yttr 1983/84 ubu2y y

Yttrande 1983/84:ubu2y

UbU 1983/84:2 y

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84:2 y

över utgiftsbegränsningar på Sveriges Radios område

Till kulturutskottet

Genom beslut den 10 november 1983 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:40 bilaga 6,
punkt 2 såvitt avser utgiftsbegränsningar på utbildningsradions område
jämte motioner.

För att tillgodose behoven av ljud- och bildprogram för olika delar av
utbildningsväsendet beslöt riksdagen år 1976 att ett särskilt utbildningsprogramorgan
skulle bildas - Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag (prop.
1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46). Det skulle ha till uppgift att
framställa ljud- och bildprogram för i första hand etersändning. Utbildningsprogrammen
skulle avse förskolan, skolområdet och vuxenutbildningsområdet
samt distansundervisning inom högskolan. Programmen skulle svara mot
utbildningsanordnarnas behov av program och läromedel på områden, där
behoven av pedagogisk kvalitetsförstärkning genom ljud- och bildprogram är
påtagliga eller där målgrupperna är små (t. ex. invandrarbarn och handikappade).
För att skapa garantier för att ljud- och bildprogramverksamheten
skulle kunna bedrivas och utvecklas inom en av statsmakterna angiven ram
beslöt riksdagen att utbildningsradions verksamhet skulle finansieras över
statsbudgeten och inte med avgifter.

Sveriges Radio består sedan den 1 juli 1978 av ett moderbolag Sveriges
Radio AB (SRAB) och fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Television AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR). Kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår i dag
till drygt 2 miljarder kronor. Den skattefinansierade utbildningsradions
verksamhet kostar ca 120 milj. kr.

I proposition 1983/84:40 föreslås att Sveriges Radio-koncernen som helhet
skall spara 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86. När det gäller besparingens
inriktning vill föredragande statsrådet aktualisera frågan om en förändring av
UR:s verksamhet och finansiering. En sådan kan enligt föredragande
statsrådet göras genom att sammanföra den skattefinansierade utbildningsradioverksamheten
med den avgiftsfinansierade i syfte att medge rationaliseringar
och besparingar. Aven den totala ambitionsnivån när det gäller
utbildningsprogram och därmed jämförbara program bör enligt föredragande
statsrådet kunna omprövas. UR:s produktion bör, heter det, kunna delas
upp i två olika typer av produktion, dels läromedelsproduktion på kassett
eller i tryckt form, dels programproduktion för etersändning. Den senare
programformen (t. ex. barnprogram och program av allmänt folkbildande

1 Riksdagen 1983/84.14 sami Nr 2 y

UbU 1983/84:2 y

2

karaktär) anses kunna bli en naturlig del av koncernens ordinarie programverksamhet.
Hur läromedelsproduktionen skall ske berörs inte i propositionen.

Ekonomiskt kommer förslaget enligt föredragande statsrådet att innebära
en viss ökning av kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten,
samtidigt som medelsanvisningen över statsbudgeten för UR:s del - budgetåret
1983/84 ca 120 milj. kr. - upphör. Om förslaget samordnas med
besparingskravet på 50 milj. kr. innebär det att belastningen på rundradiofonden
ökar med ca 70 milj. kr. Den avsedda förändringen av programverksamheten
bör enligt föredragande statsrådet övervägas senast i anslutning till
en ny avtalsperiod men sägs kunna tidigareläggas med hänsyn till det
besparingskrav som nu ställs på SRAB-koncernen. Vidare redovisas att efter
samråd med företrädare för koncernen SRAB skall ges i uppdrag att senast
den 1 september 1984 redovisa ett förslag till utformningen av verksamheten
med angivna ekonomiska förutsättningar. I förslaget bör övervägas om den
här diskuterade förändringen av UR:s uppdrag och finansiering bör tidigareläggas
med hänsyn till det besparingskrav som nu ställs på koncernen.

I motionerna 1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1 i denna del,
1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 behandlas bl. a. frågor om inriktningen
av den översyn av utbildningsprogramverksamheten som aviseras i
propositionen.

Utbildningsutskottet vill först konstatera följande.

UR har ett eget avtal med staten, som gäller t. o. m. den 30 juni 1986.
Enligt avtalet skall UR under en sjuårig avtalsperiod - den 1 juli 1979-den 30
juni 1986-förse det svenska utbildningsväsendet med etersända utbildningsprogram.
UR:s åtagande avser framför allt program för förskolan, ungdomsskolan,
högskolan och vuxenutbildningen. UR:s rättigheter och förpliktelser
enligt avtalet bygger på att det svenska utbildningsväsendet under avtalsperioden
garanteras en kontinuerlig försörjning av ljud- och bildprogram.

Landets kommuner har tagit fasta på denna garanti och byggt upp ett
system av audiovisuella centraler (AV-centraler). Totalt finns i dag omkring
120 sådana AV-centraler. Av dessa är 14 läns-AV-centraler med uppgift att
betjäna de kommuner som inte har egen AV-central. Bandning, kopiering
och distribution av UR:s program är en integrerad del av centralernas övriga
läromedelsverksamhet. På AV-centralerna finns enligt Svenska kommunförbundet
ett förhållandevis stort antal arbetshandikappade samt omplacerad
skolpersonal. UR:s program för skolan sänds i princip under kontorstid.

Försörjningen med ljud- och bildprogram är ojämnt fördelad över landet.
Vissa kommuner har en sämre service till skolor och andra utbildningsanordnare
än andra kommuner. Vid sidan av systemet med AV-centraler svarar
flera skolor själva för inspelning och kopiering av utbildningsprogram.

Enligt statistiska uppgifter från Svenska kommunförbundet lånade de 14
läns-AV-centralerna år 1982 ut 501 028 ljudband (utbildningsprogram) och

UbU 1983/84:2 y

3

48 711 videogram. Dessa centraler betjänar ungefär hälften av landets
kommuner.

Enligt uppgifter från UR (Rapport 1982:2 Radio och TV i skolan)
användes hösten 1981 skoltelevision av var tredje elev i årskurs 3 på
lågstadiet. Av dessa tittade ca 70 % direkt vid sändningstillfället. På
mellanstadiet såg var femte elev på television i skolan. Av dessa tittade ca
60 % direkt.

UR äger genom avtal med upphovsrättsorganisationerna rätt att för
utbildningsändamål låta avnämare inom Norden, själva eller genom annan
samhällelig institution, på ljud- eller videoband ta upp och för uppspelning
distribuera etersända UR-program. Genom detta avtal, som i upphovsrättsligt
hänseende är unikt, får bl. a. AV-centralerna fullständig tillgång till
UR:s program genom fri bandning.

För egen del vill utbildningsutskottet anföra följande.

Enligt läroplanen för grundskolan är läromedel sådant som lärare och
elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. Utbildningsutskottet
kan inte se det som meningsfullt att man nu beträffande
utbildningsprogram gör en strikt uppdelning mellan produktion av ej
etersända läromedel och produktion av andra program av allmänt folkbildande
karaktär som etersänds.

Upphör eterdistributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ,
kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot
programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen,
att bli berövade denna möjlighet. Enligt utskottets mening måste det
även fortsättningsvis ges garantier för att etersändning av utbildningsprogram
för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning sker i viss
omfattning och att de kan distribueras på goda sändningstider och kopieras
fritt. Däremot bör kassettdistribution användas när detta är mer praktiskt.
Utskottet vill också peka på behovet av att i utbildningsprogram kunna
integrera ljud, bild och text. Vid en förändring av UR:s nuvarande
verksamhet bör detta beaktas.

I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen. Utbildningsutskottet anser att översynen av utbildningsprogramverksamheten
bör ske i nära kontakt med avnämarna, t. ex.
skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, folkbildningsorganisationer
och Svenska kommunförbundet. Innan ändring av nuvarande
organisatoriska förutsättningar beslutas, bör enligt utbildningsutskottets
mening redovisas vilka de upphovsrättsliga och distributionstekniska effekterna
blir. Även konsekvenserna för resurssvaga kommuner och glesbygd
bör belysas.

Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess
ställning bör underställas riksdagen.

Utbildningsutskottet förutsätter att kulturutskottet i sina beslut beträffande
den framtida utbildningsprogramverksamheten beaktar vad utbildnings -

UbU 1983/84:2 y

4

utskottet här anfört med anledning av proposition 1983/84:40 och motionerna
1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3
och 1983/84:134 i motsvarande delar.

Stockholm den 29 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m),
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson
(s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp). Björn
Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c).

Avvikande mening

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk) och
Larz Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
”Upphör eterdistributionen” och på s. 4 slutar ”motsvarande delar” bort ha
följande lydelse:

Upphör eterdistributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ,
kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot
programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen,
att bli berövade denna möjlighet. Enligt utskottets mening måste det
även fortsättningsvis ges garantier för att etersända utbildningsprogram för
förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning framställs och att de
kan distribueras på goda sändningstider och kopieras fritt. Utskottet vill
därmed inte utesluta kassettdistribution när detta är mer praktiskt (t. ex. vid
integration av ljud, bild och text).

I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen. Utbildningsutskottet kan för sin del inte acceptera den
snäva inriktningen på den aviserade översynen. Även andra alternativ än den
i propositionen anvisade måste övervägas. För att utbildningsprogrammen
skall kunna fortsätta att fungera som en utbildningsresurs i samhällets tjänst
krävs att verksamheten inte organisatoriskt splittras upp och fördelas på de
övriga programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen. Hur den föreslagna
förändringen av verksamheten skall utformas bör utredas men någon
förändring av verksamheten bör med hänsyn till avtalet med staten och till
behovet av mera långsiktig omställning inte ske före avtalsperiodens utgång.

Det är viktigt att översynen av utbildningsprogramverksamheten inte sker
isolerat utan i nära kontakt med avnämarna, t. ex. skolöverstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet och Svenska kommunförbundet. Innan

UbU 1983/84:2 y

5

ändring av nuvarande organisatoriska förutsättningar övervägs, bör enligt
utbildningsutskottets mening redovisas vilka de upphovsrättsliga, distributionstekniska
och samhällsekonomiska effekterna blir. Även konsekvenserna
för resurssvaga kommuner och glesbygd bör belysas.

Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess
ställning bör underställas riksdagen.

Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör föreslå riksdagen att
beträffande den framtida utbildningsprogramverksamheten som sin mening
ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört med anledning av
proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116
yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 i motsvarande delar.

1983 77276