yttr 1983/84 sku7y y

Yttrande 1983/84:sku7y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1983/84:7y

Skatteutskottets yttrande
1983/84:7 y

till näringsutskottet om kooperationens kapitalförsörjning, m. m.
(prop. 1983/84:84)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m., och de
motioner som väckts i ärendet får skatteutskottet anföra följande.

Kooperativa föreningar är berättigade till avdrag för överskott som
fördelas till medlemmarna eller andra kunder i form av pristillägg eller
rabatter i förhållande till gjorda köp eller försäljningar. Avdrag är däremot
inte medgivet för utdelning på medlemmarnas insatskapital. Sådan utdelning
blir därför - i likhet med vad som gäller för aktiebolagen - i princip föremål
för s. k. ekonomisk dubbelbeskattning.

Propositionen, som grundar sig på kooperationsutredningens huvudbetänkande
(SOU 1981:60) Kooperationen i samhället, syftar huvudsakligen till
att underlätta kooperationens kapitalförsörjningsproblem. I detta syfte och
mot bakgrund av de lättnader som genomförts i dubbelbeskattningen av
aktiebolagens vinster föreslås i propositionen att kooperativa föreningar som
huvudsakligen driver rörelse blir berättigade till avdrag även för utdelning på
insatskapital. Vidare innebär propositionen att föreningarna får möjlighet
att ta upp riskkapital även från andra än medlemmar. Detta skall kunna ske
genom särskilda s. k. förlagsinsatser som skall inta en ställning mellan
medlemskapital och lånat kapital. Den föreslagna avdragsrätten omfattar
även utdelning på sådana insatser.

Som anförs i propositionen innebär en begränsning av dubbelbeskattningen
av de kooperativa föreningarna att de får möjlighet att lämna större
utdelning än i dag, något som kan motivera medlemmarna att öka sina
kapitalinsatser. En avdragsrätt för föreningarna torde också vara en
förutsättning för att de skall bli betjänta av möjligheten att ta upp egenkapital
i form av förlagsinsatser. Med häiivtsnirig härtill "tillstyrker utskottet
propositionen i denna del.

Ett annat förslag som berör skatteutskottets ämnesområde är att ränta
eller utdelning på aktier och andelar i ekonomiska föreningar skall tas upp
som inkomst av jordbruksfastighet eller annan konventionellt beskattad
fastighet, om kapitalet tillhör förvärvskällan, och inte som inkomst av
kapital. Förslaget överensstämmer med de principer som gäller i fråga om
rörelse, och utskottet tillstyrker propositionen även i denna del.

Tre motioner som väckts med anledning av propositionen berör
skatteutskottets ämnesområde. I motion 1900 av Nils Åsling (c) och andre
vice talmannen Anders Dahlgren (c), yrkande 3 i motion 2536 av Thorbjörn

1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 7 y

SkU 1983/84:7 y

2

Fälldin m. fl. (c) och motion 2537 av Sven Erik Lorentzon (m) tar
motionärerna upp ett förslag från utredningen som avvisats i propositionen,
nämligen att medlemmarna i lantbrukskooperativa föreningar skall få
uppskov vid beskattningen genom avdrag med högst 60 % av insatsbetalningarna.
Senast när jordbruket upphör skall avdragsbeloppen återföras till
beskattning. Motionärerna framhåller att företagen inom lantbrukskooperationen
har svåra kapitalförsörjningsproblem och att de enskilda medlemmarnas
kapitalinsatser är höga. Dessa företag kommer emellertid enligt
motionärerna i praktiken inte att få någon nytta av den i propositionen
föreslagna avdragsrätten för utdelningar, eftersom de av tradition inte
lämnar någon utdelning på insatserna. Enligt motionärernas uppfattning har
utredningens förslag i detta hänseende en central betydelse för
lantbrukskooperationens konsolidering.

I motion 2536 yrkas också (yrkande 4) fortsatta initiativ från regeringen för
att underlätta bildandét av arbetskooperativ genom en avdragsrätt för
inbetalat insatskapital.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att riskkapital bör
byggas upp av beskattade medel. Som anförs i propositionen kan det också
ifrågasättas om det föreslagna avdraget skulle öka medlemsinsatserna i
nämnvärd utsträckning, eftersom skattesystemet redan i dag ger
jordbrukarna tillräckliga möjligheter till skattekrediter. Enligt utskottets
uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i första hand underlättas
genom åtgärder som riktar sig direkt till de kooperativa företagen.
Propositionen har denna inriktning. Regeringens förslag innebär bl. a. att de
skattemässiga hindren mot utdelning på insatskapital undanröjs och att de
ekonomiska föreningarna får nya källor för anskaffning av riskkapital. Mot
denna bakgrund och med hänvisning till de administrativa skäl som
finansministern åberopat mot de delar av utredningsförslaget som
motionärerna tagit upp avstyrker utskottet motionerna i nämnda delar.

Stockholm den 21 februari 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Ewy Möller (m) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:7 y

3

Avvikande meningar

1. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser att sista stycket
av utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i
första hand underlättas genom åtgärder som riktar sig direkt till de
kooperativa företagen. Propositionen har denna inriktning. Regeringens
förslag innebär bl. a. att de skattemässiga hindren mot utdelning på
insatskapital undanröjs och att de ekonomiska föreningarna får nya källor för
anskaffning av riskkapital.

Utredningens förslag att medlemmarna i lantbrukskooperativa föreningar
skall få uppskjuta beskattningen för inkomster som används för att betala
insatser skall ses mot bakgrund av att dessa föreningar av principiella skäl
hittills inte har lämnat någon utdelning på insatskapital. Utan att dessa
principer ändras kommer således den föreslagna avdragsrätten för utdelning
inte att få någon betydelse för lantbrukskooperationen. Samtidigt bör
framhållas att lantbrukarnas kapitalinsatser i föreningarna många gånger är
så höga att medlemmarna knappast har möjlighet att med beskattade medel
bidra till angelägna förbättringar av lantbrukskooperationens kapitalförsörjning.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder
bör vidtas för att främja kooperationens kapitalbehov. Som anförts vid
remissbehandlingen skulle emellertid den föreslagna avdragsrätten för
inbetalat insatskapital missgynna företag som konkurrerar med lantbrukskooperationen,
t. ex. mindre och medelstora företag som brottas med
motsvarande problem. Mot denna bakgrund är utskottet f. n. inte berett att
tillstyrka en sådan lösning enbart för vissa ekonomiska föreningar. Det bör i
stället övervägas om inte ett avdrag av detta slag bör införas i fråga om
samtliga företagsformer. Frågan bör utredas så skyndsamt att nya regler kan
träda i kraft redan 1985.

Utskottet avstyrker således de nu aktuella motionsyrkandena men
förordar med anledning av motionerna att regeringen får i uppdrag att
skyndsamt utreda frågan om en avdragsrätt för tillskjutet andels- eller
aktiekapital.

2. Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c) anser att sista stycket av
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Producentkooperationen har sedan länge lidit av svåra kapitalförsörjningsproblem.
En av anledningarna härtill är att de kooperativa företagen
missgynnats vid beskattningen och att de inte på samma sätt som
aktiebolagen tillerkänts lättnader och stimulanser från samhällets sida. De
förslag som regeringen nu lägger fram på skatteområdet kommer i första
hand att gagna konsumentkooperationen. Eftersom producentkooperatio -

SkU 1983/84:7 y

4

nen inte lämnar utdelning till medlemmarna på deras kapitalinsatser kommer
företagen inom denna viktiga sektor inte att bli delaktiga i den föreslagna
lindringen av dubbelbeskattningen av insatsräntan.

Det bör framhållas att medlemsinsatserna utgör en väsentlig del av
lantbrukskooperationens egenkapital men att insatsernas andel av
totalkapitalet under den senaste tioårsperioden inte har kunnat upprätthållas.
Möjligheterna att uppnå förbättringar i detta hänseende utan särskilda
stimulanser från samhällets sida ter sig små. De förslag som regeringen nu
lägger fram på skatteområdet torde - som framgår av vad som nyss anförts -inte kunna förändra denna situation nämnvärt.

Kooperationsutredningens förslag till en uppskjuten beskattning för
inkomster som används för betalning av medlemsinsatser har en central
betydelse för lantbrukskooperationens konsolidering. Regeringen har
motiverat sin avvisande inställning till detta förslag med att riskvilligt kapital i
princip skall vara beskattat och att kooperationen skulle gynnas på
bekostnad av andra företag. Utskottet kan inte instämma i dessa
invändningar. Bl. a. kan framhållas att man sedan länge accepterat att
företag arbetar med reserver som beskattas först i samband med upplösning.
Förslaget ligger väl i linje med de tankegångar som finns i fråga om begränsad
beskattning av kapital i mindre företag, så länge kapitalet är verksamt inom
företaget. En avdragsrätt för insatskapitalet medför också den fördelen att de
aktiva medlemmarnas betungande betalningsskyldighet underlättas samtidigt
som ett utträde ur föreningen medför beskattning.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att medlemmarna
bör få möjlighet till uppskov med beskattningen med 60 % av insatsen i
huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget. Avdragsrättens
närmare omfattning kan emellertid behöva övervägas ytterligare. Vissa skäl
kan tala för att avdragsrätten uttryckligen bör knytas till andelskapital i
producentkooperationen. Som anförs i motion 2536 bör det också
undersökas i vad mån avdragsrätten kan utformas så att reglerna underlättar
startandet eller ombildandet av företag till s. k. arbetskooperativa företag
eller personalägda företag.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att regeringen med
anledning av motionerna får i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag till en
avdragsrätt vid beskattningen för insatskapital i huvudsaklig överensstämmelse
med kooperationsutredningens förslag.

minab/gotab Stockholm 1984 77902

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.