yttr 1984/85 au1y y

Yttrande 1984/85:au1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

AU 1984/85:1 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1984/85:1 y

om svenskundervisning för vuxna invandrare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna
invandrare jämte motioner (1983/84:2976—2985). Utskottet begränsar sitt
yttrande till de delar av propositionen och berörda motioner som är centrala
för utskottets ansvarsområde. Det innebär att utskottet nedan behandlar
nämnda utbildnings betydelse för invandrarnas situation på arbetsmarknaden,
utbildningens längd - som är av särskild betydelse i sammanhanget
målgrupper för utbildningen, arbetsmarknadsutbildningens
(AMU) och arbetsförmedlingars roll och det regelsystem som avses ersätta
nuvarande lag (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare. Frågor av detta slag återfinns inte i
motionerna 1983/84:2977 och 1983/84:2982 som därför inte omfattas av
utskottets yttrande. Detta innebär att utskottet kommenterar delar av
följande motioner:

1983/84: 2976 av Lars Werner m. fl. (vpk)

2978 av Sivert Andersson m. fl. (s)

2979 av Kerstin Göthberg m. fl. (c)

2980 av Margareta Palmqvist (s)

2981 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp)

2983 av Elver Jonsson (fp) och Kenth Skårvik (fp)

2984 av Berit Oscarsson m. fl. (s)

2985 av Per Unckel m. fl. (m)

I propositionen används förkortningen sfi för svenskundervisning för
invandrare, vilket utskottet också gör i det följande.

Utskottet kan först konstatera att kunskap i svenska språket har blivit av
allt större betydelse för invandrarnas möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden.
Som framhålls i propositionen var invandrarna som arbetskraft
i hög grad efterfrågade under 1960-talet och i början av 1970-talet.
Bristande kunskaper i svenska utgjorde då inget hinder för att få arbete. 1
dag är situationen en annan. Goda kunskaper i svenska språket har nu
närmast blivit en förutsättning för att en invandrare skall kunna få ett
arbete och behålla det. I detta förändrade läge utgör lagen om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare inte
längre det instrument varigenom invandrarna kan tillförsäkras sfi. Tvärtom
leder lagen i vissa situationer till att arbetsgivarna avstår från att anställa
invandrare. Nya vägar måste alltså prövas när det gäller att ge invandrarna
1 Riksdagen 1984/85. 18 sami. Nr 1 y

AU 1984/85:1

2

de kunskaper i svenska språket som de behöver för att kunna hävda sig på
arbetsmarknaden. Utskottet ser med tillfredsställelse att förslag med sådant
syfte nu läggs fram.

I propositionen föreslås att målet för sfi skall vara att ge invandrarna
sådana kunskaper i svenska språket samt om det svenska samhället och
arbetslivet att de kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation
samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder. Undervisningen
skall vidare bidra till att invandrarnas ställning på t. ex. arbetsmarknaden
stärks, att de kan medverka i det kulturella, sociala, fackliga
och politiska livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbildningssystemet
i form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.
Utskottet kan ansluta sig till denna målformulering.

Av särskild betydelse i sammanhanget är vilken utbildning som erfordras
för att detta mål skall nås. I propositionen föreslås att sfi i genomsnitt
skall uppgå till ca 600 timmar per person, varav s.k. grund-sfi i princip
föreslås omfatta 400 timmar. För deltagare som uppfyller villkoren för
deltagande i AMU och som går vidare till påbyggnadsutbildning förutsätts
grund-sfi uppgå till i genomsnitt 300 timmar.

Utbildningens längd tas upp i flera motioner. Sålunda föreslås i motionerna
2979 och 2985 att grund-sfi skall kunna uppgå till 500 timmar. Vidare
yrkas i motion 2976 att det inte skall finnas ett tak för utbildningens
omfattning och i motion 2981 att det skall finnas möjlighet att gå utöver de
600 timmar som föreslås i propositionen.

Självfallet är det så, vilket poängteras i såväl propositionen som de
aktuella motionerna, att behovet av sfi kommer att variera kraftigt med
hänsyn till att invandrarna har mycket skiftande förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Det är sålunda inte troligt att alla invandrare
behöver lika mycket och likadan svenskundervisning. Utskottet anser det
därför mindre lämpligt att fixera ett bestämt antal timmars utbildning som
alla skall genomgå. I stället bör målet för undervisningen anges. Olika
invandrare kommer att behöva olika lång utbildning för att nå detta mål.
Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad som anförs i de nyss
nämnda motionerna kan utbildningstiden behöva bli längre än det genomsnitt
som anges i propositionen.

Målgrupperna för sfi tas upp i motionerna 2976, 2978, 2980, 2983 och
2984. Det kan därvid först erinras om att sfi enligt propositionen framför
allt skall rikta sig till de nyinvandrande, dvs. till dem som kommit till
Sverige tidigast under det föregående kalenderåret. Utskottet menar för
sin del att det är en fördel att det härigenom ställs ett krav på att invandrarna
så fort som möjligt påbörjar sfi. Erfarenheten visar nämligen att den
som lärt sig att vistas i ett land utan kunskap i dess språk är svår att senare
motivera för språkstudier. Inriktningen av sfi på nyinvandrande får emellertid
inte innebära att invandrare som bott här en längre tid utesluts från
sfi. Det kan enligt utskottets mening vara en lämplig målsättning att beho -

AU 1984/85:1

3

vet av grund-sfi för sådana invandrare tillgodoses inom fem år från det att
den nya sfi-verksamheten inletts. Det kan emellertid inte uteslutas att det
finns invandrare som bör kunna erbjudas utbildning även efter dessa fem
år. Detta gäller bl. a. gruppen hemarbetande kvinnor.

Utskottet tillstyrker för sin del förslaget i propositionen att den del av
undervisningen som motsvarar grund-sfi tas bort från AMU samt att AMU
svarar för påbyggnads-sfi för de elever som uppfyller kraven för arbetsmarknadsutbildning.
Med hänsyn till den omorganisation som förestår av
AMU synes det mindre lämpligt att som föreslås i motion 2978 under ett
övergångsskede tillåta grund-sfi inom AMU. Utskottet förutsätter dock att
regeringen vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att underlätta övergången
till den nya organisationen. Mot den bakgrunden behöver motion
2978 inte föranleda någon åtgärd.

Kommunerna skall enligt propositionen svara för bl. a. information till
invandrarna om deras möjligheter att delta i grundläggande svenskundervisning.
Det erinras därvid om att arbetsförmedlingarna spelar en central
roll när det gäller information till arbetssökande invandrare samt att ett
samarbete mellan kommuner och arbetsförmedlingen gör det möjligt att nå
ut till invandrarna. Utskottet har samma uppfattning men vill därutöver —
som framhålls i motion 2978 - erinra om den roll de fackliga organisationerna
kan spela när det gäller att söka upp och ge information till invandrare
som redan varit någon tid här i landet.

När det gäller den principiella utformningen av i sammanhanget behövlig
lagstiftning tillstyrker utskottet regeringens förslag. Nuvarande lag som
ger ledighet med lön för svenskundervisning bör upphävas och ersättas
med en rätt till ledighet för halvtidsstudier för grund-sfi med bibehållande
av det anställningsskydd som finns i nuvarande lagstiftning. Påbyggnadssfi
avser som framhålls i propositionen grupper vars ledighet för studier
bör prioriteras enligt 7 § i studieledighetslagen.

Vad i övrigt föreslås i propositionen och motionerna ger inte anledning
till något uttalande från utskottets sida.

Stockholm den 18 oktober 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Lars Ulander (s), Bengt Wittbom (m), Lahja Exner
(s), Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Bo Nilsson (s), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

AU 1984/85:1

4

Särskilt yttrande

Alf Wennerfors (m), Karin Andersson (c), Bengt Wittbom (m), Sonja
Rembo (m). Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anför:

Vi vill liksom i motionerna 2979 och 2985 stryka under att propositionen
om svenskundervisning är ofullständig och därför inte kan läggas till grund
för ett ställningstagande från riksdagens sida i nuvarande skick. De mest
påtagliga bristerna hänför sig emellertid till frågor som ligger utanför arbetsmarknadsutskottets
ansvarsområde. Vi kan därför ansluta oss till utskottets
skrivning men vill samtidigt markera att det bör ankomma på
utbildningsutskottet att bereda förslagen i motionerna 2979 och 2985 om att
propositionen i dess helhet bör avslås, liksom frågor som avser
utbildningsanordnare, utbildningens utformning och omfattning m. m. Vi
vill i sammanhanget erinra om att det i nyss nämnda motioner föreslås
bl. a. att grund-sfi skall kunna uppgå till 500 timmar per person, en utökning
i förhållande till propositionens förslag med 100 timmar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.