yttr 1983/84 sku12y y
Yttrande 1983/84:sku12y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SkU 1983/84:12 y
Skatteutskottets yttrande
1983/84:12 y
om återinförande av det särskilda forskningsavdraget (FoU- avdraget)
vid taxering till statlig inkomstskatt m. m.
Till näringsutskottet
Särskilt forskningsavdrag har sedan år 1973 medgivits enligt lagen
(1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt
(det s. k. FoU-avdraget). Avdraget har fr. o. m. 1983 års taxering varit
utformat som ett basavdrag om 5 % och ett ökningsavdrag om 30 %
beräknat på ett avgiftsunderlag motsvarande företagets lönekostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av forskningsresultat
m. m. I enlighet med ett regeringsförslag i proposition 1983/84:64
(SkU 1983/84:14) har riksdagen beslutat slopa avdragsrätten fr. o. m. 1985
års taxering.
I motion 1983/84:2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen väckt
med anledning av proposition 1983/84:107 om forskning-yrkas att riksdagen
beslutar återinföra FoU-avdraget. Samma yrkande återfinns i de med
anledning av proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse
väckta motionerna 1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) och
1983/84:2645 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Motion 2640 innehåller också
ett yrkande att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och
medelstora företag slopas.
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över dessa
motionsyrkanden.
Beslutet att slopa FoU-avdraget motiverades främst med att avdraget
mera kommit att fungera som en skattesubvention till FoU-intensiva företag
än som en verklig stimulans till ökat FoU-arbete och att därför endast en
mindre del av de betydande skatteintäkter som genom avdragsrätten
undandragits staten kommit den tekniska utvecklingen till godo. Riksdagens
beslut skall också ses mot bakgrund av att ett stöd till forskning som har
formen av en avdragsrätt vid taxeringen kan utgå först lång tid efter det att ett
beslut om forskningsinsatser fattas och att systemet med forskningsavdrag
genom avdragets konstruktion varit tekniskt komplicerat för såväl företagen
som taxeringsmyndigheterna. Enligt skatteutskottets mening saknar riksdagen
- särskilt mot bakgrund av de åtgärder i syfte att främja forsknings- och
utvecklingsverksamhet som föreslås i propositionerna 1983/84:107 och
1983/84:135 - anledning att frånträda sin uppfattning i denna fråga.
Vad särskilt angår frågan om förmögenhetsskatt på arbetande kapital i
mindre och medelstora företag vill utskottet erinra om att företagsskattekommittén
(B 1979:13) enligt sina direktiv har att undersöka vad som kan
1 Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr 12 y
SkU 1983/84:12 y
2
göras för att underlätta familjeföretagens försörjning med riskkapital.
Utskottet anser för sin del att de nu aktuella motionsyrkandena bör avslås.
Stockholm den 26 april 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller
(m).
Avvikande mening
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Beslutet att” och
slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
De skäl som i proposition 1983/84:64 åberopades till stöd för att slopa det
särskilda forskningsavdraget finner utskottet föga bärande. Avdraget infördes
visserligen som ett provisorium 1973. Mot bakgrund av de mycket
positiva erfarenheterna av avdraget permanentades det emellertid så sent
som i december 1981 med verkan fr. o. m. 1983 års taxering. 1981 års
riksdagsbeslut togs under bred parlamentarisk enighet - endast vpk motsatte
sig beslutet. Entydiga uttalanden från näringslivet visar också att FoUavdraget
haft stor betydelse såväl för den långsiktiga planeringen av
forskningsinsatser som för finansieringen av nya forskningsobjekt.
Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening all anledning
bibehålla FoU-avdraget även i fortsättningen.
Ett system med avdrag för forskningskostnader är enligt utskottets mening
att föredra även av den anledningen att företagen själva kan besluta om
forskningsinsatsernas omfattning och inriktning. Man slipper alltså den
byråkratiska kontroll och prövning som ett bidragssystem med nödvändighet
för med sig.
Frågan om förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och
medelstora företag har under en följd av år varit föremål för uppmärksamhet
i olika sammanhang. Redan i november 1981 föreslog företagsskattekommittén
att arbetande kapital i mindre och medelstora företag skulle helt
undantas från förmögenhetsskatt. Detta förslag godtogs i princip av en
majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget.
Det riskvilliga sparandets villkor har genom åtskilliga riksdagsbeslut under
SkU 1983/84:12 y
3
senare tid allvarligt försämrats. Skatteutskottet tänker bl. a. på slopandet av
den 30-procentiga skattereduktionen för aktieutdelning, den nya vinstdelningsskatten,
den skärpta beskattningen av realisationsvinst vid försäljning
av aktier och omsättningsskatten på sådana tillgångar. Härtill kommer den
betydande skärpning av förmögenhetsskatten som riksdagen beslutade
hösten 1982 och den ytterligare höjning av samma skatt vid 1984 års taxering
som beslutades i december förra året.
Mot den här bakgrunden måste det enligt utskottets mening anses mer
angeläget nu än någonsin tidigare att undanta det arbetande kapitalet i
mindre och medelstora företag från förmögenhetsskatt.
Utskottet anser således att de nu aktuella motionsyrkandena bör tillstyrkas.
minab/gotab 78518 Stockholm 1984
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.