yttr 1983/84 lu3y y
Yttrande 1983/84:lu3y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Lagutskottets yttrande
1983/84:3 y
över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning,
m. m.
Till näringsutskottet
Lagutskottet har den 14 februari 1984 avgivit yttrande (LU 1983/84:2 y)
över de i proposition 1983/84:84 framlagda förslagen till ändringar i
föreningslagen och aktiebolagslagen.
Sedan lagutskottet avgivit yttrandet har Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
inkommit med en skrivelse vari hemställs om förtydliganden av vissa
uttalanden i propositionen om avkastningen på förlagsinsatserna. Lagutskottet
som efter att ha tagit del av skrivelsen beslutat att avge ett kompletterande
yttrande får anföra följande.
Förlagsinsatserna skall enligt propositionen utgöra ett riskbärande kapital
och ha en mellanställning mellan medlemsinsatserna och det lånade kapitalet.
I motsats till vanliga förlagslån skall någon ränta inte betalas på
kapitalinsatserna utan avkastning skall utgå i form av vinstutdelning.
Utdelning i ekonomisk förening beslutas av föreningens stämma. Förutsättning
för att vinstutdelning skall få ske är enligt 18 § föreningslagen att en
fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret utvisar fritt eget
kapital som överstiger eventuellt redovisad förlust. Innan vinstutdelning får
ske skall från detta överskott vidare dras av vad som enligt lag eller
föreningens stadgar skall avsättas till bundet eget kapital. Hit hör obligatorisk
avsättning till reservfond (17 § föreningslagen). Vid bedömningen av
vilken vinstutdelning som får ske till medlemmarna måste också beaktas
föreningens konsolideringsbehov. Enligt 18 § tredje stycket föreningslagen
får vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse inte ske med
så stort belopp att utdelningen med hänsyn till konsolideringsbehovet och
föreningens likviditet strider mot god affärssed.
De kooperativa föreningarnas ändamål är inte främst att ge avkastning på
satsat kapital. Föreningarnas överskott fördelas därför vanligen genom
gottgörelse i form av tilläggsbetalning till medlemmarna för levererade
varor, s. k. efterlikvid, eller återbäring då varor sålts till medlemmarna.
Överskottet kan emellertid också delas ut i förhållande till vars och ens
insats. I 18 § andra stycket används för denna form av utdelning det något
missvisande uttrycket ränta på insats. Det är dock inte fråga om någon
verklig ränta utan en procentuell utdelning på det satsade kapitalet - i
propositionen (s. 161) benämnd insatsutdelning. Sådan utdelning är begränsad
till diskontot med tillägg av tre procentenheter.
Enligt propositionens förslag skall, som ovan nämns, avkastning på
1 Riksdagen 1983184. 8sami Nr3 y
LU 1983/84:3 y
2
förlagsinsatserna ske genom insatsutdelning. Den för medlemsinsatserna
stadgade begränsningen skall dock inte gälla för förlagsinsatserna. På de för
varje förlagsinsats utfärdade förlagsandelsbevisen skall anges den rätt till
utdelning som insatsen medför (16e § föreningslagen). Föreningens stadgar
skall föreskriva vad som skall gälla när förlagsinsatser finns.
LRF hänvisar i sin skrivelse till att i propositionen (s. 47) uttalas dels att
den för medlemsinsatserna gällande begränsningen av utdelningen inte skall
gälla för förlagsinsatserna och att föreningen och den som skjutit till en
förlagsinsats således bör kunna avtala om en högre avkastning, dels att avtal
också bör kunna träffas om att förlagsinsatserna skall ha förtur till utdelning
framför medlemskapitalet. Vidare hänvisas till förslaget att bankinspektionen
skall kunna ge de av de kooperativa organisationerna inom ramen för
allemanssparande! startade kapitalsparfonderna dispens att placera mer än
stadgade 10 % av medlen i förlagsandelsbevis och till uttalandet på s. 190 att
en förutsättning för dispens bör vara att placering sker i förlagsandelsbevis
”med fast avkastning”. LRF anser det oklart om i dessa uttalanden inläggs
något mer än ett påvisande av att utdelning på förlagsinsatser kan prioriteras
framför annan utdelning. LRF menar vidare att det bör klarläggas på vilket
sätt avkastningsfrågan kan regleras i förlagsandelsbeviset.
Utskottet vill med anledning av LRF:s skrivelse ånyo stryka under att
avkastningen på förlagsinsatserna inte skall utgå i form av årlig ränta utan i
form av utdelning ur årsvinsten sedan obligatorisk avsättning skett till bundet
kapital och för konsolideringsändamål. Föreningen har därför ingen möjlighet
att avtala om att avkastning årligen skall utbetalas med ett fast
procentuellt belopp. Eftersom ett avtal om framtida utdelning inte är rättsligt
bindande saknar företagen vidare möjlighet att träffa avtal om såväl att
utdelning årligen skall ske oavsett vinst som att utdelning skall ske från
tillgänglig vinst med ett fastställt procentuellt belopp. Föreningsstämman har
att årligen besluta om storleken av en utdelning, och stämman kan inte
genom föreskrift i stadgarna avhända sig denna uppgift.
Däremot kan i stadgarna regleras grunderna för fördelningen av uppkommen
vinst. Det är således möjligt att ange att fritt eget kapital skall efter
obligatorisk avsättning och så långt det räcker tas i anspråk för insatsutdelning.
Vidare kan föreskrivas att förlagsinsatserna skall ha företrädesrätt till
den årliga utdelningsbara vinsten upp till visst högsta tak framför utdelning
på medlemskapitalet och innan avsättning till gottgörelse i form av återbäring
eller efterlikvid.
Som ovan anförts skall det av föreningen utgivna förlagsandelsbeviset
bl. a. innehålla uppgift om den rätt till utdelning som insatsen medför. Om i
stadgarna tagits in föreskrifter motsvarande de ovan beskrivna bör i
andelsbeviset kunna anges att med förlagsinsatsen följer företrädesrätt till
årlig vinstutdelning intill ett årligt belopp som högst motsvarar diskontot med
tillägg av visst antal procentenheter beräknat på förlagsinsatsernas kapitalbelopp
före utdelning på medlemsinsatskapitalet och innan avsättning till
LU 1983/84:3 y
3
återbäring eller efterlikvid.
För att göra placeringen i förlagsinsatser något mer säker och mer attraktiv
skulle kunna övervägas att direkt i föreningslagen föreskriva en företrädesrätt
till vinstutdelning för förlagsinsatserna före medlemsinsatserna både när
det gäller insatsutdelning och särskild gottgörelse. Enligt utskottets mening
kan det dock i vissa situationer vara mindre lämpligt med en tvingande regel.
En föreskrift i föreningens stadgar om företrädesrätt i enlighet med vad ovan
beskrivits bör enligt utskottets mening ge ett tillräckligt säkert bedömningsunderlag
för den som avser att tillskjuta medel för förlagsinsatser.
När det gäller frågan om bankinspektionens rätt att ge dispens för vissa
kapitalsparfonder att placera större belopp i förlagsinsatser ankommer det
inte på lagutskottet att ange de närmare förutsättningarna härför. Utskottet
vill dock i anslutning till det tidigare anförda peka på att det inte är möjligt att
i enlighet med propositionens förslag som förutsättning för dispens kräva att
placeringen skall ske i förlagsinsatser med ”fast avkastning.”
Avslutningsvis vill utskottet något beröra en fråga som anknyter till
utskottets påpekande i det tidigare avgivna yttrandet att medlemskapitalet
kan komma att sjunka till en nivå under förlagsinsatskapitalet om flera
medlemmar lämnar en förening kort tid efter tillskottet av förlagsinsatser och
därvid får tillbaka sina insatser. Enligt 67 § föreningslagen skall beslut om
sådan ändring av föreningens stadgar som innebär att medlems rätt till
årsvinst inskränks fattas med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av
de röstande). Medlem som inte samtyckt till ändringen har enligt 68 § en
ovillkorlig rätt att utträda ur föreningen och, även för den händelse att
stadgarna föreskriver annat, rätt att få ut sin insats och beslutad vinstutdelning.
Beslut om företrädesrätt för förlagsinsatskapitalet innebär formellt en
inskränkning i medlems rätt till årsvinst och skall följaktligen fattas med
kvalificerad majoritet och ger enligt ovan medlem en särskild rätt till utträde.
Under ärendets beredning har framhållits att en ovillkorlig rätt till utträde
och uttag av insatsen skulle kunna föra med sig betydande nackdelar för
föreningen och motverka syftet med reformen. Det har därför ifrågasatts om
inte 68 § borde ändras så att den inte omfattar stadgebeslut om förlagsinsatser.
Enligt utskottets mening kan vissa skäl tala för en sådan ordning.
Härigenom skulle nämligen kunna undvikas att föreningens soliditet sjunker
och att förlagsinsatskapitalet får ett för stort reellt inflytande. Det bör
emellertid beaktas att bestämmelsen i 68 § är en minoritetsskyddsregel.
Enligt utskottets mening måste det föreligga mycket tungt vägande skäl för
att göra en inskränkning i minoritetsskyddet. Några sådana skäl har dock inte
förebragts i ärendet. Utskottet avstår därför ifrån att föreslå någon ändring.
Skulle det visa sig att gällande ordning kommer att i tillämpningen medföra
betydande problem utgår utskottet från att frågan kommer att prövas i första
LU 1983/84:3 y
4
hand i samband med beredningen av kooperationsutredningens förslag till ny
lag om kooperativa föreningar.
Stockholm den 22 mars 1984
På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG
Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Martin
Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Owe Andréasson
(s), Nic Grönvall (m)*, Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk),
Inga-Britt Johansson (s), Kersti Johansson (c) och Berit Löfstedt (s)*.
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
mlnab/gotab 78276 Stockholm 1984
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.