yttr 1983/84 lu2y y

Yttrande 1983/84:lu2y

LU 1983/84: 2 y

Lagutskottets yttrande
1983/84:2 y

över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning
m. m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning m. m.
och motioner med anledning av propositionen.

I propositionen konstateras att kooperationens kapitalförsörjning behöver
förbättras. I sådant syfte läggs fram förslag till ändringar i lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) som öppnar möjlighet
för föreningarna att ta till sig riskbärande kapital även från andra än
medlemmarna. På skatteområdet föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad
vinst i ekonomiska föreningar lindras. Dessutom föreslås vissa andra
ändringar i skattereglerna. Slutligen innehåller propositionen förslag till
lagändringar som skall göra det möjligt att tillföra föreningarna kapital från
fjärde fondstyrelsen och från allemanssparande!.

Lagutskottet har beslutat avge yttrande över förslaget till ändringar i
föreningslagen samt över ett förslag till ändring i aktiebolagslagen. De med
anledning av propositionen väckta motionerna berör inte dessa förslag.

Lagutskottet får anföra följande.

Förslaget till ändringar i föreningslagen innebär att kapital skall kunna
tillföras föreningarna genom särskilda kapitalinsatser (s.k. förlagsinsatser).
Deras sammanlagda belopp får uppgå till högst summan av gjorda
medlemsinsatser. Varje förlagsinsats skall vara bunden i föreningen i minst
fem år och med en uppsägningstid av minst två år i förväg. Med förlagsinsatserna
skall följa rätt till utdelning. Föreningarna skall med den som
tillskjutit en förlagsinsats kunna avtala om högre avkastning än som enligt
lagen är tillåten i fråga om medlemsinsats. Avtal skall också kunna träffas
om att förlagsinsatserna skall ha förtur till insatsränta framför medlemskapitalet.
I övrigt avses att förlagsinsatserna skall ha en mellanställning
mellan det lånade kapitalet och medlemsinsatserna sålunda att vid föreningens
upplösning förlagsinsatserna skall återbetalas före medlemsinsatserna
men endast i den mån överskott finns sedan samtliga borgenärer fått
sitt.

Innehavarna av förlagsandel har enligt förslaget inte rösträtt på föreningsstämman
och äger inte heller rätt till representation i styrelsen.
Inflytandet i föreningen inskränker sig för förlagsandelshavarnas del till en
rätt att klandra stämmobeslut samt en rätt att, om innehavet av förlagsan -

1 Riksdagen 1983184. 8 sami. Nr 2y

LU 1983/84:2 y

2

delarna representerar minst en tiondel av det totala insatskapitalet, påkalla
utseendet av en särskild revisor.

Utskottet konstaterar att förslaget till införandet av förlagsinsatser utgör
ett nytt inslag inom kooperationen och bryter mot den gällande principen
att behovet av egenkapital i rörelsen tillgodoses genom medlemsinsatser
och fonderade överskott. Förslaget har emellertid erhållit ett positivt mottagande
under remissbehandlingen.

Som framgår av redogörelsen ovan för förslaget får innehavare av förlagsandel
ett mycket begränsat inflytande i föreningen. Detta är nödvändigt
för att inte de kooperativa grundprinciperna skall äventyras och föreningarnas
nuvarande karaktär förändras. Det bör dock påpekas att innehavare
av förlagsandelar kan få ett större ekonomiskt inflytande än som
direkt följer av lagen. Enligt förslaget skall sålunda det sammanlagda
beloppet av förlagsinsatserna fa uppgå till högst summan av gjorda medlemsinsatser.
Maximiregeln tar emellertid endast sikte på tillskottsögonblicket.
Om ett flertal medlemmar lämnar en förening kort efter tillskottet
av förlagsinsatser och de avgående medlemmarna får tillbaka sina insatser
kommer medlemskapitalet att sjunka till en nivå under förlagsinsatskapitalet.
Denna situation medför inte att föreningen automatiskt måste betala
tillbaka någon del av förlagsinsatskapitalet. Däremot hindrar de föreslagna
bestämmelserna föreningen att skaffa nytt förlagsinsatskapital innan medlemskapitalet
har höjts till en nivå över förlagsinsatskapitalet.

Förslagen om högre avkastning för förlagsinsatskapitalet än medlemskapitalet
och om förtur för förlagsinsatskapitalet till insatsränta har tillkommit
i syfte att göra det attraktivt att satsa riskbärande kapital i en ekonomisk
förening. Som lagrådet påpekat får emellertid innehavare av förlagsandel
en i viss mån svag ställning och kan under ogynnsamma förhållanden
få svårt att rädda något av värdet av sin kapitalinsats. Detta sammanhänger
med förutom det bristande inflytandet i föreningen att förlagsinsatserna
genom sin natur av egenkapital i föreningen får en sämre ställning än
en vanlig borgenär. Den föreslagna ordningen innebär således vissa risker
för förluster till följd av misstag om vilken rättslig ställning som följer med
innehavet av en förlagsinsats. Som föredragande statsrådet framhåller (s.
49) kan det dock inte göras gällande att en förlagsinsats i något avgörande
hänseende ges en svagare ställning än vad som motiveras av karaktären av
riskbärande eget kapital och som är nödvändigt med hänsyn till strävan att
bibehålla föreningarnas kooperativa natur. Som förslaget är utformat torde
också förlagsinsatserna komma att främst utnyttjas av institutionella kapitalplacerare.

Utskottet kan från de synpunkter utskottet har att beakta inte finna att
det finns något att erinra mot förslaget till ändringar i föreningslagen.
Utskottet tillstyrker därför förslaget. Utskottet vill samtidigt erinra om att
kooperationsutredningen avser att inom kort lägga fram förslag till en helt
ny lag om ekonomiska föreningar. De nu föreslagna ändringarna har därför

LU 1983/84: 2 y

3

i viss mån en provisorisk karaktär. Utskottet utgår ifrån att - om det vid
tillämpningen av den nya ordningen skulle visa sig att lagen har vissa
brister eller i vissa hänseenden är mindre ändamålsenlig - en komplettering
kommer att ske i samband med beredningen av kooperationsutredningens
förslag.

Som utskottet inledningsvis anfört är avsikten att det nya allemanssparandet
skall utformas så att riskkapital kan förmedlas till kooperationen
genom kapitalsparfonderna. I propositionen tas också upp en annan fråga
med anknytning till allemanssparande!, nämligen det s. k. låneförbudet i 12
kap. 7 § aktiebolagslagen. Förbudet innebär att ett aktiebolag i princip inte
får lämna penninglån till den som äger aktier I bolaget eller till den som har
för avsikt att med hjälp av lånet förvärva aktier i bolaget. För den som har
andelar i en aktiefond eller i en icke företagsanknuten aktiesparfond gäller
emellertid det undantaget att andelsinnehavaren inte räknas som aktieägare
i ett bolag vars aktier ingår i fonden. I propositionen föreslås den
ändringen i aktiebolagslagen att undantaget från låneförbudet skall gälla
även kapitalsparfonderna. Utskottet, som inte kan finna att det finns några
skäl att behandla andelar i kapitalsparfonderna annorlunda än andelar i
aktiesparfonder, tillstyrker propositionen även i denna del.

Stockholm den 14 februari 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson
(s), Martin Olsson (s), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m)*, Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c)*, Owe Andréasson (s), Nic Grönvall
(m)*, Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Inga-Britt Johansson (s)
och Ulla-Britt Carlsson (s)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984