yttr 1983/84 sku3y y

Yttrande 1983/84:sku3y

SkU 1983/84:3 y

Skatteutskottets yttrande
1983/84:3 y

om avdragsreglerna för reparation och underhåll av byggnad i vissa
fall (prop. 1983/84:40 bil. 9)

Till bostadsutskottet

I bostadsdepartementets bilaga av proposition 1983/84:40 Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder (bilaga 9) föreslås i avsnitt 1.2.4.4 bl. a. vissa
ändrade skatteregler i fråga om reparationsavdrag. Med hänsyn till att
skattelagstiftningsärendet har relativt begränsad betydelse och bör ses i ett
bostadspolitiskt sammanhang har det befunnits lämpligt att hela propositionsbilagan,
inkl. skattefrågorna, remitteras till bostadsutskottet. Sedan
bostadsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
såvitt avser skatteförslaget får skatteutskottet anföra följande.

Bostadsministern föreslår i propositionen ett särskilt statligt räntestöd i
form av årliga räntebidrag för gemensamt underhåll, reparation och energibesparande
åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Avsikten är att stödet skall
lämnas till i första hand alla allmännyttiga bostadsföretag och andra ägare av
schablonbeskattade fastigheter med undantag för egnahemsägare. Även
ägare av konventionellt beskattade hyreshus skall enligt förslaget kunna få
räntebidrag, men bidraget blir för deras del något lägre.

Syftet med den föreslagna utformningen är att utjämna vissa skillnader i
skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade flerbostadshus
och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fastigheter, som
har större möjligheter att utnyttja ränteavdrag. Detta åstadkoms genom att
räntestödet till konventionellt beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn
till att kostnaderna för underhåll m. m., för vilka stöd utgått, förutsätts bli
avskrivna genom normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara avdragsrätten
för de berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför
enligt propositionen slopas, om räntebidrag lämnas.

Samtliga borgerliga partier har i motioner - motion 90 av Ulf Adelsohn
m. fl. (m), motion 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) och motion 86 av
Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - yrkat avslag på propositionen i dessa delar.
Motionärerna kritiserar - utan att gå in på skattefrågor - den föreslagna
låneformen och det nya räntestödet.

Skatteutskottet, som finner att den angivna konstruktionen överensstämmer
med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud infördes
för reparationer som finansieras med hjälp av vissa statliga stödformer
(prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11), kan för sin del ställa sig bakom det
angivna syftet med förslaget och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen anför i en skrivelse att de konventionellt
beskattade fastighetsägarna missgynnas genom förslaget bl. a.
1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 3 y

SkU 1983/84:3 y

2

sorn en följd av att de aktuella byggnadsåtgärderna har en begränsad varaktighet
jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för
byggnadsåtgärderna måste erläggas i väsentligt snabbare takt än som motiverar
avskrivningstakten för byggnader. Utskottet vill med anledning härav
erinra om att utskottet vid sin bedömning år 1979 av motsvarande fråga
uttalade att det inte fanns tillräckliga skäl att förorda särskilda regler för
värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskostnader. I den nu
aktuella propositionen framhålls att avskrivning av underhåll enligt särskild
plan medför en omfattande förändring av beskattningen, som inte bara skulle
påverka beskattningen i samband med underhåll utan också beskattningen i
samband med ny- eller ombyggnad. I likhet med departementschefen finner
utskottet att en sådan förändring är allför omfattande för att kunna övervägas
i detta sammanhang. Därtill kommer, som tidigare nämnts, att det räntestöd
som föreslås i propositionen är avvägt med hänsyn till att kostnaderna för
underhåll m. m. skall avskrivas genom normala värdeminskningsavdrag.
Utskottet finner således att Byggnadsentreprenörföreningens skrivelse inte
bör föranleda någon åtgärd men förutsätter, nu liksom tidigare, att regeringen
uppmärksammar de praktiska erfarenheterna av reglerna och föreslår de
ändringar som kan komma att visa sig erforderliga.

I fråga om detaljutformningen av den aktuella ändringen i kommunalskattelagen
föreslår utskottet att ordet ”erhållits” byts ut mot ”beviljats”. I
sammanhanget vill utskottet framhålla att man vid den kommande utformningen
av bidragsbestämmelserna i möjligaste mån söker undvika att sådana
ändringar av taxeringarna som avses i punkt 8 av anvisningarna till 25 § KL
aktualiseras. I samband därmed bör också övervägas om anvisningarna
behöver förtydligas i något hänseende.

Stockholm den 22 november 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson
(s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

SkU 1983/84:3 y

3

Avvikande mening

Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c). Karl Björzén
(m), Kjell Johansson (fp), och Ewy Möller (m) anser

att det avsnitt i yttrandet som börjar på sid. 1 med ”Skatteutskottet, som”
och slutar på s. 2 med ”något hänseende.” bort ha följande lydelse:

Skatteutskottet finner att den kritik som framförts i motionerna mot den
föreslagna låneformen och det nya räntebidraget är befogad. Ett stöd med
den föreslagna utformningen bör därför enligt utskottets mening inte införas.

Skatteutskottet vill dessutom tillägga att den föreslagna skatteändringen
förefaller ogenomtänkt och att dess effekter har fått en dålig belysning i
propositionen. Ett problem som följer av förslaget är det som Byggnadsentreprenörföreningen
nämner i sin skrivelse, nämligen att de aktuella byggnadsåtgärderna
normalt har en mera begränsad varaktighet jämfört med
byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna
vanligen måste erläggas i väsentligt snabbare takt än den som motiverar
avskrivningstakten för byggnader. Redan detta förhållande sätter de konventionellt
beskattade fastighetsägarna i ett sämre läge än den andra
kategorin. En annan fråga som borde ha belysts mera ingående är verkningarna
i fråga om skatteplikten för räntebidraget enligt de nya reglerna om
beskattning av näringsbidrag (SFS 1983:311; prop. 1982/83:94, SkU 44) och
avdragsrätten för räntorna för olika kategorier fastighetsägare. Vidare har
man i propositionen helt förbigått frågan hur bestämmelserna i punkt 8 av
anvisningarna till 25 § KL om taxeringsändringar skall tillämpas i samband
med det nya lånet.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening - även om det
föreslagna räntebidraget införs - förslaget till ändrade skattebestämmelser
analyseras grundligare innan riksdagen tar ställning till det.

minab/gotab Stockholm 1983 77265