yttr 1984/85 bou1y y

Yttrande 1984/85:bou1y

BoU 1984/85:1 y

Bostadsutskottets yttrande
1984/85:1 y

om vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet (förslag
1983/84:24)

Till skatteutskottet

Till bostadsutskottet har hänvisats riksdagens revisorers förslag 1983/
84: 24 angående vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet
jämte de med anledning av förslaget väckta motionerna 1983/84:2969
(vpk), 2970 (m), 2971 (c) och 2972 (fp).

Vissa av de frågor som behandlas i förslaget är av den karaktären att de
närmast faller under skatteutskottets beredning. Bostadsutskottet har därför
beslutat att - under förutsättning av skatteutskottets samtycke - till
skatteutskottet med eget yttrande överlämna förslaget jämte de med anledning
av förslaget väckta motionerna.

Bostadsutskottet begränsar sitt yttrande till att omfatta frågor om organisationen
av den regionala och lokala skatteförvaltningen, om kronofogdemyndigheternas
ställning i en eventuellt ny organisation samt om landets
indelning i kronofogdedistrikt.

Sammanfattning av revisorernas förslag m.m.

Som framgår av revisorernas skrivelse föreslog dåvarande civilutskottet
att revisorerna skulle genomföra en granskning av exekutionsväsendet.
Denna granskning redovisas i en granskningsrapport som har remissbehandlats.
Rapporten och remissvaren över den utgör det huvudsakliga
underlaget för revisorernas ställningstaganden i det till riksdagen överlämnade
förslaget.

1 granskningsrapporten uttalades att länsstyrelsernas nuvarande skatteavdelningar
(exkl. mervärdeskatteenheterna) och de lokala skattemyndigheterna
tillsammans borde utgöra regionala skatteverk med de lokala
skattemyndigheterna som lokalt arbetande organ. Samtidigt borde kronofogdemyndigheterna
organisatoriskt sammanföras med de lokala skattemyndigheterna.

Remissmyndigheterna har i flertalet fall underlåtit att direkt ta ställning
till förslaget. Man anser att tidpunkten för riksdagen att f. n. fatta ett
principiellt beslut om organisationen på beskattningsområdet inte är lämplig
med hänsyn till att i dag tillräckligt gott beslutsunderlag inte finns.
Resultatet av de utredningar som nyligen tillsatts av regeringen och som
berör organisationen bör avvaktas. Kronofogdemyndigheternas sammanförande
med de lokala skattemyndigheterna avvisas av Föreningen Sveriges
Kronofogdar, nästan samtliga kronofogdar och SACO/SR. Lösningen
1 Rik.uloncn 1989185. 19 sunil. Nr I y

BoU 1984/85:1 y

2

tillstyrks av Föreningen Sveriges Uppbördschefer. Några länsstyrelser
förordar att kronofogdarnas verksamhet nära anknyts till den regionala
skatteförvaltningens organisation.

Granskningsrapporten och remissvaren över den visar enligt vad revisorerna
i sitt förslag anför att en genomgripande förändring av organisationen
på beskattnings- och indrivningsområdet av det slag som föreslås i rapporten
bör införas efter det att kompletterande utredningar genomförts.

Enligt revisorernas uppfattning bör kronofogdemyndigheterna organisatoriskt
ingå som en del av en regional/lokal skatteadministration. Omorganisationen
av kronofogdemyndigheterna bör anstå i avvaktan på principbeslutet
om en ny organisation på beskattningsområdet.

Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i sin skrivelse anfört. Bl. a. bör enligt revisorernas
uppfattning riksdagen begära att regeringen så snart som möjligt lägger
fram förslag om en principplan för organisationen på beskattningsområdet
med beaktande av de av revisorerna framförda synpunkterna. I avvaktan
på förslaget och ställningstaganden till detta bör en ny organisation för
kronofogdemyndigheterna inte genomföras.

I en reservation som fogats till revisorernas förslag anför reservanterna
bl. a. att de inte kan biträda förslaget om att kronofogdemyndigheterna bör
samordnas med den regionala/lokala skatteadministrationen, främst med
hänvisning till att kronofogdemyndigheterna är exekutiva organ och även
har att verkställa enskilda anspråk.

Vissa utredningar om organisationen på beskattningsområdet m. m.

Frågor som rör den regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet
övervägs eller har nyligen övervägts i skilda sammanhang. Sålunda
har en särskilt tillkallad utredningsman i uppdrag att utreda frågan om
fördelningen av arbetsuppgifterna inom skatteområdet på regional och
lokal nivå.

En särskild utredare tillkallades i juni 1984 med uppdrag att utreda
skatteförvaltningens organisation och styrfunktioner. Utredaren har bl. a.
att överväga den lokala skatteförvaltningens organisation i förhållande till
länsskattemy ndigheten.

Även resultatet av skatteförenklingskommitténs arbete kan väntas få
betydelse för den nu diskuterade organisationsfrågan.

Vidare bör erinras om att regeringen uppdragit åt statskontoret att på
grundval av en studie i Norrbottens län utforma ett förslag till samordnad
statlig länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning.

Under våren 1984 beslöt riksdagen (prop. 1983/84: 167, SfU 28) om nya
regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare m.m. Riksdagens
beslut innebär bl. a. nya arbetsuppgifter på regional nivå för länsstyrelser -

BoU 1984/85:1 y

3

nas skatteavdelningar — uppbördsenheterna - och för de lokala skattemyndigheterna.
Även för länsstyrelsernas dataenheter innebär riksdagens
beslut nya arbetsuppgifter. Totalt beräknades att länsstyrelserna och lokala
skattemyndigheterna skulle behöva tillföras ca 350 tjänster.

Slutligen bör beträffande pågående överväganden m.m. erinras om att
riksskatteverket föreslagit att antalet kronofogdedistrikt i riket skall minskas
från 81 till 45. Med anledning av motioner i ärendet anförde bostadsutskottet
våren 1984 (BoU 1983/84:25) att frågan om distriktsindelningen
borde ses i ett större perspektiv och anstå i avvaktan på principbeslut om
en ny organisation på beskattningsområdet.

Motionerna

I de med anledning av revisorernas förslag väckta motionerna anförs och
hemställs beträffande organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
och indelningen i kronofogdedistrikt följande.

Yrkandet i motion 2969 (vpk) innebär att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om omorganisation av kronofogdemyndigheten.
Motionärerna delar revisorernas slutsatser att en bättre
organisation på skatte- och avgiftsområdet bör genomföras. I denna
organisation bör dock enligt motionärerna kronofogdemyndigheterna inte
ingå. Vidare anför motionärerna att en ny indelning i kronofogdedistrikt
inte bör komma till stånd. För en effektiv indrivning behövs en så decentraliserad
organisation som möjligt.

I motion 2970 (m) hemställs att riksdagen inte nu tar ställning till frågan
om en ny organisation på beskattningsområdet och att riksdagen uttalar att
kronofogdemyndigheterna inte bör samordnas med den lokala/regionala
skatteadministrationen. Bl. a. anförs att kronofogdemyndigheterna i första
hand inte är ett skatteindrivningsorgan utan ett serviceorgan.

Ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om kronofogdemyndigheternas
organisation och verksamhet begärs i motion 2971 (c). Motionärerna
anser sammanfattningsvis att länsstyrelserna liksom f. n. bör behålla budgetansvaret
för kronofogdemyndigheterna och att myndigheterna skall
nära samarbeta med de föreslagna regionala skatteverken. Motionärerna
erinrar också om att riksdagen tre gånger under 1970-talet avvisat förslag
om att minska antalet kronofogdedistrikt. Motionärerna anser att några
indragningar av antalet distrikt inte får ske.

1 motion 2972 (fp) anförs att pågående utredningars resultat som är av
betydelse för bedömning av organisationsfrågan bör avvaktas innan ett
principbeslut i frågan fattas. Den utgångspunkt som ligger till grund för
revisorernas förslag är enligt motionärerna riktig.

BoU 1984/85:1 y

4

Utskottet

Vad först rör frågan om organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
finns det enligt utskottets uppfattning goda skäl avvakta
pågående utredningsarbete och regeringens överväganden. Denna uppfattning
delas av revisorerna. Enligt deras mening bör en organisation av det
slag som föreslås i granskningsrapporten införas. Som ovan (s. 2) framgått
anser revisorerna att regeringen skyndsamt bör ta fram underlag till grund
för ett principbeslut om en ny organisation. Mot ståndpunkten att ytterligare
underlag bör tas fram finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning
till erinran. Tvärtom torde det vara både rimligt och nödvändigt att det
material som behövs för ett ställningstagande verkligen tas fram. Invändningar
mot en sådan ordning har heller inte framkommit i motionerna.
Däremot framhålls i vissa motioner vikten av att en bättre organisation på
skatteområdet skapas.

Enligt bostadsutskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av
revisorernas förslag och motionerna hos regeringen hemställa att underlag
som belyser frågan om organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
tas fram och efter vederbörlig beredning utan onödig tidsutdräkt
föreläggs riksdagen. Bostadsutskottet gör den bedömningen att det nu
begärda underlaget i huvudsak kan utgöras av de ovan i sammanfattning
redovisade utredningarna. Med det nu anförda har utskottet inte tagit
ställning till om de riktlinjer revisorerna förordat i organisationsfrågan bör
förverkligas eller om andra lösningar skall väljas. Pågående utredningsarbete
m. m. kommer att ge ytterligare underlag i frågan.

Vad därefter rör frågan om kronofogdemyndigheterna skall inordnas i de
regionala skatteverken som kan komma att tillskapas gör utskottet den
bedömningen att även beträffande denna fråga det pågående utredningsarbetet
bör slutföras. Riksdagen bör inte nu, genom ett uttalande i organisationsfrågan,
avnända sig möjligheten att, med beaktande av tillkommande
utredningsmaterial, bedöma frågan. Denna uppfattning innebär närmast en
anslutning till vad revisorerna anfört och ligger i linje med vad som förordas
i den reservation som fogats till revisorernas förslag.

Vad utskottet nu anfört innebär att utskottet inte nu bör ställa sig bakom
motioner i vilka yrkas ett riksdagens uttalande om att kronofogdemyndigheterna
inte bör samordnas med den lokala/regionala skatteadministrationen.
Även beträffande denna fråga är det lämpligt att avvakta resultatet
av pågående överväganden.

Vad slutligen angår frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt
finns inte tillräcklig anledning att nu binda riksdagen. Utskottet vill erinra
om sin tidigare (BoU 1983/84: 25) och ovan refererade uppfattning om att
även beträffande denna fråga ett ställningstagande bör anstå i avvaktan på
att kompletterande utredningar genomförts. Enligt bostadsutskottets uppfattning
bör skatteutskottet föreslå riksdagen att avslå motionerna 2969
(vpk) och 2971 (c) såvitt rör indelningen av landet i kronofogdedistrikt.

BoU 1984/85:1 y

5

Vad i övrigt i revisorernas förslag och i motionerna förordats faller enligt
bostadsutskottets uppfattning närmast under skatteutskottets beredning.

Stockholm den 23 oktober 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg
(m). Thure Jadestig (s). Maj-Lis Landberg (s). Knut Billing (m). Magnus
Persson (s). Bertil Danielsson (m). Lennart Nilsson (s). Margareta Gard
(m). Kerstin Ekman (fp). Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist (s).
Agne Hansson (c) och Nils Nordh (s).

Avvikande mening

Kjell A. Mattsson (c). Tore Claeson (vpk) och Agne Hansson (c) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar "Vad slutligen" och
slutar "i kronofogdedistrikt" bort lyda:

Enligt bostadsutskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl att vid en
eventuell ny organisation på beskattningsområdet företa ändringar i kronofogdedistriktsindelningen.
Utskottet delar den i motionerna 2969 (vpk) och
2971 (c) framförda uppfattningen att någon ändring i distriktsindelning inte
bör ske.

Som anfördes i en reservation (c, vpk) till bostadsutskottets betänkande
BoU 1983/84:25 torde det vara både möjligt och lämpligt att förstärka
distriktsorganisationen i storstadsområdena utan att därför landet i övrigt
skall ges en mindre effektiv kronofogdeorganisation. Det har nämligen i
skilda sammanhang visats att de minsta och medelstora distrikten är de
mest effektiva.

Även om utskottet har förståelse för behovet av att organisationen av
den exekutiva verksamheten kan behöva ses över får det anses väl motiverat
att antalet distrikt i stort sett bibehålls. Som anförs i motion 2971 (c)
har riksdagen tre gånger under 1970-talet förkastat förslag i vilka förordades
en viss indragning av antalet kronofogdedistrikt.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motionerna 2969 (vpk) och
2971 (c) förordat om kronofogdcdistriktsindelningen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984