yttr 1983/84 sfu4y y
Yttrande 1983/84:sfu4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
SfU 1983/84:4 y
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1983/84:4 y
över motionerna 1983/84:615 om utlandsstationerade tjänstemäns
socialförsäkringsförmåner och 1983/84:2198 om familjesituationen
vid offentlig utlandstjänstgöring
Till utrikesutskottet
Genom beslut den 7 februari 1984 har utrikesutskottet hemställt om
yttrande hos socialförsäkringsutskottet över motionerna 1983/84:615 av
Gullan Lindblad m. fl. (m) om utlandsstationerade statstjänstemäns socialförsäkringsförmåner
och 1983/84:2198 av Gunnel Jonäng (c) om familjesituationen
vid offentlig utlandstjänstgöring.
Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.
Anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet är relaterad till
bosättningsbegreppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Före den 1
juli 1982 saknades någon närmare bestämning av bosättningsbegreppet i
AFL. I praxis tillämpades emellertid den s. k. ettårsregeln. Denna innebar
att anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet vanligen bestod
under det första året efter avresan från Sverige även om utlandsvistelsen
redan från början var avsedd att vara längre tid än ett år. Efter beslut av
riksdagen (prop. 1981/82:199, SfU 16 och rskr 435) genomfördes från den 1
juli 1982 en ändring av bosättningsbegreppet, som därvid också infördes i
lagen om allmän försäkring. Fr. o. m. nämnda datum gäller att en person som
lämnar Sverige för att vistas utomlands anses bosatt här i landet endast om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Är utlandsvistelsen avsedd
att vara längre än ett år avförs personen från socialförsäkringssystemet
genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kan tjänas in av
svenska medborgare även om de är bosatta utomlands.
I den departementspromemoria (Ds S 1981:14) Socialförsäkring för vissa
utlandsanställda m. m. som låg till grund för ändringen av bosättningsbegreppet
föreslogs dock en särreglering beträffande utsänd arbetskraft. Den
närmare innebörden av förslaget var att den utsände skulle vara försäkrad
som om han vore bosatt och sysselsatt i Sverige under förutsättning att
utsändningstiden inte översteg tre år. För statligt anställda skulle inte någon
tidsgräns gälla. Medföljande familjemedlemmar skulle likaledes vara försäkrade
som om de vore bosatta här.
I propositionen lades emellertid inte fram något förslag om särregler för
utsänd arbetskraft.
Gullan Lindblad m. fl. framhåller i motion 615 att det är otillfredsställande
att utlandsstationerade statstjänstemän, som betalar full kommunal- och
statsskatt i Sverige, inte har samma sociala förmåner som hemmastationera
-
1 Riksdagen 1983184.11 sami. Nr4y
SfU 1983/84:4 y
2
de kollegor. Motionärerna begär därför förslag från regeringen till lösning av
utlandsstationerad UD-personals situation inom socialförsäkringen i syfte att
nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer. I motion
2198 av Gunnel Jonäng tas upp frågan om social trygghet för'medföljande
make/maka vid offentlig utlandstjänstgöring. Motionären pekar på att det
ofta är fråga om en medföljande maka som gör ett oavlönat arbete utomlands
och hon anser att man bör undersöka möjligheterna för dessa medföljande
att få ATP-poäng för sitt arbete utomlands. I motionen begärs skyndsamma
åtgärder från regeringen i enlighet med det anförda.
Utrikesdepartementet har hos socialdepartementet gjort framställning om
att en lagändring bör göras i lagen om allmän försäkring så att av staten
utsända tjänstemän och deras medföljande familjemedlemmar i fortsättningen
får kvarstå i försäkringskassan under utlandsstationering. Enligt vad
utskottet erfarit är denna fråga nu föremål för beredning inom socialdepartementet
i syfte att lägga fram förslag om en särreglering för utlandsstationerade
statstjänstemän. Utskottet anser det angeläget att frågan snarast får en
positiv lösning och förutsätter att beredningen inom regeringskansliet
bedrivs med skyndsamhet. Detta bör enligt utskottets uppfattning ges
regeringen till känna.
Såvitt gäller de problem som tagits upp i motion 2198 vill utskottet erinra
om att rätt till tilläggspension (ATP) grundas på inkomst av förvärvsarbete.
Enligt utskottets bedömning syftar motionen inte i första hand till särlösningar
inom ATP-systemet utan till möjligheter för medföljande make/maka att
få förvärvsinkomst. Denna fråga ligger dock utanför utskottets ämnesområde.
Stockholm den 13 mars 1984
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Gösta
Andersson (c), Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s),
Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Lena
Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Margö Ingvardsson (vpk), Gunhild
Bolander (c) och Rune Backlund (c).
minab/gotab 78165 Stockholm 1984
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.