yttr 1983/84 ku1y y

Yttrande 1983/84:ku1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

KU 1983/84:1 y

Konstitutionsutskottets yttrande
1983/84:1 y

över motioner om riksdagens revisorers granskningsbefogenheter

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över

dels motion 1982/83:359 av John Andersson (vpk) om riksdagens revisorers
förslag i anslutning till granskning av domänverket (Förs. 1982/83:12,
behandlat i NU 1982/83:49),

dels motion 1982/83:2170 av Margaretha af Ugglas (m) och Arne Andersson
(m) i Ljung om granskningen av statsverksamhet som bedrivs i
bolagsform.

I båda motionerna understryks vikten av att riksdagens revisorer snarast
ges ökade befogenheter att granska sådan statlig verksamhet som bedrivs i
aktiebolags- eller stiftelseform. Revisorerna har i yttrande till finansutskottet
över motionerna gett uttryck för samma uppfattning och föreslår i detta syfte
en ändring i lagen (RFS 1975:9) med instruktion för riksdagens revisorer.

Utskottet vill från de synpunkter utskottet i första hand har att företräda
framhålla att regeringsformens bestämmelse om riksdagens revisorer (12
kap. 7 §) inte hindrar att revisorerna tilläggs rätt att granska också sådan
statlig verksamhet som bedrivs i bolagsform.

Enligt utskottets mening kan tungt vägande skäl anföras för att tillägga
revisorerna en sådan granskningsrätt. Utskottet vill i sammanhanget erinra
om att utskottet vid sin granskning av statsrådens ämbetsutövning och
regeringsärendenas handläggning vid flera tillfällen uppmärksammat problem
med anknytning till statsmakternas behov av kontroll och insyn i den
statliga eller statsunderstödda bolagsverksamheten (se t. ex. KU 1980/81:25
s. 48 och 1982/83:30 s. 26). Utskottet är emellertid medvetet om att de
statliga bolagens intresse av att arbeta på samma villkor som andra företag
måste beaktas liksom frågor av civilrättslig karaktär.

Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté
för att utreda frågan om ledningen av de statliga myndigheterna. Kommittén
skall enligt sina direktiv (1983:48) bl. a. se över relationerna mellan
riksdagen, regeringen, fackdepartementen och myndigheterna samt de bolag
och andra juridiska personer som ligger under myndigheterna samt de
styrmöjligheter som bör finnas.

Det bör vidare erinras om att i den översyn av JO-ämbetet som den tidigare
i år tillsatta JO-utredningen skall företa även ingår att undersöka möjligheterna
till samarbete mellan JO och riksdagens revisorer (KU 1982/83:7 s. 9).

Konstitutionsutskottet vill mot bakgrund av det anförda som sin mening

1 Riksdagen 1983/84. 4 sami. Nr 1 y

KU 1983/84:1 y

2

framhålla vikten av att problemen kring den offentliga insynen i den statliga
företagsverksamheten får en lösning. Enligt utskottets mening får det
förutsättas att frågan blir föremål för ett ingående studium i det utredningsarbete
som nu påbörjats. Det bör ankomma på finansutskottet att ta ställning
till om det härutöver är påkallat att vidta ytterligare åtgärder med anledning
av motionerna.

Stockholm den 12 oktober 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Ingvar Björk (s),
Bengt Kindbom (c) och Gunnar Nilsson i Eslöv (s).

minab/gotab Stockholm 1983 75955

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.