yttr 1983/84 sku5y y

Yttrande 1983/84:sku5y

SkU 1983/84:5 y

Skatteutskottets yttrande
1983/84:5 y

om löntagarfonder (prop. 1983/84:50)

Till finansutskottet
Utskottet

På grundval av tre remissbehandlade betänkanden och efter överläggningar
med de politiska partierna och vissa andra organisationer lägger regeringen
i propositionen fram förslag om inrättande av fem s. k. löntagarfondstyrelser
inom ramen för allmänna pensionsfonden. Fondstyrelserna skall i
första hand förvalta medel som bl. a. kommer från en speciell vinstdelningsskatt.
Medlen skall användas för att köpa aktier i svenska industriföretag,
och avkastningen skall tillföras ATP-systemet.

Skatteutskottet kommer i huvudsak att uppehålla sig vid förslaget om
vinstdelningsskatt och i samband därmed ta upp vissa skattefrågor.

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter
- med vissa undantag - skall betala en vinstdelningsskatt
motsvarande 20 % av vinsten över viss nivå. En viktig nyhet är att
vinstdelningen skall grundas på företagens reala vinst. Utgångspunkten för
beräkningen är företagets beskattningsbara inkomst vid taxeringen till statlig
inkomstskatt. Denna inkomst ändras sedan i tre steg. Först omvandlas den
till ett belopp som bättre överensstämmer med det inkomstbelopp som i
verkligheten tillfaller företagets ägare. Det sker genom att man å ena sidan
minskar beloppet med beskattningsårets inkomstskatt och å andra sidan ökar
det med påförd kommunalskatt, förlustavdrag och s. k. stimulansavdrag
(avdrag för aktieutdelning, investeringsavdrag etc.). Även förändringar i
lagerreserv o. d. skall beaktas.

I det andra steget omvandlas det sålunda framräknade nominella beloppet
till ett realt resultat. Det sker genom att man gör dels ett mot årets inflation
svarande avdrag på ingående lager, maskiner och andra inventarier,
monetära tillgångar, årets nominella vinst och nyemitterat kapital, dels ett
tillägg för årets inflationseffekter på ingående skulder inkl. avsättningar till
investeringsfond. Avdrag och tillägg beräknas med hänsyn till den allmänna
prisutvecklingen under föregående år och med ledning av en på konsumentprisindex
uträknad indexserie.

Underlaget för vinstdelningsskatten skall beräknas för varje företag för sig
och bestämmas av taxeringsnämnden i samband med den årliga inkomsttaxeringen.
Mindre vinster undantas från skatt. Vid fastställande av underlaget
för vinstdelningen medges därför i ett tredje steg ett avdrag (s. k. fribelopp)
på antingen 500 000 kr. (fast fribelopp) eller 6 % av företagets lönesumma

1 Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 5 v

SkU 1983/84:5 y

2

(lönebaserat fribelopp). Företaget får självt välja mellan det fasta och det
lönebaserade fribeloppet. Företag som ingår i en koncern e. d. kan få högst
ett fast fribelopp.

Vinstdelningsskatten utgör 20 % av underlaget och är avdragsgill vid
taxeringen året efter det den påförts. Skatten tas ut fr. o. m. 1985 års
taxering eller-såvitt gäller företag med brutna räkenskapsår-fr. o. m. 1986
års taxering.

I samtliga de motioner som väckts med anledning av propositionen yrkas
avslag på denna. Ett genomgående tema i motionerna är att ett redan i dag
invecklat och svåröverskådligt skatte- och avgiftssystem genom vinstdelningsskatten
kommer att ytterligare avsevärt kompliceras och att skatten
kommer att leda till negativa effekter på ekonomi och sysselsättning. Ett
annat ofta återkommande argument är att skatten inte kommer att bidra vare
sig till att sprida ägandet till löntagarna eller att skapa nytt riskkapital för
företagen.

Skatteutskottet anser sig sakna anledning att gå in på den principiella
frågan om ett löntagarfondsystem bör införas eller inte, eftersom den prövas
av finansutskottet. När det gäller val av metod för att finansiera fondsystemet
torde enligt skatteutskottets mening den i propositionen valda modellen med
ett realt vinstbegrepp i flertalet fall leda till ett för såväl det allmänna som
företagen materiellt tillfredsställande resultat. En majoritet av de remissinstanser
som yttrat sig i denna fråga har också ställt sig i princip positiv till ett
beskattningssystem baserat på reala inkomster.

Utskottet vill inte bestrida vare sig att vinstdelningsskatten kommer att
leda till merarbete för såväl myndigheter som ett icke obetydligt antal företag
eller att bestämmelserna kommer att föranleda tillämpningssvårigheter i vart
fall i inledningsskedet. Dessa bör emellertid inte överdrivas. Från administrativ
synpunkt anser utskottet - i likhet med departementschefen - det vara
en lämplig ordning att förfarandet i fråga om vinstdelningsskatten så nära
som möjligt anknyter till inkomsttaxeringen. Från rent redovisningsmässiga
synpunkter torde några svårigheter inte uppkomma vid ett genomförande av
propositionsförslaget.

Ett flertal organisationer och företag har i inkomna skrivelser och i
samband med uppvaktningar i ärendet föreslagit olika ändringar i vinstdelningssystemet.
Sålunda har representanter för investmentbolagen begärt att
förvaltningsbolag skall undantas från vinstdelningsskatt. Till stöd för denna
begäran har de bl. a. åberopat att en av de utgångspunkter som legat till
grund för propositionen varit att kretsen av de företag som omfattas av
vinstdelningssystemet bör begränsas till företag som kan ge och ta emot
koncernbidrag eller utnyttja investeringsfondssystemet. Investmentbolagen
har inte denna möjlighet och driver inte heller någon egentlig näringsverksamhet.

Utskottet anser för sin del att aktiebolagen - så som föreslås i propositionen
- generellt bör omfattas av vinstdelningssystemet. Frågan om ett företag

SkU 1983/84:5 y

3

kan ge eller ta emot koncernbidrag eller avsätta medel till investeringsfond
har enligt utskottets uppfattning betydelse endast när det gäller att bedöma
om andra företagsformer än aktiebolag bör omfattas av vinstdelningen.
Utskottet kan för sin del vitsorda att investmentföretagen i förhållande till
andra företag som också omfattas av systemet i viss mån intar en särställning
eftersom de inte driver någon egentlig näringsverksamhet och saknar de
möjligheter till resultatutjämning inom vinstdelningssystemet som andra
aktiebolag i allmänhet har.

Detta förhållande bör dock inte medföra att investmentföretagen undantas
från vinstdelningssystemet. En pålaga av vinstdelningsskattens natur bör
enligt utskottets mening gälla med så få undantag som möjligt. Ett
undantagande av förvaltningsbolagen från skattskyldighet kan bl. a. i
situationer då bolaget ingår som moder- eller dotterföretag i en koncern
skapa möjligheter till skatteundandragande genom ekonomiska transaktioner
av skilda slag. Utskottet anser således att förvaltningsbolagen, i varje fall
i ett inledningsskede och i avvaktan på närmare erfarenheter av den nya
lagstiftningen, bör omfattas av bestämmelserna.

Fideikommissariernas intresseorganisation kritiserar i en till utskottet
inlämnad skrivelse det förhållandet att bildandet av fideikommissbolag med
det föreslagna vinstdelningssystemet försvåras. Organisationen framhåller
att bolagets förvärv av fast egendom regelmässigt sker mot reverser till
betydande belopp och att till följd av inflationseffekterna på skulderna höga
reala vinster uppkommer. Detta bör enligt organisationen avhjälpas genom
att skuld som uppkommit i samband med förvärv genom tillskott enligt lagen
om fideikommiss utesluts vid beräkningen av det reala resultatet, till den del
skulden avser annat än byggnad.

Som utskottet anfört tidigare torde det inte kunna undvikas att övergången
till en real beskattning kommer att innebära problem. Dessa bör enligt
utskottets mening emellertid belysas närmare mot bakgrund av kommande
erfarenheter av bestämmelserna. De skatteeffekter som organisationen
påtalar utgör en naturlig följd av de nya principerna, och de åberopade
omständigheterna utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för
att nu delvis undanta fideikommissbolagen från vinstdelningsskatt.

Sveriges hotell- och restaurangförbund (SHR) har vänt sig mot att
inflationsberäkningen för byggnader - i motsats till vad som föreslås för
inventarier - konstruerats på ett sådant sätt att hotellnäringen kommer att
drabbas av vinstdelningsskatt i samband med lånefinansierade nyinvesteringar
på ett helt annat sätt än exempelvis industriföretag som investerar i
inventarier. Vinstdelningssystemet medför enligt förbundet också andra
snedvridande effekter som kan leda till att byggnader för hotelländamål i
framtiden endast kan ägas av grupper som inte ingår i vinstdelningssystemet.

Enligt vad utskottet erfarit föranleds skillnaderna i beräkningssättet för
inflationsavdraget mellan å ena sidan byggnader och å andra sidan inventarier
m. m. av främst tekniska skäl. Avsikten är emellertid att resultatet på

SkU 1983/84:5 y

4

sikt skall bli likvärdigt. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att nu
bedöma hur reglerna i detalj kommer att slå för olika branscher och hur de
kommer att påverka konkurrenssituationer mellan olika företag. Som
framhålls i propositionen är det naturligt att hithörande problem tas upp till
förnyad prövning efter någon tids erfaranhet av reglerna.

Representanter för PK-banken har i skrivelse till och vid uppvaktning inför
utskottet framhållit att den konstruktion för fribeloppet som valts i propositionen
medför att PK-banken i förhållande till övriga banker kommer i en
ogynnsam situation. Man fäster därvid uppmärksamheten på den speciella
samarbetsform som råder mellan PK-banken och den från vinstdelningssystemet
undantagna postbanken och som innebär att PK-banken via en
kostnadsersättning betalar för de banktjänster postverket utför. Av denna
ersättning avser mellan 330 och 350 milj. kr. gottgörelse för direkta
lönekostnader, som PK- banken inte kan ta med i det underlag på vilket det
lönebaserade fribeloppet beräknas.

Utskottet kan ha viss förståelse för de av PK-banken framförda synpunkterna.
Vinstdelningssystemet bör emellertid enligt utskottets mening med
hänsyn till sin konstruktion gälla så generellt som möjligt. Det torde f. ö.
finnas många andra fall där företag köper tjänster av utomstående -exempelvis underleverantörer - och där således belopp som i realiteten utgör
lönekostnader inte kan inräknas i underlaget för fribeloppet. Utskottet vill
emellertid inte bestrida att det av PK-banken påtalade förhållandet kan
innebära en olägenhet. Enligt utskottets mening bör man dock avvakta de
närmare erfarenheterna av bestämmelserna innan man inför en dispensregel
av den art banken åsyftar.

På grund av det anförda anser skatteutskottet sig böra förorda att
finansutskottet tillstyrker förslaget om vinstdelningsskatt och avstyrker de
motionsyrkanden som innebär avslag på propositionen i denna del. Av vad
utskottet tidigare anfört och av uttalanden under remissbehandlingen av
vinstdelningsförslaget framgår att kritik i vissa hänseenden kan riktas mot
vinstdelningsskatten. Vid en samlad bedömning kan emellertid - som också
lagrådet framhåller - de påtalade olägenheterna inte anses vara av sådan
styrka att man bör avstå från den reala vinstbeskattningen. Med hänsyn till
att realbeskattning är en principiell nyhet i det svenska skattesystemet är det
av naturliga skäl angeläget att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen
av de nya bestämmelserna och efter någon tids erfarenhet tar upp förslagets
olika detaljer till förnyad prövning.

I två motioner som väckts med anledning av propositionen har ställts
yrkanden som syftar till att underlätta personligt ägande av aktier. Sålunda
begär Ulf Adelsohn m. fl. (m) i motion 204 ett tillkännagivande av riksdagen
om skattefondssparandets betydelse i sådant hänseende. Samma motionärer
föreslår också vissa konkreta åtgärder för att främja aktiesparande, nämligen
borttagande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, andra och enklare
regler för beskattning av realisationsvinst samt stimulanser av aktiefondsspa -

SkU 1983/84:5 y

5

rande och företagsanknutna vinstdelningssystem. Jan-Erik Wikström m. fl.
(fp) begär i motion 224 att skattereduktion för aktieutdelning återinförs, att
dubbelbeskattningen av aktier slopas och att förmögenhetsskatten på
arbetande kapital i mindre och medelstora företag avskaffas.

Utskottet har nyligen haft att ta ställning till likartade motionsyrkanden
och vill i dessa frågor endast hänvisa till sitt yttrande 1983/84:1 y till
finansutskottet om allemanssparande! och sitt betänkande 1982/83:55. Enligt
utskottets uppfattning saknas skäl att i detta sammanhang ompröva dessa
frågor. Utskottet anser således att finansutskottet bör avstyrka bifall till alla
dessa yrkanden.

Enligt 11 § e) lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall sådan
fond återföras till beskattning om företaget vid beskattningsårets utgång inte
driver jordbruk eller rörelse. Utskottet anser att detta författningsrum bör ha
samma lydelse som motsvarande bestämmelse i lagen (1982:1185) om
inbetalning på särskilt investeringskonto. Denna fråga bör enligt utskottets
mening regleras samtidigt med de nu aktuella ändringarna i lagen. Utskottet
kommer därför att tillställa finansutskottet förslag till författningsändring.

Stockholm den 1 december 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s)* , Karl Björzén (m)* , Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

Knut Wachtmeister, Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser att det avsnitt av utskottets yttrande som
börjar på s. 2 med ”Skatteutskottet anser” och slutar på s. 5 med ”dessa
yrkanden” bort ha följande lydelse:

Löntagarfondernas väsentligaste uppgift sägs i propositionen vara att
skapa en fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och stabiliseringspolitik.
Genom vinstdelningen skall - menar man - fonderna bidra till att minska de
fördelningspolitiska motsättningarna och därmed ge löntagarnas organisationer
bättre förutsättningar att medverka till att bevara en hög lönsamhet i
näringslivet. Fondernas inträde på aktiemarknaden kan enligt regeringens
uppfattning motverka att en höjd efterfrågan på riskkapital verkar uppres -

SkU 1983/84:5 y

6

sande på kapitalavkastningskravet, vilket skulle hämma företagens expansionsförmåga.

Enligt utskottets mening kommer fonderna inte att kunna tillgodose det
avsedda syftet. Tvärtom talar sannolikheten för att effekterna kommer att bli
rakt motsatta dem man säger sig vilja uppnå.

De utredningar vilkas förslag ligger till grund för propositionen har - och
det påpekas f. ö. också av lagrådet - inte varit förutsättningslösa i den
meningen att de sakkunniga haft att ta ställning till om ett löntagarfondsystem
bör införas eller inte. Vinstdelningsgruppens arbete har remissbehandlats
för sig och de båda andras - placeringsutredningens och fondgruppens -gemensamt. Det betyder att remissinstanserna inte varit i tillfälle att yttra sig
över ett förutsättningslöst och samlat förslag till löntagarfonder. Detta
förhållande - liksom den anmärkningsvärt korta remisstiden - har också
starkt kritiserats vid remissbehandlingen.

Den principiella frågan huruvida ett löntagarfondssystem över huvud taget
bör införas eller inte prövas av finansutskottet. Skatteutskottet anser sig
därför böra begränsa sig till att granska den i propositionen föreslagna
lösningen för att finansiera fondsystemet.

Vid en sådan granskning kan utskottet inledningsvis konstatera att
regeringen valt en utomordentligt komplicerad modell för beräkning av
vinstdelningsskatten. Den skall nämligen fastställas i tre olika steg, av vilka
ett innebär att det nominella resultatet (dvs. resultatet efter avdrag för årets
inkomstskatt och tillägg för påförd kommunalskatt, förlust- och stimulansavdrag
samt avsättning till lagerreserv) skall räknas om till ett s. k. realt
resultat. För att få fram detta måste man göra ett mot årets inflation svarande
avdrag på bl. a. lager, byggnader, inventarier och monetära tillgångar samt
ett tillägg för årets inflationseffekter på ingående skulder. Att en sådan
beräkningsmetod i ett i övrigt nominellt system kommer att leda till ett
orimligt merarbete för såväl berörda företag som taxeringsmyndigheter säger
sig självt. Till saken hör också att beräkningen måste göras av en mängd
företag uteslutande i syfte att styrka att vinstdelningsskatt inte skall erläggas.
Det måste därför antas att konsultföretagen får svårigheter att hinna med alla
de uppdrag som den nya lagstiftningen kan väntas medföra.

Förslaget till vinstdelningsskatt strider således enligt utskottets mening
klart mot regeringens egna uttalanden om nödvändigheten av att bestämmelser
och administrativa rutiner på bl. a. skatteområdet inte utvecklas i en från
kontrollsynpunkt komplicerad riktning (jfr Dir 1982:27). Redan av formella
skäl bör därför förslaget om vinstdelningsskatt avvisas.

Aven från materiell synpunkt kan emellertid grava anmärkningar riktas
mot vinstdelningssystemet. Vinstdelningsmodellen i kombination med en
bibehållen företagsbeskattning innebär en progressiv beskattning av bolagsvinster.
Det torde inte kunna bestridas att en sådan beskattning kommer att
försämra företagens likviditet, minska deras investeringsvilja och ha en
negativ inverkan på deras internationella konkurrensförmåga samtidigt som

SkU 1983/84:5 y

7

statens och kommunernas skatteunderlag påverkas negativt. I sammanhanget
bör erinras om att frågan om en progressiv bolagsskatt tidigare prövats
bl. a. av företagsskatteberedningen men att tanken på en sådan skatt
avvisats.

Vinstdelningsskatten är inte heller konkurrensneutral, och denna brist på
neutralitet gäller såväl mellan företag som drivs i olika företagsformer som
mellan olika företag inom en och samma företagsform. Skatten kommer
särskilt hårt att drabba företag med goda utvecklingsmöjligheter och låg
kapitalbildning. Den kommer också att ha olika effekter beroende på vilka
slag av tillgångar som dominerar i ett företag. Företag med ett stort inslag av
byggnader och markanläggningar i balansräkningen kommer - särskilt i
samband med investeringar - att drabbas hårt jämfört med företag med stora
inventarietillgångar. Ett belopp motsvarande inflationen på nominella
skulder kommer nämligen att betraktas som intäkt samtidigt som avskrivningen
på byggnadsinvesteringarna blir obetydlig. Även om företaget inte
visar någon nominell vinst kan det således bli skyldigt betala vinstdelningsskatt.

Andra påtagliga brister är att vinstdelningssystemet inte medger vare sig
att företagen utjämnar förluster mellan olika år eller att de lämnar
koncernbidrag i särskild ordning. En annan svaghet är att frågan vilka företag
som skall omfattas av vinstdelningssystemet uppenbarligen inte utretts
tillfredsställande. Detta bestyrks f. ö. av vad som framkommit vid uppvaktning
inför utskottet av representanter för investmentbolagen.

I den proposition med förslag till lag om skärpt realisationsvinstskatt och
omsättningsskatt på aktier som nyligen behandlats av riksdagen understryker
finansministern att en god kursutveckling på börsen underlättar företagens
försörjning med riskkapital och därför är av allmänt intresse. Han understryker
också att ett brett intresse för aktiesparande är från allmänna utgångspunkter
positivt och bör uppmuntras.

Riksdagen har genom flera beslut som på regeringens initiativ tagits under
senare tid allvarligt försämrat möjligheterna för enskilt sparande i aktier.
Mot den bakgrunden finner utskottet det mycket anmärkningsvärt att man
nu lägger ett förslag som kommer att ytterligare avsevärt minska intresset för
aktiesparande och därmed försämra företagens möjligheter att erhålla
riskvilligt kapital.

På grund av det anförda och vad som i övrigt framkommit vid uppvaktningar
inför utskottet anser utskottet sig böra förorda att förslaget om vinstdelningsskatt
avvisas också av materiella skäl.

Om finansutskottets majoritet skulle finna att ett system med löntagarfonder
bör införas måste enligt skatteutskottets mening finansutskottet mot
bakgrund av vad tidigare anförts under alla förhållanden välja en annan
finansieringskälla än vinstdelningsskatten.

Av skatteutskottets tidigare uttalanden framgår att utskottet anser det
angeläget att man på olika sätt underlättar företagandets villkor. De förslag

SkU 1983/84:5 y

8

till åtgärder i sådant syfte som läggs i partimotionerna från m och fp är enligt
utskottets mening värda beaktande. Utskottet anser därför att finansutskottet
bör tillstyrka de i motionerna framförda förslagen om återinförande av
skattefondssparandet och av skattereduktion för aktieutdelning samt om
stimulanser till företagsanknutna vinstdelningssystem. Skatteutskottet anser
också att förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet i små och
medelstora företag bör tas bort. Det sistnämnda får anses så mycket mer
angeläget som förmögenhetsskatten avsevärt skärpts fr. o. m. 1984 års
taxering. Den i folkpartimotionen aktualiserade frågan om dubbelbeskattning
av aktier är värd att närmare pröva. Skatteutskottet föreslår därför att
finansutskottet tillstyrker en utredning av frågan.

mlnab/gotab Stockholm 1983 77352