yttr 1983/84 kru1y y

Yttrande 1983/84:kru1y

KrU 1983/84:1 y

Kulturutskottets yttrande
1983/84:1 y

om försök med kabelsändning av satellitprogram (prop. 1983/84:91)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 31 januari 1984 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:91 om försök
med kabelsändning av satellitprogram samt motionerna 1983/84:582 och
1983/84:938.

Leif Andersson, ordförande i massmediekommittén och Rolf Jaensson,
teknisk sakkunnig i kommitténs sekretariat har inför utskottet lämnat
upplysningar i ärendet.

Propositionen

Den i propositionen föreslagna lagen avser utsändning i kabelnät av
program som riktar sig till allmänheten och som har mottagits från en s. k.
kommunikationssatellit, dvs. en satellit i fast trafik.

Lagen är tidsbegränsad och skall gälla till utgången av år 1985.

I propositionen erinras om att signaler från kommunikationssatelliter inte
är avsedda att tas emot direkt av allmänheten utan överförs till vissa särskilt
angivna jordstationer från vilka signalerna kan spridas vidare till
allmänheten. Rundradio enligt det internationella radioreglementet blir det
fråga om först när signalerna avses kunna tas emot direkt av allmänheten.

Den som handhar vidaresändningen till allmänheten är därför principiellt i
samma situation som ett programföretag.

Lagförslaget är föranlett av en framställning från den lokala samrådsgrupp
som leder försöket med kabelsänd radio och TV i Lund. Samrådsgruppen
önskar att möjlighet skall skapas att ta emot och vidaresända TV-program
från de europeiska kommunikationssatelliterna.

Skrivelsen har remissbehandlats. De tre remissinstanserna - televerket,
massmediekommittén (U 1982:07) och Sveriges Radio AB - ställer sig
positiva till samrådsgruppens förslag.

I propositionen erinras om att massmediekommittén har i uppgift bl. a. att
överväga vad som bör gälla för vidarespridning till allmänheten av
sändningar från kommunikationssatelliter. Föredragande statsrådet anser
att det är angeläget att kommittén i sina överväganden kan utnyttja
erfarenheterna från försöksverksamheten i Lund även med avseende på
program som sänds via kommunikationssatelliter. Härigenom skulle såväl
kommittén som regering och riksdag få ett bättre beslutsunderlag.

Som skäl för att det krävs en särskild lagstiftning för denna

1 Riksdagen 1983/84.13 sami. Nr 1 y

KrU 1983/84:1 y

2

sändningsverksamhet anför föredragande statsrådet att det inte har någon
betydelse att programinnehållet enligt den ursprungliga sändarens avsikt
eller önskemål skall nå ut till så många personer som möjligt, dvs. är avsett
för allmänheten i denna mening. Avgörande är i stället att den sändning i
teknisk bemärkelse som sker från markstationen till satelliten eller från
satelliten till en annan markstation enbart utgör en s. k. programtransport
som inte är avsedd för direkt mottagning av allmänheten. En sådan sändning
utgör därför inte ett sådant ”radioprogram i rundradiosändning” som får
sändas vidare enligt 5 § tredje stycket radiolagen. Häri föreskrivs att
radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på
centralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till
mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Det finns enligt propositionen ytterligare en väg att genomföra den
åsyftade regleringen, nämligen genom en ändring i radiolagen varigenom det
föreskrevs bl. a. att bestämmelser i 6 och 7 §§ - som innehåller reglerna om
bl. a. opartiskhet och saklighet samt om radionämnden-inte skulle tillämpas
för denna verksamhet. Med hänvisning till massmediekommitténs uppdrag
förordas att regleringen sker i en särskild, tidsbegränsad lag.

Frågan om ansvar för kabeloperatör som återutsänder ett utländskt
TV-program får enligt propositionen bedömas enligt de allmänna straff- och
skadeståndsrättsliga reglerna. Radioansvarighetslagen gäller alltså inte för
dessa sändningar. De omfattas heller inte av radionämndens granskning.

Upphovsrättsliga frågor berörs inte av förslaget. I propositionen framhålls
att den som får tillstånd att bedriva särskild trådsändning svarar själv i
förekommande fall för att han har löst rättighetsfrågoma.

Enligt propositionen bör regeringen kunna bevilja även andra intressenter
än de som företräder försöket i Lund tillstånd till distribution i kabelnät av
program från kommunikationssatelliter i de fall då det är fråga om sådan
verksamhet som kan förväntas kunna tjäna som underlag för massmediekommitténs
arbete eller när regering och riksdag skall fatta beslut med
anledning av kommitténs förslag.

Motionerna

I motion 1983/84:582 (c) föreslås en ändring av 5 § radiolagen som innebär
att vidarebefordran av sändning som mottagits från satellit i fast trafik skulle
bli tillåten.

I motiveringen till förslaget anför motionärerna att lagstiftningen inte är
anpassad till den nya tekniska situationen. De ifrågasätter bedömningen i
propositionen att det skulle krävas avancerad och dyrbar utrustning för att ta
emot signaler från kommunikationssatelliter. Det kan komma att finnas ett
betydande intresse hos många fastighetsägare, hyresgäster och bostadsföreningar
att komplettera redan befintliga centralantennanläggningar med en
parabolantenn och omvandlare, sägs det. Antalet dispensansökningar hos

KrU 1983/84:1 y

3

regeringen kan därför bli mycket stort.

Motionärerna anför vidare bl. a. följande.

Den svenska grundlagens principer om yttrande- och informationsfrihet
torde närmast ge stöd för en strävan att så enkelt som möjligt ge så stor publik
som möjligt förutsättningar att ta del av ett internationellt TV-utbud. Det
förhållandet att detta sker genom utnyttjande av satellitförbindelser som
ursprungligen avsetts för andra ändamål får enligt vår mening inte lägga
hinder i vägen för största möjliga informationsfrihet. Det faktum att Eutelsat
Council (sammanslutning av teleförvaltningarna i Europa som äger
ECS-satelliterna) nyligen har beslutat att det ej skall krävas kryptering av de
sändningar som förmedlas via satelliterna styrker ytterligare vår bedömning
att internationell praxis har utvecklats på sådant sätt att dessa sändningar är
att betrakta som riktade till en bred allmänhet. Vi vill för vår del redan nu ge
den rättsliga regleringen av dessa frågor en sådan utformning att mottagning
och vidarebefordran, i exempelvis centralantennanläggningar, klart och
entydigt blir tillåten.

I motion 1983/84:938 (fp) uttalas att det är absurt att ett land som
värdesätter informations- och yttrandefrihet förbjuder vidarespridning av
radio- och TV-program som har tagits emot via kommunikationssatelliter.
Motionärerna önskar att massmediekommittén i tilläggsdirektiv skall få i
uppdrag att utarbeta ett förslag som bygger på principen om helt fri
vidarespridning av program från kommunikationssatelliter.

De villkor som anges i propositionen för att tillstånd att distribuera
program från kommunikationssatelliter i kabelnät skall kunna ges är alltför
snäva. Motionärerna menar att propositionen i detta hänseende är ett uttryck
för socialdemokratisk förmyndarmentalitet på radio- och TV-området.
Riksdagen bör i stället uttala att regeringen bör bevilja tillstånd till
vidarespridning i alla de fall där inte synnerligen starka skäl -1, ex. att andra
sändningar påtagligt störs - talar däremot, säger de.

Vissa uppgifter om lokala TV-sändningar m. m.

Lokala kabel-TV-sändningar har förekommit sedan början av 1960-talet.
Beträffande tidigare och nu aktuella sändningar kan här redovisas följande.

Det kommersiella bolaget Informations TV AB startade 1961
kabel-TV-verksamhet i kvarteret Kronprinsen i Malmö. Verksamheten
bedrivs enligt en övergångsbestämmelse till radiolagen (1966:755) enligt
vilken verksamhet för trådsändning som påbörjats före den 1 november 1966
och som drivs vid lagens ikraftträdande (den 1 juli 1967) får drivas även
därefter i samma omfattning som den hade den 31 oktober 1966. Bolaget
sänder egenproducerade program en gång i veckan samt från den sovjetiska
satelliten Horizont mottagna program över centralantennanläggningen till ca
1000 hushåll. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom reklaminslag.

TRU-kommittén (TRU II) bedrev tillsammans med Sveriges Radio och
Kiruna kommun i två omgångar under 1974 och 1975 försök med kabel-TV i

KrU 1983/84:1 y

4

Kiruna. Försöket omfattade ca 17 000 hushåll samt ett antal institutioner och
skolor och finansierades med medel från kommunen. Sveriges Radio och
kommittén.

Inom ramen för närradiokommitténs arbete startades två försök med
när-TV, nämligen i Annedal i Göteborg och Grantorp i Huddinge.
Verksamheten i Annedal lades ner efter ca sex månader. I Grantorp pågår
fortfarande försöket. Verksamheten är helt beroende av att kommunen ger
bidrag och att Kaggeholms folkhögskola medverkar.

Programsändningar över kabel har även förekommit i vissa andra
bostadsområden, bl. a. i Skönstaholm och Mörbylund.

I Lund försiggår som framgår av propositionen ett försök med kabelsänd
radio och TV. Förutom sändningar från Sveriges television (SVT)
vidaresänds Danmarks Radios sändningar samt radio- och TV-program från
de båda tyska staterna. Vissa lokalt producerade program avses att sändas
inom ramen för SVT:s sändningstillstånd.

I Göteborg har SVT i december 1983 medgett att de allmännyttiga
bostadsföretagen i Göteborg, AB Göteborgshem, Göteborgs Stads Bostads
AB samt Familjebostäder i Göteborg AB, får inleda en tidsbegränsad
försöksverksamhet med kabel-TV inom ramen för SVT:s sändningstillstånd.
Avsikten är att vidaresända svenska, danska och norska program samt
lokalinformation.

I februari 1984 har SVT beslutat att försöksverksamhet med lokala
sändningar får starta inom ramen för SVT:s sändningsrätt i Sundsvall och i
Upplands Väsby.

Enligt vad utskottet inhämtat har hittills fyra ansökningar om
vidaresändning i kabel av program från kommunikationssatellit inkommit till
utbildningsdepartementet.

Utskottet

Regeringens förslag kritiseras i de båda motioner som väckts med
anledning av proposition 1983/84:91. I motion 1983/84:582 (c) föreslås att 5 §
radiolagen ändras så att vidarebefordran av sändning från satellit i fast trafik
blir tillåten utan någon särskild prövning. Enligt ett förslag i motion
1983/84:938 (fp) bör regeringen bevilja tillstånd till distribution i kabelnät om
inte synnerligen starka skäl talar däremot.

Utskottet har i det föregående ingående redogjort för förslagen i
propositionen. Ett viktigt motiv för försöksverksamheten med kabeldistribution
av TV-program från kommunikationssatelliter - i vilka reklaminslag
förekommer - är att ge massmediekommittén ett mera realistiskt underlag
för kommande bedömningar. Vissa frågor om upphovsrätt och yttrandefrihet
ingår i kommitténs uppdrag. Även i dessa hänseenden kan
försöksverksamheten komma att ge väsentliga erfarenheter. För statsmakternas
kommande ställningstagande såväl i massmediefrågor som till frågor

KrU 1983/84:1 y

5

rörande yttrandefrihet kan försöksverksamheten bli av stort värde.

Utskottet tillstyrker därför att lagstiftning kommer till stånd som ger
möjlighet till försöksverksamhet med kabeldistribution av TV-program från
kommunikationssatellit.

Med hänsyn till att massmediekommittén avser att lägga fram sitt förslag
hösten 1984 och att ett regeringsförslag på grundval härav har aviserats redan
till nästa år är det enligt utskottets mening befogat att regleringen sker i en
särskild lag som görs tidsbegränsad.

Med anledning av önskemålen i motionerna vill utskottet erinra om att
mottagning av signaler från kommunikationssatelliter regleras genom det
internationella radioreglementet. Beträffande vidarespridning av program
från satelliter är viss tillståndsprövning nödvändig bl. a. av tekniska skäl. På
grund härav kan vidarespridning av program enligt utskottets mening inte
släppas helt fri. Det är dock önskvärt att försöksverksamheten får en sådan
bredd att ett relevant beslutsunderlag kan utarbetas.

I motion 938 yrkas att massmediekommittén skulle få i uppdrag att
utarbeta ett förslag som bygger på principen om helt fri vidarespridning av
program från kommunikationssatelliter. Vad utskottet anfört i det
föregående visar att det finns skäl som talar mot införandet av en sådan helt
fri sändnings- eller spridningsrätt. Det pågående utredningsarbetet - vars
resultat är avsett att bygga bl. a. på försök med mottagning av
satellitsändningar - bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

Stockholm den 21 februari 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Tyra Johansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s), Lars
Hjertén (m) och Kerstin Anér (fp).

Avvikande mening

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson
(c), Gunnel Liljegren (m). Lars Hjertén (m) och Kerstin Anér (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med anledning” och slutar
”därför motionsyrkandet” bort har följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas inställning till frågan om rätt till
vidarespridning av program från satelliter, nämligen att så många som
möjligt i vårt land bör ges tillfälle att ta del av det internationella TV-utbudet.

KrU 1983/84:1 y

6

Viss tillståndsprövning kan dock komma att bli nödvändig av tekniska skäl.

Utgångspunkten vid prövningar av tillstånd till vidarespridning bör enligt
utskottets mening vara en frihetlig linje - sådana tillstånd bör alltså ges i alla
de fall där inte synnerligen starka skäl talar däremot.

I motion 938 yrkas att massmediekommittén skall få i uppdrag att utarbeta
ett förslag som bygger på principen om fri vidarespridning av program från
kommunikationssatelliter. Vad utskottet anfört i det föregående talar för att
massmediekommitténs arbete ges en sådan inriktning som motionärerna
förespråkar.

Sammanfattningsvis föreslår kulturutskottet att konstitutionsutskottet gör
ett uttalande i enlighet med vad kulturutskottet har anfört med anledning av
motionerna 582 och 938.

mlnab/gotab Stockholm 1984 77934