yttr 1983/84 juu1y y
Yttrande 1983/84:juu1y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Justitieutskottets yttrande
1983/84:1 y
om kostnader för polisbevakning av kärnkraftverk
Till näringsutskottet
Inledning
Näringsutskottet har berett justitieutskottet tillfälle att avge yttrande över
motion 1983/84:1026 av Elving Andersson m.fl. (c) om kostnaderna för
polisens insatser för att skydda kärnkraftverk.
I motionen hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande det polisiära
skyddet av kärnkraftverken och kostnaderna härför.
Motionärerna anför bl. a. att kärnkraftverken är mycket sårbara ur
säkerhetssynpunkt och kräver omfattande skyddsåtgärder. De polisiära
insatserna för att skydda kärnkraftverken bör enligt motionärernas mening
avgiftsbeläggas och betalas av anläggningarnas ägare.
Tidigare riksdagsbehandling
Näringsutskottet behandlade förra året i sitt av riksdagen godkända
betänkande NU 1982/83:33 en motion av samma innebörd som den nu
aktuella. Näringsutskottet uttalade därvid bl. a. att utskottet inte ansåg att
det fanns anledning att kärnkraftsföretagen skulle särbehandlas på sådant
sätt som motionärerna föreslog. Motionen avslogs.
Utskottet
En av polisens huvuduppgifter är att upprätthålla allmän ordning och
säkerhet för att därigenom förebygga och hindra brott samt att i övrigt
tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Avgiftsbeläggning av
polisens tjänster förekommer normalt inte. Ett undantag härifrån har dock
länge funnits i fråga om ordningshållning genom polispersonal vid offentliga
tillställningar.
Riksdagen har i 1981 års principbeslut om polisens uppgifter, utbildning
och organisation m. m. ställt sig bakom tanken på att avgiftsbeläggning av
polisbevakning utvidgas till att gälla andra områden (prop. 1980/81:13 s. 42,
JuU 24, rskr 210). En förutsättning för att avgift skall få tas ut bör enligt
riksdagens beslut vara att fråga är om uppgifter som i praktiken har utpräglad
karaktär av service åt enskilda personer eller företag och som förekommer i
en viss ganska regelbunden omfattning. Det uttalades vidare att avgiftsbeläggningen
emellertid inte får innebära att ersättning fordras för det skydd till
1 Riksdagen 1983184. 7sami. Nr 1 y
JuU 1983/84:1 y
2
liv och egendom som var och en har rätt att kräva av polisen. Den bör heller
inte, sades det, utformas på ett sådant sätt att den medför negativa effekter
för allmänhetens benägenhet att vidta brottsförebyggande åtgärder.
De tjänster, för vilka ersättning för polisbevakning får tas ut, anges i
förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning
av larmanläggningar till polisen. Ersättning skall betalas för ordningshållningen
vid offentliga tillställningar som anordnas i vinningssyfte (dock inte av
ideell förening), för polisbevakningen vid långa, breda eller tunga vägtransporter
och vid värdetransporter samt i vissa fall i fråga om larmanläggningar.
Förslag till lagstiftning om avgiftsbeläggning av bl. a. polistjänster i visst
särskilt fall avseende trafikservice har nyligen förelagts riksdagen (prop.
1983/84:173).
Vad gäller polisens kostnader för bevakning m. m. vid kärnkraftverk kan
följande sägas.
De polisdistrikt inom vilka kärnkraftverk är belägna är Lunds, Varbergs,
Oskarshamns och Tierps polisdistrikt. Dessa polisdistrikt har fr. o.m.
budgetåret 1981/821, o. m. budgetåret 1983/84 tillförts särskild utrustning för
sammanlagt ca 5 milj. kr. Denna består av bl. a. sambandsutrustning,
utrustning för strålskydd och förstärkningsvapen.
Rikspolisstyrelsen har anordnat utbildning av polismän inom de län där
kärnkraftverken är belägna. Utbildningen, som inte bara är inriktad på
skydd av kärnkraftverk utan även innehåller ett betydande mått av reguljära
utbildningsmoment, har de senaste tre budgetåren kostat drygt 100 000 kr.
om året.
Enligt justitieutskottets mening saknas det anledning till annat principiellt
ställningstagande i fråga om avgiftsbeläggning av polisbevakning än det
riksdagen uttalade sig för år 1981. Något utrymme för att med denna
utgångspunkt införa ett särskilt kostnadsansvar för polisens uppgifter med
anknytning till just kärnkraftverk finns enligt utskottets uppfattning inte.
Justitieutskottet anser därför att näringsutskottet bör avstyrka bifall till
motionen.
Stockholm den 10 april 1984
På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD
Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Arne
Nygren (s), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge
Klöver (s), Gunilla André (c), Karl-Gustaf Mathsson (s), Ulla-Britt Åbark
(s), Sven Munke (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Hans Göran Franck
(s), Inger Wickzén (m) och Elving Andersson (c).
JuU 1983/84:1 y
3
Avvikande mening
Gunilla André (c) och Elving Andersson (c) anser att utskottets yttrande
fr. o. m. orden ”Enligt justitieutskottets” bort ha följande lydelse:
Kärnkraftverken är mycket speciella anläggningar som kräver särskilda
säkerhetsåtgärder från polisens sida. Självfallet kan det inte godtas att
polisbevakningen vid kärnkraftverken av statsfinansiella skäl minskas under
den nivå som motiveras av anläggningarnas särskilda farlighet och sårbarhet
inför haverier och angrepp av olika slag. Det är enligt justitieutskottets
mening väl förenligt med riksdagens principiella ställningstagande i fråga om
avgiftsbeläggning av polisbevakning att låta kärnkraftverkens ägare betala
de kostnader som polisinsatserna vid kärnkraftsanläggningarna förorsakar.
Till stöd för detta synsätt vill utskottet också peka på regeringens förslag i
proposition 1983/84:173 om att ta ut avgifter från SAS för bl. a. polisens
kostnader vid SAS blivande flygpassagerarterminal i Malmö för kontroll av
passagerare till och från Kastrups flygplats i Danmark. Justitieutskottet anser
på anförda skäl att näringsutskottet bör tillstyrka bifall till motionen.
minmb/gotab 78391 Stockholm 1984
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.