yttr 1983/84 sku8y y

Yttrande 1983/84:sku8y

SkU 1983/84:8 y

Skatteutskottets yttrande
1983/84:8 y

om kronofogdemyndigheterna och skatteförvaltningen

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:100 bilaga 9 såvitt avser anslag till de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna samt bilaga 15 såvitt avser länsstyrelsernas
skatteförvaltningar jämte motioner. Skatteutskottet får med anledning
härav anföra följande.

Kronofogdemyndigheterna

Regeringen har i budgetpropositionen (bilaga 9, finansdepartementet)
föreslagit att det anvisas ett förslagsanslag till kronofogdemyndigheterna av
531 633 000 kr. för budgetåret 1984/85. Anslaget har beräknats med
utgångspunkt i länsstyrelsernas s. k. huvudförslag, dvs. ett pris- och löneomräknat
anslag minskat med 2 %. I avvaktan på ett ställningstagande till ett
förslag om en ändrad distriktsindelning föreslås dock ett tillskott på 6
milj. kr. Detta tillskott bör enligt propositionen fördelas så att de resurssvagaste
myndigheterna tillförs extra medel. Dessutom föreslås att de förstärkningar
med ekonomisk kompetens som tillförts 12 myndigheter permanent
knyts till myndigheterna. För det fortsatta införandet av enskilda mål i
REX-systemet har beräknats 1 milj. kr.

I motion 2065 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att det av regeringen
föreslagna anslaget ökas med 11 767 000 kr. Motionärerna anser att det
förhöjda anslaget, som överensstämmer med vad länsstyrelserna begärt i
anslagsyrkanden som lagts fram vid sidan av huvudförslaget, behövs för att
kronofogdemyndigheterna skall kunna förbättra verksamheten.

Utskottet vill nu liksom tidigare betona angelägenheten av att kronofogdemyndigheterna
erhåller tillräckliga medel för att bedriva indrivningsverksamheten
effektivt. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det är
välmotiverat att i viss mån undanta exekutionsväsendet från det generella
besparingskravet och tillföra extra medel åt de mest arbetstyngda myndigheterna.
Å andra sidan är det med hänsyn till det ansträngda budgetläget enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att så långt det låter sig göra ta till vara
möjligheterna till besparingar även hos kronofogdemyndigheterna utan att
effektiviteten av verksamheten lider skada. Från denna utgångspunkt finner
utskottet det av regeringen föreslagna anslaget innebära en lämplig avvägning.
Utskottet anser därför att bostadsutskottet bör tillstyrka propositionen
i denna del och avstyrka motion 2065 i motsvarande del.

1 Riksdagen 1983/84. 6 samt. Nr 8 y

SkU 1983/84:8 y

2

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
Anslagsfrågor

Anslagen till länsstyrelsernas skatteförvaltning behandlas i bilaga 15 till
budgetpropositionen (civildepartementet).Budgetförslaget innebär att länsstyrelserna
i princip undantas från minskningar i form av generella besparingar.
Vidare föreslås att länsstyrelserna skall tillföras ytterligare 6 milj. kr. för
mervärdeskattekontrollen. Den sista etappen av en redan beslutad utbyggnad
av mervärdeskatteenheterna är därmed genomförd. Dessutom beräknas
preliminärt 2,2 milj. kr. för granskning av företag som påförs vinstdelningsskatt.
Kostnaderna för ett redan träffat avtal om lönegradsplacering m. m. av
tjänster vid mervärdeskatteenheterna hos de tre största länsstyrelserna har
beräknats till drygt 800 000 kr. Vissa förstärkningar för innevarande
budgetår-10 milj. kr. för kvalificerad revision, 5 milj. kr. för mervärdeskattekontroll,
1,5 milj. kr. för arbetsgivarkontrollen och 5 milj. kr. för den
reformerade inkomstbeskattningen - bör enligt budgetförslaget permanentas.
Medlen för reformerad inkomstbeskattning bör enligt förslaget stå till
myndigheternas förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

För de lokala skattemyndigheternas vidkommande föreslås i bilaga 9 till
budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 ett förslagsanslag av
750 535 000 kr. Förslaget innebär att dessa myndigheter undantas från den
generella besparingen på 2 %. Förslaget innebär vidare att de lokala
skattemyndigheterna under de kommande budgetåren, liksom under det
innevarande, tillförs 8,5 milj. kr. för intensifierad arbetsgivarkontroll och
dessutom extra medel för särskild fastighetstaxering och insamling av
basuppgifter över företag och organisationer. Därutöver föreslås att 15
milj. kr., som myndigheterna disponerar under innevarande budgetår för
arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen, skall stå till myndigheternas
förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot förslagen, anser att
bostadsutskottet bör tillstyrka budgetpropositionen i berörda delar.

Organisationsfrågor

I budgetpropositionen anförs att skatteförvaltningens organisatoriska
anknytning till länsstyrelserna bör prövas, eftersom möjligheterna för
länsledningarna att påverka inriktningen av skatteavdelningarnas verksamhet
av naturliga skäl är begränsade. Frågan om hur skatteavdelningarnas
organisatoriskt skall anknytas till övriga delar av skatteförvaltningen bör
därför enligt finansministern utredas närmare. Regeringen har givit statskontoret
i uppdrag att i samband med utredningen om en framtida länsförvaltning
i Norrbottens län göra en specialstudie av lämpliga former för en från
länsstyrelsen fristående skatteadministration i detta län. Som ett komplement
till denna utredning aviseras en särskild utredning om hur en från

SkU 1983/84:8 y

3

materiella utgångspunkter effektiv styrning och samordning av hela skatteförvaltningen
skall utformas.

Claes Elmstedt (c) anser det tveksamt om denna prövning är nödvändig
och begär i motion 2408 ett uttalande av riksdagen att även regionalpolitiska
konsekvenser skall beaktas. Enligt motionären är risken stor att de små länen
vid en utbrytning av skatteförvaltningen från länsstyrelsen mister denna typ
av statlig verksamhet.

Utskottet för sin del finner det inte påkallat att närmare gå in på direktiven
för den aviserade utredningen men förutsätter att i sammanhanget relevanta
frågor blir tillfredsställande belysta i utredningsarbetet. Med det sagda anser
utskottet att bostadsutskottet bör avstyrka bifall till motionen.

I motion 345 av Stig Josefson m. fl. (c), vilken hänvisats till skatteutskottet,
begärs en utredning om möjligheterna att omorganisera de lokala
skattemyndigheterna till ”lokala samhällsmyndigheter” bestående av den
nuvarande lokala skattemyndigheten, erforderliga delar av avgiftsbyrån
inom riksförsäkringsverket, mervärdeskatte- och handelsregisterenheterna
inom länsstyrelserna, bolagsbyrån inom patent- och registreringsverket samt
punktskattesektionerna inom riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter
och myndighetsenheter. Till att börja med bör - menar motionärerna -handläggningen av arbetsgivaravgifterna överföras till de lokala skattemyndigheterna.
En sådan decentralisering skulle enligt deras uppfattning vara till
fördel för näringslivet, underlätta myndighetskontakterna för enskilda
individer och samtidigt underlätta kontrollen från myndigheternas sida.

Utskottet vill nu liksom tidigare, då liknande motionsyrkanden behandlats
av utskottet, uttala sin sympati för motionens syfte, som är att skapa en
förvaltningsorganisation inom skatte-, socialförsäkrings- och registreringsområdet
som kan ge mera service och fungera med mindre krångel och
byråkrati för de skatte- och avgiftsskyldiga än det nuvarande systemet. Även
om den nyssnämnda i propositionen avviserade utredningens uppgifter synes
bli mer begränsade och i någon mån av annat slag än vad motionärerna begärt
får det enligt utskottets uppfattning antagas att deras synpunkter kommer att
beaktas av utredningen. Utskottet vill dessutom peka på att organisationen
av skatteförvaltningen nyligen har tagits upp i flera andra sammanhang.
Bl. a. undersöker deklarationskontrollutredningen möjligheterna att decentralisera
viss del av skatteadministrationen från länsstyrelserna till de
lokala skattemyndigheterna. Vidare har kommissionen mot ekonomisk
brottslighet i ett delbetänkande (SOU 1983:75 s. 194—195) föreslagit att en
särskild utredning tillsätts i syfte att ge förslag till en organisation i vilken
registrering av företag/arbetsgivare till olika skatter och avgifter samordnas i
högre grad än f. n. och som är anpassad till företagens behov av service.
Även riksdagens revisorer har i en rapport föreslagit en utredning om en ny
organisation på skatteområdet som innebär att flera uppgifter förs över på de
lokala skattemyndigheterna.

Då således frågan om de nuvarande lokala skattemyndigheternas orga -

Skl 1983 84:8 y

4

msation och verksamhet på senare tid uppmärksammats i ett flertal olika
sammanhang anser utskottet att det inte finns skäl att begära en särskild
utredning av det slag motionärerna påkallat. Enligt utskottets uppfattning
bör riksdagen lämpligen ta ställning till motionen i samband med behandlingen
av anslagen till skatteförvaltningen. Skatteutskottet beslutar därför att -under förutsättning av bostadsutskottets medgivande - överlämna motionen
med detta yttrande till bostadsutskottet.

Rekryteringen till skatteförvaltningen

I motion 1969 av Lilly Bergander m. fl. (s) begärs en utredning som
kartlägger behovet av särskilda resurser och andra åtgärder inom rekryteringsområdet
för skatteförvaltningen. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen
nyligen gett riksskatteverket i uppdrag att utreda denna fråga.
Motionens syfte torde därigenom vara tillgodosett och motionen bör därför
enligt utskottets uppfattning avstyrkas av bostadsutskottet.

Stockholm den 15 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Erkki
Tammenoksa (s).

minab/gotab 78257 Stockholm 1984