yttr 1983/84 föu1y y

Yttrande 1983/84:föu1y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

FöU 1983/84:1 y

Försvarsutskottets yttrande
1983/84:1 y

över motion 1983/84:33 om särskilda sysselsättningsåtgärder för
budgetåret 1983/84

Till arbetsmarknadsutskottet

Efter samråd med arbetsmarknadsutskottet har försvarsutskottet beslutat
att med eget yttrande till arbetsmarknadsutskottet överlämna motion
1983/84:33 (s). Den har väckts med anledning av proposition 1983/84:26 om
särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84. Motionen har
hänvisats till försvarsutskottet medan propositionen behandlas av arbetsmarknadsutskottet.

Enligt nuvarande ordning registrerar nämnden för vapenfriutbildning
(NVU) den som vapenfrinämnden har medgivit vapenfri tjänst. NVU
placerar därefter i samråd med berörda myndigheter m. fl. den vapenfrie till
utbildning. Härvid gäller att den vapenfrie skall fullgöra tjänst i en
verksamhet som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig.
Tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller landstingskommunal
myndighet eller hos sådan förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.
Vissa statliga myndigheter, däribland civilförsvarsstyreisen, är skyldiga att
anordna vapenfri tjänst inom sitt verksamhetsområde.

Tjänstgöringstiden för vapenfri tjänstepliktig är 420 dagar. Under tjänstgöringen
skall han få en effektiv och ändamålsenlig utbildning för det slag av
tjänstgöring som han skall fullgöra.

Medel för förmåner till tjänstgörande vapenfria tas upp på ett särskilt
anslag under tionde huvudtiteln. Regeringen föreskriver årligen ett högsta
antal tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga.

Under en lång följd av år har de som medgivits vapenfri tjänst varit fler än
som kunnat utbildas. F. n. finns därför ca 4 300 vapenfria tjänstepliktiga
registrerade i väntan på fullständig grundutbildning. Denna balans, som vid
utgången av budgetåret 1984/85 beräknas ha ökat till 5 000, anser NVU - som
har lämnat synpunkter i ärendet - vara för stor. I anslagsframställningen för
budgetåret 1984/85 presenterar nämnden en plan för att till början av
budgetåret 1989/90 minska balansen till 3 000.

Inom civilförsvaret utbildas vapenfria tjänstepliktiga antingen genom s. k.
långtidsutbildning eller genom korttidsutbildning. Långtidsutbildningen
innebär f. n. att den vapenfrie ges en kvalificerad civilförsvarsutbildning om i
allmänhet 6-14 veckor, följd av praktiktjänst med nära anknytning till den
avsedda krigsplaceringen inom civilförsvaret. Innevarande budgetår utbildas
omkring 100 vapenfria, de flesta befälsuttagna, på detta sätt.

Flertalet vapenfria fullgör huvuddelen av tjänstetiden på annat håll än

1 Riksdagen 1983184.10 sami Nrl y

FöU 1983/84:1 y

2

inom civilförsvaret. Om sådan utbildning inte leder till krigsplacering ges de
också en s. k. korttidsutbildning om 2-6 veckor inom civilförsvaret. Även
vapenfria som helt eller till stor del har fullgjort sin värnpliktsutbildning ges
sådan utbildning. Genom korttidsutbildning öppnas möjlighet att krigsplacera
inom civilförsvaret. Innevarande budgetår beräknas 1 700 vapenfria få
korttidsutbildning.

I motionen förordas en utökning av vapenfriutbildningen inom civilförsvaret
i syfte att motverka arbetslösheten samtidigt som man minskar kön av
vapenfria tjänstepliktiga som inte har påbörjat sin tjänstgöring.

NVU biträder tanken på en utökad vapenfriutbildning inom civilförsvaret.
För detta fordras, anför nämnden, såväl utökade ekonomiska förutsättningar
som planeringstid i enlighet med nämndens långtidsbedömning i anslagsframställningen.
Enligt NVU:s bedömning skulle nu högst 200 av de
vapenfria som väntar på grundutbildning kunna omfördelas för en tillfälligt
ökad långtidsutbildning inom civilförsvaret.

Enligt vad utskottet inhämtat har man inom regeringskansliet i samband
med utarbetandet av den nu aktuella propositionen prövat och förkastat ett
förslag från civilförsvarsstyrelsen att öka antalet utbildningsplatser för
långtidsutbildning inom civilförsvaret med 200 innevarande budgetår och
500-600 budgetåret 1984/85 i syfte att skapa sysselsättning för arbetslösa
vapenfria tjänstepliktiga.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit önskvärdheten att öka
möjligheterna att placera de vapenfria tjänstepliktiga till utbildning och
tjänstgöring (FöU 1977/78:28 s. 19 och 1982/83:3 s. 5. Nuvarande balans är
inte godtagbar. Utskottet ser med tillfredsställelse att NVU har upprättat en
långsiktig plan för att nedbringa denna.

Motionärerna har föreslagit en ökning av antalet utbildningsplatser inom
civilförsvaret för vapenfria, i syfte att skapa sysselsättning åt arbetslös
ungdom under innevarande budgetår. Den utbildning som kan komma i
fråga är långtidsutbildning. En utökad sådan kräver enligt vad utskottet har
inhämtat bl. a. fler lärare inom civilförsvaret. Ett sådant resurstillskott borde
stå i överensstämmelse med den långsiktiga utbildningsplanering som prövas
av statsmakterna. Härtill kommer att en forcerad långtidsutbildning av allt
att döma inte hinner ge någon sysselsättningseffekt under innevarande
budgetår.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen inte bör bifallas. De
åtgärder och resurstillskott som kan komma att krävas för att minska den kö
av vapenfria som får vänta alltför länge på att påbörja sin grundutbildning
bör riksdagen ta ställning till i samband med kommande budgetprövningar.

Stockholm den 15 november 1983

På försvarsutskottets vägnar
ROLAND BRÄNNSTRÖM

FöU 1983/84:1 y

3

Närvarande: Roland Brännström (s), Gunnar Björk i Gävle (c). Åke
Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s), Olle Aulin (m). Ulla
Ekelund (c). Holger Bergman (s). Mats Olsson (s), Inge Carlsson (s), Ingvar
Björk (s), Iréne Vestlund (s), Anita Wermelin (m), Alvar Gunnarsson (m)
och Hugo Bergdahl (fp).

minab/gotab Stockholm 1983 77171

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.