttr 1984/85 bou4y y

Yttrande 1984/85:bou4y

BoU 1984/85:4 y

Bostadsutskottets yttrande
1984/85:4 y

om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet
m. m. (prop. 1984/85:32)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om yttrande från bostadsutskottet med
anledning av proposition 1984/85: 32 om riktlinjer för det framtida arbetet
mot ekonomisk brottslighet m. m. jämte de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1984/85:93 (fp), 94 (vpk), 95 (c) och 96 (m).

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet de frågor i propositionen och
motionerna som har anknytning till utskottets beredningsområde.

Propositionen

1 propositionen hänvisas till skilda förslag av den s. k. eko-kommissionen.
Dessa förslag är efter remissbehandling under beredning i regeringskansliet.
Det aviseras att förslagen efter hand skall bli föremål för
proposition till riksdagen. Enligt vad föredragande statsrådet, vice statsministern
1. Carlsson, anför i propositionen, är det viktigt att se de olika
åtgärderna i ett sammanhang. Resursbehovet behöver bedömas i relation
till alla de insatser som erfordras. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten
för också med sig en rad principiella frågor som kräver generella
ställningstaganden. Regeringen har därför beslutat bereda riksdagen tillfälle
att ta del av en samlad framställning av de problem som kampen mot
ekonomisk brottslighet reser och den allmänna inriktning som reformarbetet
bör ha. Utöver vad som anförs av vice statsministern består propositionen
också av anföranden av justitieministern och finansministern.

I propositionen behandlas resursbehovet för de myndigheter som har
uppgifter av betydelse för bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.
Vikten av samarbete mellan de myndigheter som kan komma i kontakt
med ekonomisk brottslighet betonas. Av de myndigheter som åsyftas är
det länsstyrelserna, särskilt deras skatteavdelningar, och de lokala skattemyndigheterna
samt kronofogdemyndigheterna, som kan beröras av åtgärder
inom bostadsutskottets beredningsområde.

Finansministern tar upp vissa lönefrågor inom skatteförvaltningen
(s. 76) med anledning av ett förslag av eko-kommissionen om att förbättra
lönesituationen för vissa statliga tjänster inom skatte-, revisions- och processområdet.
Bakgrunden till förslaget är att tjänstemän inom de angivna
områdena i besvärande utsträckning lämnat sina anställningar till förmån
för bättre betalda uppdrag i enskild tjänst. Finansministern delar kommissionens
uppfattning att åtgärder behöver vidtas för att förbättra löneläget
1 Riksdagen 1984185. 19 sami. Nr4\

BoU 1984/85:4 y

2

för vissa tjänster inom skatteadministrationen. Han hänvisar till avtalsuppgörelsen
inom den statliga sektom för 1984 och 1985, vilken innehåller
bestämmelser om särskilda medel för att rekrytera eller behålla kvalificerad
personal inom marknadskänsliga grupper, samt uttrycker förhoppningen
att härigenom visats på en väg till lösning på de problem som har
påtalats av kommissionen. Finansministern finner det angeläget att insatserna
på dessa områden intensifieras och aviserar att frågan om hur åtgärderna
skall finansieras inom ramen för anvisade medel får lösas i det
kommande budgetarbetet då en samlad bedömning av resursläget för hela
skatteförvaltningen sker.

Beträffande vidgat samarbete mellan myndigheterna på skatte- och
avgiftsområdet hänvisas i propositionen till förslag som har lagts fram av
eko-kommissionen. Flera av förslagen avser samverkan mellan skatte- och
kronofogdemyndigheter i registerfrågor och i frågor om utlämnande av
uppgifter mellan myndigheterna. Sålunda har kommissionen föreslagit att
kronofogdemyndigheter och lokala skattemyndigheter skall bli skyldiga att
lämna resp. länsstyrelse uppgifter som har betydelse för mervärdeskatteregistreringen
och vidare att ett nytt ADB-register upprättas över vissa
särskilt kvalificerade skattegäldenärer. Finansministern anför att flera av
förslagen kan genomföras utan författningsändringar och att en del av dem
redan är satta i praktisk tillämpning. De förslag som fordrar författningsändring,
däribland förslaget om myndighetssamarbete i registerfrågor, bör
enligt finansministerns bedömning kunna beaktas i samband med den
förestående författningsregleringen av de exekutiva registren. Vissa andra
frågor kommer att övervägas inom finansdepartementet.

Motionerna

I motion 95 (c) aktualiseras ett tidigare av riksdagen behandlat förslag
om inrättande av lokala samhällsmyndigheter. Dessa skulle vara till för att
underlätta kontakterna mellan företag och myndigheter. Enligt förslagsställarna
skulle det finnas en lokal samhällsmyndighet per kommun eller
fögderi. Myndigheten skulle bestå av de nuvarande lokala skattemyndigheterna
men skulle dessutom ha hand om mervärdeskatt samt handels- och
aktiebolagsregistren. Det skulle i princip vara möjligt för den enskilde att
genom en enda kontakt få besked i olika skatte- och registerfrågor samt att
fullgöra sin uppgiftsskyldighet i dessa sammanhang.

I samma motion förs också fram förslag om avdragsrättför reparationer
på schablontaxerade småhus. Enligt motionärerna skulle småhusägaren
genom en sådan reform få ett starkt motiv att begära kvitto av den hantverkare
som han anlitat och hantverkarens inkomst skulle härigenom kunna
kontrolleras.

BoU 1984/85:4 y

3

Utskottet

Beträffande vissa lönefrågor inom skatteförvaltningen har bostadsutskottet
ingen erinran mot vad som anförs i propositionen. Det är naturligt
att det ifrågavarande resursbehovet bedöms i sammanhang med övriga
resursfrågor för skatteförvaltningen och i samband med sedvanlig budgetbehandling.

Frågan om vidgat samarbete mellan myndigheterna på skatte- och avgiftsområdet
kan ses i visst sammanhang med den vidare frågan om informationsutbyte
och anmälningsskyldighet mellan myndigheter i brottsbekämpande
syfte. Någon allmän skyldighet för en myndighet att lämna
annan myndighet uppgift som har betydelse för att motverka eller beivra
brottslig verksamhet finns inte. Vad som gäller i ett enskilt fall är beroende
av bl. a. om uppgiften skyddas av sekretess eller ej. Om det finns en
skyldighet att lämna uppgiften enligt lag och förordning hindrar dock inte
sekretessen att uppgiften lämnas ut. Till följd av riksdagens beslut under
våren 1984 om vissa ändringar i sekretesslagen gäller vidare att myndigheterna
även utan en sådan föreskriven uppgiftsskyldighet får lämna ut
uppgifter som angår misstankar om allvarligare brott till polis och åklagare
(prop. 1983/84:142, KU 29, SFS 1984:316). Bostadsutskottet vill erinra om
dessa bestämmelser, som har betydelse bl. a. på skatte- och avgiftsområdet.
I den aktuella frågan om samverkan mellan skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna pågår arbete inom skatteindrivningsutredningen
(B 1981:02). Denna utredning har redan i sitt betänkande (Ds Fi 1984:4)
Indrivning av skatt m.m. behandlat formerna för visst samarbete mellan
kronofogdemyndigheterna och länsstyrelserna. Det framhölls i betänkandet
att detta samarbete är särskilt betydelsefullt med tanke på att länsstyrelserna
är den dominerande uppdragsgivaren i förhållande till exekutionsväsendet.
Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds f. n. inom
regeringskansliet. I sammanhanget kan nämnas att ADB-registret för exekutionsväsendet,
det s. k. REX-systemet, numera är utbyggt till att omfatta
alla landets kronofogdemyndigheter.

Bostadsutskottet erinrar om att frågor om organisationen på beskattnings-
och indrivningsområdet har behandlats av bostadsutskottet i yttrande
(BoU 1984/85: 1 y) till skatteutskottet med anledning av riksdagens
revisorers förslag 1983/84:24 angående vissa åtgärder på beskattnings- och
indrivningsområdet. Bostadsutskottet anförde då sammanfattningsvis
bl. a. att pågående överväganden rörande kronofogdemyndigheternas ställning
i förhållande till skattemyndigheterna och om indelningen i kronofogdedistrikt
borde avvaktas. Skatteutskottet anslöt sig till bostadsutskottets
uppfattning. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med skatteutskottets
betänkande (SkU 1984/85:3).

Enligt vad bostadsutskottet har inhämtat kan förslag rörande författningsreglering
av de exekutiva registren och därmed sammanhängande

BoU 1984/85:4 y

4

frågor om samarbete i registerfrågor mellan skatte- och indrivningsmyndigheterna
komma att föreläggas riksdagen under våren 1985. Bostadsutskottet
har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i den nu
aktuella delen.

Förslaget om att inrätta lokala samhällsmyndigheter är, som också
påpekas i motion 95 (c), inte nytt för riksdagen. Ett enigt bostadsutskott
fann vid sin senaste behandling av förslaget under våren 1984 (BoU 1984/
85:26 s. 8) att ett ställningstagande borde anstå tills då pågående utredningsarbete
avslutats och övervägandena med anledning därav fullbordats.
Sedan bostadsutskottets betänkande avgavs har regeringen tillsatt en särskild
utredningsman med direktiv (Dir 1982:22) att utreda frågan om hur en
effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen skall utformas.
Utgångspunkten för utredningen är en utbrytning av länsstyrelsernas skatteavdelningar
från länsstyrelserna och upprättande av fristående länsskattemyndigheter.
Därmed måste också övervägas vilken ställning de lokala
skattemyndigheterna skall ha i förhållande till länsskattemyndigheterna.

I motionen föreslås även att handelsregistren och aktiebolagsregistret
skall föras till de tänkta lokala samhällsmyndigheterna. Frågor om dessa
register faller inte inom bostadsutskottets beredningsområde. Frågan om
en anknytning av registren till skätteadministrationen omfattas inte heller
av de nyss omtalade utredningsdirektiven. Bostadsutskottet finner ändå
att motionens syfte genom det pågående utredningsarbetet får anses vara i
inte ringa grad tillgodosett. Det är i vart fall för tidigt för riksdagen att nu ta
någon ställning i sak till hur en omorganisation av skatteförvaltningen bör
ske och vilka arbetsuppgifter som i framtiden bör knytas till skattemyndigheterna.
Resultat av pågående utredningsarbete bör sålunda avvaktas.
Enligt bostadsutskottets uppfattning bör justitieutskottet därför föreslå
riksdagen att avslå motion 95 (c) såvitt nu är i fråga.

Beträffande den i motion 95 (c) väckta frågan om avdragsrätt för reparationer
på schablontaxerade småhus hänvisar bostadsutskottet till direktiven
(Dir 1982:94) för bostadskommittén (Bo 1982:02). I direktiven erinras
om att förslaget om en sådan avdragsrätt satts i samband med önskemål
om att komma till rätta med att vissa uppdragstagares inkomster inte blir
kända för taxeringsmyndigheterna och sålunda undgår beskattning. Det
framhålls i direktiven att förslaget om en avdragsrätt för reparationer för
åtskilliga komplikationer med sig, men anförs också att förslaget bör
beaktas när man överväger vilka fördelar en mer konventionell beskattning
kan ha framför schablonmetoden.

Enligt lagen (1982: 1006, ändrad 1983:856) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar gäller att bl. a. en småhusägare
är skyldig att i sin självdeklaration lämna uppgifter om ersättningar
om 1 000 kr. eller mer som han har betalat ut till en uppdragstagare för
arbeten på bl. a. mark och byggnader. Om uppgifterna inte lämnas, är han i
princip betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt med intill 50% av det

BoU 1984/85:4 y

5

oredovisade beloppet. Motionens syfte att tvinga uppdragstagare att redovisa
sina inkomster är alltså enligt den nämnda lagen tillgodosett på det
sättet att vetskapen hos en uppdragstagare om att hans uppdragsgivare -småhusägaren - är skyldig att lämna uppgift till skattemyndigheterna är
avsedd att fungera som en påtryckning på uppdragstagaren att själv ta upp
inkomsten till beskattning. Skillnaden mellan motionen och den nu gällande
ordningen är att småhusägaren genom att kunna utnyttja en avdragsrätt
kan antas bli mer positivt intresserad av att lämna uppgifterna. Om detta
antagande är riktigt och fördelarna med ett system med avdragsrätt för
reparationskostnader överväger nackdelarna i form bl. a. av en omständligare
taxeringskontroll, är frågor som bostadskommittén har att ta ställning
till. Bostadsutskottet finner inte heller att motion 95 (c) i nu aktuellt
avseende f. n. bör tillstyrkas av riksdagen.

Stockholm den 12 december 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg
(m). Thure Jadestig (s). Magnus Persson (s). Bertil Danielsson (m). Lennart
Nilsson (s). Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist (s). Erik Olsson
(m). Agne Hansson (c), Jan-Eric Virgin (m). Lars Andersson (s). BengtOla
Ryttar (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984