yttr 1983/84 ubu1y y

Yttrande 1983/84:ubu1y

UbU 1983/84: ly

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84: ly

över ett nationellt mikroelektronikprogram

Till näringsutskottet

Genom beslut den 10 november 1983 har näringsutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:8 om ett
nationellt mikroelektronikprogram jämte motioner.

I propositionen redovisas ett förslag som styrelsen för teknisk utveckling
(STU) utarbetat till ett femårigt svenskt nationellt mikroelektronikprogram
där mikroelektroniken sätts in i ett större sammanhang, ett informationsteknologiprogram.
I detta större program utgör mikroelektronikprogrammet
det första av tre byggblock. Det andra blocket är ett systemvetenskapligt
program. Det tredje blocket beskrivs som relationer mellan människa,
maskin och samhälle.

Det första av de tre byggblocken, det nu aktuella mikroelektronikprogrammet,
delas in i fyra delprogram, nämligen utbildning, grundforskning,
målinriktad forskning och industriell utveckling.

Enligt föredragande statsrådet är en viktig förutsättning för ett informationsteknologiskt
program att det inom landet finns kunskap om konstruktion
och framställning av mikroelektronikkretsar. Därför är det naturligt att
bryta ut mikroelektronikprogrammet ur det större informationsteknologiska
programmet. Remissbehandlingen har enligt föredragande statsrådets mening
visat att insatser för att främja mikroelektronikutvecklingen är välmotiverade
och bör sättas i gång utan dröjsmål. Riksdagen föreslås godkänna
riktlinjer för ett nationellt mikroelektronikprogram i enlighet med STU:s
förslag. Föredragande statsrådet är emellertid inte beredd att nu ta ställning
till närmare inriktning och omfattning av ett sådant program för hela
femårsperioden utan avser återkomma till detta våren 1984. Dock föreslås att
medel skall anvisas på tilläggsbudget för att vissa delar av programmet skall
kunna genomföras redan under innevarande budgetår.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen i samband med de forskningspolitiska
besluten våren 1982 beslöt att till de högst prioriterade forskningsområdena
föra sådan forskning som är en förutsättning för och konsekvens av
den starka nationella satsningen på teknisk utveckling. Det innebär både
naturvetenskaplig forskning i anslutning till och som stöd för prioriterade
teknikområden och samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning
om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar (prop. 1981/82:106
s. 41, UbU 1981/82:37 s. 22, rskr 1981/82:397).

Utskottet behandlar i det följande de delar av proposition 1983/84:8 och
väckta motioner som direkt berör utbildningsutskottets område.

1 Riksdagen 1983184.14sami. Nr ly

UbU 1983/84: ly

2

I propositionen föreslås under delprogrammet Utbildning att riksdagen på
tilläggsbudget skall anvisa 5 milj. kr. under ett nytt anslag Särskilda
utbildningsinsatser inom mikroelektroniken att disponeras av universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) till utrustning för mikroelektronikutbildning
och till framställning av mikroelektronikkretsar som de studerande konstruerar.
Vidare föreslås att riksdagen skall anvisa 2 milj. kr. under ett nytt anslag
Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken. Detta
skall disponeras av STU och bl. a. användas till fortbildning inom mikroelektronik
för gymnasielärare under innevarande läsår.

Inom det andra delprogrammet, som avser grundforskning, föreslås att 5
milj. kr. skall anvisas under ett nytt anslag Nationell halvledarforskning.
Medlen skall disponeras av naturvetenskapliga forskningsrådet som en
förstärkning av rådets stöd till sådana forskningsområden där Sverige ligger
långt framme. Det är enligt föredragande statsrådet angeläget att skapa en
internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom halvledarområdet
för att få behålla kvalificerade svenska forskare inom landet.

I motionerna 1983/84:74 (yrkande 1) och 1983/84:75 yrkas avslag på
samtliga förslag i propositionen, då de föreslagna åtgärderna enligt motionärernas
mening inte på rätt sätt främjar utvecklingen av mikroelektroniken
inom landet. I motion 1983/84:74 (yrkande 2) yrkas att riksdagen skall ge
regeringen till känna att fortbildning av gymnasielärare och grundforskning
skall genomföras som en reguljär verksamhet utan särskilt anvisade medel
och inte som delar av det föreslagna programmet. Medel för grundforskning
inom mikroelektronikområdet bör enligt motionen (yrkande 3) tillföras
högskolans fasta forskningsorganisation. Regeringen bör återkomma med
förslag i samband med den forskningspolitiska proposition som väntas till
våren 1984. Då bör medlen till grundforskning inom mikroelektroniken
fördubblas jämfört med regeringens förslag i den nu aktuella propositionen.
Dessa resurser bör först och främst föras över från den sektoriella forskningen.
Enligt motion 1983/84:75 bör pågående utredningsarbete inom UHÄ
avvaktas innan ställning tas till hur forskning och utbildning inom mikroelektronikområdet
skall bedrivas.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för ett
nationellt mikroelektronikprogram i vad de avser utbildningsutskottets
område och noterar att de konkreta åtgärder som nu föreslås är av temporär
karaktär och avser innevarande budgetår.

Som föredragande statsrådet anför bör UHÄ:s utredningsarbete om
utbildning och forskning inom mikroelektronikområdet inte föregripas.
Utskottet har inhämtat att detta arbete beräknas vara slutfört inom kort. Den
utbildning inom området som finns redan i dag måste dock vara av god
kvalitet. Därför anser utskottet att näringsutskottet bör tillstyrka att
riksdagen anvisar de begärda medlen för utrustning till mikroelektronikutbildning
inom högskolan och till framställning av kretsar som de studerande
konstruerar. Näringsutskottet bör därför avstyrka motionerna 1983/84:74

UbUl 983/84: ly

3

yrkande 1 och 1983/84:75 i motsvarande delar.

Utskottet slutbehandlar inom kort regeringens förslag i proposition
1983/84:26 (bilaga 6 s. 27-29) om särskilt bidrag innevarande budgetår för
högre specialkurser inom bl. a. mikroelektronik. Det är enligt utskottets
mening viktigt att göra det möjligt att redan under innevarande läsår starta
fortbildning av gymnasielärare inom mikroelektronikområdet. Därför accepterar
utbildningsutskottet förslaget i propositionen och föreslår att
näringsutskottet tillstyrker att fortbildningen innevarande budgetår genomförs
på det sätt som föreslås och hemställer att riksdagen anvisar medel
härför. Utskottet förutsätter att sådan fortbildning under de kommande
budgetåren inordnas i den reguljära fortbildningen inom UHÄ:s och
skolöverstyrelsens ansvarsområden. Näringsutskottet bör avstyrka motionerna
1983/84:74 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:75 i denna del.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att naturvetenskapliga
forskningsrådet innevarande budgetår får den föreslagna förstärkningen av
stödet till den nationella halvledarforskningen. Utskottet erinrar om att
riksdagen våren 1982 behandlade frågor om balansen mellan grundforskning
stödd av sektorsorgan och grundforskning utförd med medel anvisade direkt
till fakulteterna (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397).
Riksdagen får senare tillfälle att ta ställning till sådana mera principiella
frågor i samband med den väntade forskningspolitiska propositionen våren
1984. Med det anförda föreslår utskottet att näringsutskottet avstyrker
motionerna 1983/84:74 yrkande 1 i denna del och 3 samt 1983/84:75 i denna
del och hemställer att riksdagen anvisar 5 milj. kr. till nationell halvledarforskning.

Stockholm den 22 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), PerUnckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s). Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär
Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Björn Samuelson (vpk) och Gunnar Hökmark (m).

Avvikande mening

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet har” och
på s. 3 slutar ”nationell halvledarforskning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att insatser inom fortbildning och grundforskning i vad

UbU 1983/84: ly

4

gäller mikroelektronik inte bör genomföras som programbunden verksamhet
av det slag som föreslås i proposition 1983/84:8. I stället bör insatserna
göras som reguljär verksamhet i form av fortbildning av gymnasielärare
under UHÄ:s ansvar samt uppbyggnad av de fasta forskningsresurserna vid
universitet och högskolor genom omfördelning av medel från den alltför
omfattande sektoriella forskningen. Enligt utskottets mening bör regeringen
återkomma i forskningsfrågan i samband med den forskningspolitiska
proposition som aviserats till våren 1984. Därvid bör resurserna till grundforskning
inom mikroelektronikområdet vara minst fördubblade i förhållande
till regeringens nu aktuella förslag. Näringsutskottet bör hemställa att
riksdagen med avslag på proposition 1983/84:8, med bifall till motion
1983/84:74 och med anledning av motion 1983/84:75 som sin mening ger
regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.

Särskilt yttrande

Björn Samuelson (vpk) anför:

En förutsättning för att genomföra det föreslagna mikroelektronikprogrammet
måste enligt min mening vara att regeringen skyndsamt tar fram ett
program för studier av datorernas påverkan på människor, arbetsliv och
samhälle och avsätter erforderliga resurser för dess genomförande.

minab/gotab Stockholm 1983 77251