yttr 1983/84 sku4y y

Yttrande 1983/84:sku4y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

SkU 1983/84:4 y

Skatteutskottets yttrande
1983/83:4 y

över förslag om höjning av den särskilda oljeavgiften m. m. (prop.
1983/84:62)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:62 om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja,
in. m. samt för investeringar inom energiområdet i vad avser lagförslagen
och följdmotioner får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås en höjning av den nu gällande avgiften för
oljeprodukter med 10 kr. per kubikmeter, varav 4 kr. är avsedda för
oljeersättningsfonden, 2 kr. för energiforskningsfonden och 4 kr. för åtgärder
mot försurning. Vidare föreslås att avgiften skall omfatta även bensin och
kol och att en ny avgift skall införas för elektricitet från kärnkraftverk.
Avgiften på bensin, som föreslås utgå med 6 öre per liter, är avsedd att
fördelas så att 1 öre tillförs oljeersättningsfonden, 2 öre oljepro^pekteringsfonden
och 3 öre energiforskningsfonden. Avgiften på kol - 10 kr. per ton -och elektricitet från kärnkraftverk - 0,2 öre per kWh - föreslås i sin helhet
tillfalla energiforskningsfonden.

Syftet är att återställa inflödet av pengar till fonderna och till åtgärderna
mot försurning och att finansiera kostnaderna för investeringsprogrammet
för år 1984.

För att förbättra överblicken över systemet förordar energiministern att
behållningen av fonderna tillförs en inkomsttitel på statsbudgeten benämnd
Särskild avgift på oljeprodukter, m. m. Förslaget innebär dessutom en
fullständig samordning av avdragsreglerna i lagen om särskild avgift för
oljeprodukter - som i fortsättningen skall benämnas lagen om särskild avgift
för oljeprodukter och kol - och motsvarande bestämmelser i energiskattelagen.
Avgiften på elektricitet från kärnkraftverk föreslås bli reglerad i en
särskild lag, som utformats efter förebild av lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft.

Samtliga borgerliga partier-m i motion 184 av Erik Flovhammarm. fl., fp
i motion 183 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson och c i motion 185 av
Tage Sundkvist m. fl. - har kritiserat propositionen för avsaknaden av en
redovisning av medelsbehovet och en beräkning av den förväntade inkomstökningen.
C och fp accepterar i och för sig att de berörda ändamålen
finansieras med avgifter, medan m anser att avgiften bör avskaffas och att
projekten framdeles bör finansieras genom specifika anslag över statsbudgeten.

Vad gäller avgiftsbeläggningen av de olika energislagen motsätter sig alla
de borgerliga partierna att en avgift införs för bensin. I motion 177 av Lars

1 Riksdagen 1983184. ösarn!. Nr 4 y

SkU 1983/84:4 y

2

Werner m. fl. (vpk) accepteras avgiften på bensin men motionärerna yrkar
att inkomsterna av den skall fördelas på ett annat sätt än som föreslagits i
propositionen.

Erik Hovhammar m. fl. (m) yrkar i motion 184 även avslag på avgiftshöjningen
för olja och på de nya avgifterna för kol och elektricitet från
kärnkraftverk. Vpk yrkar att höjningen för olja skall begränsas till 8 kr. per
kubikmeter och fördelas annorlunda än som föreslagits i propositionen.
Beträffande kol accepterar vpk avgiften men anser att också den skall
användas på ett annat sätt än enligt förslaget i propositionen. När det gäller
elektricitet från kärnkraftverk yrkar vpk en högre avgift, nämligen 0,5 öre
per kWh och en annan användning än enligt propositionen. Slutligen har vpk
begärt ett uttalande av riksdagen att någon avgift på naturgas inte bör komma
i fråga ens på längre sikt.

Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt uttalande i samband med ett
tidigare förslag till höjning av den särskilda oljeavgiften (SkU 1982/83:3 y). 1
yttrandet uttalade utskottet bl. a. följande.

Skatteutskottet vill först konstatera att tre olika utskott har behandlat
frågor rörande den särskilda oljeavgiften under 1982. Tidigare under detta år
har näringsutskottet, skatteutskottet och försvarsutskottet behandlat olika
ändringar av denna avgift i yttranden eller betänkanden. Detta förhållande i
förening med de principiella invändningar som förs fram i motion 99
understryker behovet av en sådan klarare gränsdragning mellan utskottens
kompetensområden i fråga om skatter och avgifter som utskottet förordat i
annat sammanhang.

Beträffande den aktuella avgiftshöjningen är det uppenbart att näringsutskottets
prövning av frågan om särskilt stöd till torveldade anläggningar är
beroende av möjligheten att fiansiera ett sådant stöd. Av propositionen
framgår att oljeersättningsfonden skall tillföras ett engångsbelopp på 200
milj. kr. genom att den särskilda oljeavgiften höjs med 13 kr. per
kubikmeter. Däremot framgår det inte att någon sänkning av avgiften skall
äga rum när fonden väl fått sina medel. Skatteutskottet finner det högst
sannolikt att det senare kan uppstå andra medelsbehov på energisektorn som
kan behöva tillgodoses genom den nu föreslagna avgiftshöjningen.

Utskottet vill emellertid mot bakgrund av de ovan angivna konsekvenserna
ifrågasätta om inte systemet med avgiftsfinansierade fonder på längre sikt
bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten. Såväl möjligheterna
till överblick över statens finansieringsmetoder som riksdagens utgiftskontroll
skulle enligt skatteutskottets mening vinna på en sådan åtgärd.

Mot bakgrund av detta yttrande anser skatteutskottet att den föreslagna
samordningen med energiskattelagen är en positiv åtgärd. Även den
aviserade redovisningen i statsbudgeten av behållningen på fonderna finner
utskottet vara ett steg i rätt riktning. Beträffande förslaget om en höjning av
avgiften på nu avgiftsbelagda produkter och en utbyggnad av avgiften till att
avse nya produkter vill utskottet, nu liksom tidigare, stryka under behovet av
en klarare gränsdragning mellan skatter och avgifter och framhålla att

SkU 1983/84:4 y

3

specialdestinering av skatter bör undvikas. Utskottet vill emellertid f. n. inte
motsätta sig att de angivna ändamålen avgiftsfinansieras på sätt som
föreslagits. Om näringsutskottet anser att medel bör tillskjutas för dessa
ändamål i den omfattning som begärs, bör näringsutskottet enligt utskottet
även tillstyrka att avgiften höjs och byggs ut i enlighet med energiministerns
förslag. Näringsutskottet bör således i så fall, enligt skatteutskottets mening,
tillstyrka propositionen och avstyrka såväl de borgerliga partiernas avslagsyrkanden
som vpk:s yrkanden om andra avgiftsnivåer än de som föreslagits i
propositionen.

I propositionen uttalar energiministern som sin mening att en avgift på sikt
bör införas även på naturgas. Avsikten är dock inte att riksdagen nu skall ta
ställning till denna fråga. Utskottet finner inte heller skäl till ett ställningstagande
i detta sammanhang, och vpk:s yrkande på denna punkt bör således
enligt utskottet inte föranleda någon åtgärd.

Göran Riegnell m. fl. (m) har i motion 1195 från föregående riksmöte,
vilken hänvisats till skatteutskottet, yrkat att riksdagen skall ge till känna att
avgift inte skall utgå för olja som används i fartyg i växeltrafik. Motionen,
som torde vara tillgodosedd genom förslaget i propositionen om en
samordning av avdragsreglerna med energiskattelagens bestämmelser, bör
enligt utskottet behandlas i anslutning till propositionen. Utskottet överlämnar
därför motionen till näringsutskottet.

Stockholm den 1 december 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s)*, Karl
Björzén (m)*, Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)
och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande meningar

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla
m) anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med "Mot
bakgrund” och slutar på s. 3 med "i propositionen” bort ha följande lydelse.

Av utskottets yttrande 1982 framgår att systemet med avgiftsfinansierade
fonder bör ersättas med generella skatter och anslag över budgeten. Denna
ståndpunkt hävdades ännu mera bestämt av m:s ledamöter i utskottet i en

SkU 1983/84:4 y

4

avvikande mening till yttrandet. Redan av denna anledning anser utskottet
att förslaget om en höjning och utbyggnad av avgiften bör avslås.

Därtill kommer det anmärkningsvärda förhållande som påpekats i motion
184, att det i propositionen inte redovisas någon beräkning av de intäktsökningar
som kan följa av avgiftsökningarna. Även medelsbehovet är mycket
bristfälligt redovisat. En grov överslagsberäkning ger vid handen att
avgiftshöjningarna torde inbringa uppskattningsvis 450 milj. kr. per år. Det
föreligger enligt utskottets uppfattning inte något behov av en så kraftig,
ytterligare beskattning av energi.

Vad särskilt gäller den föreslagna avgiften för bensin vill utskottet erinra
om att avgift utgick även för bensin fram till den 1 juli 1982 då den
avskaffades i samband med att bensinskatten höjdes med motsvarande
belopp. Att återinföra avgiften för bensin så kort tid efter dess avskaffande
tyder på dålig planering. Då det som nämnts inte heller visats att avgiften
svarar mot något utgiftsbehov kan utskottet inte frigöra sig från misstanken
att regeringens avsikt är att något kompensera den uteblivna skattehöjningen
på bensin det senaste halvårsskiftet.

På grund av det sagda finner utskottet att näringsutskottet bör avstyrka
propositionen och motion 177 i fråga om avgifterna och tillstyrka motion 184 i
motsvarande delar och motionerna 183 och 185 såvitt avser avgiftsbeläggning
av bensin.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser
att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Mot bakgrund”
och slutar på s. 3 med ”i propositionen” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser det riktigt att de berörda fonderna, liksom åtgärderna mot
försurning, finansieras genom avgifter. Avsaknaden i propositionen av en
redovisning av medelsbehovet och en inkomstberäkning av avgiftshöjningarna
gör det emellertid svårt att ta ställning till om de föreslagna avgiftsnivåerna
är motiverade. Mycket tyder på att de leder till en överfinansiering. Enligt
utskottets uppfattning finns varken energipolitiska eller statsfinansiella skäl
för den föreslagna avgiftspålagan på bensin, som kommer att medföra en
prishöjning som framför allt drabbar boende i orter och regioner där inga
rimliga kollektiva resmöjligheter finns.

Vidare vill utskottet erinra om att avgift utgick även för bensin fram till den
1 juli 1982 då den avskaffades i samband med att bensinskatten höjdes med
motsvarande belopp. Att återinföra avgiften för bensin så kort tid efter dess
avskaffande tyder på dålig planering. Då det som nämnts inte heller visats att
avgiften svarar mot något utgiftsbehov kan utskottet inte frigöra sig från
misstanken att regeringens avsikt är att något kompensera den uteblivna
skattehöjningen på bensin det senaste halvårsskiftet.

På grund av det sagda finner utskottet att näringsutskottet bör, såvitt avser
en avgiftsbeläggning av bensin, tillstyrka motionerna 183, 184 och 185 och

SkU 1983/84:4 y

5

avstyrka propositionen. Beträffande avgifterna i övrigt vill utskottet inte
motsätta sig att näringsutskottet - om de ifrågavarande utgiftsbehoven
befinns motiverade - tillstyrker propositionen och avstyrker motion 184 och
yrkandena i motion 177 om andra avgiftsnivåer än som föreslagits i
propositionen.

minab/gotab Stockholm 1983 77315

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.