yttr 1983/84 fiu3y y

Yttrande 1983/84:fiu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

FiU 1983/84:3 y

Finansutskottets yttrande
1983/84:3 y

över proposition 1983/84:92 om avtalsvillkor mellan näringsidkare,
såvitt avser offentlig upphandling

Till lagutskottet

Lagutskottet har den 21 februari 1984 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:92 om avtalsvillkor mellan
näringsidkare och motionerna 1983/84:2543-2545, såvitt avser frågan om
offentlig upphandling skall omfattas av den föreslagna lagstiftningen.

I propositionen lägger föredragande statsrådet Sten Wickbom fram ett
förslag till lag om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Innebörden av lagförslaget
är att näringsidkare som ställer upp oskäliga villkor kan förbjudas av
marknadsdomstolen att i fortsättningen använda villkoret i liknande fall.
Lagen avses inte gälla upphandling för statens eller kommuners räkning i
andra fall än när upphandlingen utgör ett led i näringsverksamhet. Enligt
föredraganden har det inte närmare utretts vad det skulle få för praktiska
konsekvenser om lagen görs generellt tillämplig på avtalsvillkor som ställs
uppvid upphandling för offentliga ändamål. Föredraganden tillägger att den
offentliga upphandlingen redan sker under insyn och kontroll från det
allmännas sida och att de principer som den föreslagna lagen vilar på
naturligtvis kan förutsättas få genomslag vid sådan upphandling, även om
lagen inte görs direkt tillämplig i andra fall än när det är fråga om
näringsverksamhet.

I motion 2543 uttrycks en i princip positiv inställning till att propositionens
förslag genomförs, men motionärerna anser att även den offentliga upphandlingen
bör omfattas av lagstiftningen. I motionerna 2544 och 2545 är man
negativ till att frågan över huvud taget blir föremål för lagstiftning. Skulle
riksdagen emellertid anse att så bör bli fallet anser motionärerna att lagen
också bör kunna tillämpas på den offentliga upphandlingen även när den inte
utgör ett led i näringsverksamhet. I motion 2544 säger sig motionärerna
emellertid kunna acceptera föredragandens uppfattning att konsekvenserna
av en sådan vidgning av tillämpningsområdet inte är tillräckligt utredda. En
sådan utredning bör därför enligt motionärerna göras innan riksdagen på nytt
föreläggs ett förslag.

Utskottet delar lagrådets uppfattning att av likformighetsskäl och för att
undvika tillämpningssvårigheter bör lagstiftningen om förstärkt skydd mot
oskäliga avtalsvillkor göras tillämplig inom alla områden där avtal om sådana
kan komma i fråga.

Det framgår emellertid av utredningen och propositionen att konsekven -

1 Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 3 v

FiU 1983/84:3 y

2

serna av att låta så ske inte har närmare utretts. Det har således inte
klargjorts på vilket sätt den föreslagna lagregleringen kan komma i strid med
den kommunala demokratin och självbestämmanderätten eller om det över
huvud taget finns behov att reglera frågan för den offentliga verksamheten.
Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att nu tillstyrka att den
föreslagna nya lagen görs tillämplig även för upphandlingen för offentliga
ändamål. Utskottet ser däremot inte från sina utgångspunkter några skäl att
motsätta sig att frågan närmare utreds, om lagutskottet vid sin prövning
skulle finna att frågan om en reglering av avtal mellan näringsidkare bör bli
föremål för lagstiftning.

Stockholm den 20 mars 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s). Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s). Hugo Hegelund
(m), Ove Eriksson (m), Anders Andersson (m), Hans Petersson i Hallstahammar
(vpk) och Kenth Skårvik (fp).

Avvikande meningar

1. Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland (m). Ove Eriksson (m), Anders
Andersson (m) och Kenth Skårvik (fp) anser att den del av utskottets
yttrandesom pås. 1 börjar med ”Utskottet delar” och pås. 2 slutar med ”för
lagstiftning” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det inte något motiv för att lagreglera
avtalsvillkor mellan näringsidkare. Friheten att ingå avtal med för de
avtalsslutande parterna önskat innehåll är en omistlig del av en marknadsekonomi.
Utskottet avstyrker således från sina utgångspunkter att frågan om
avtalsvillkor mellan näringsidkare görs till föremål för lagstiftning.

Skulle lagutskottet vid sin behandling av förslaget i motsats till finansutskottet
tillstyrka att lagen antas av riksdagen, anser inte utskottet från sina
utgångspunkter att det föreligger några principiella hinder för att låta den
tilltänkta regleringen bli tillämplig även på avtalsvillkor som används av
staten och kommunerna där det inte är fråga om näringsverksamhet.

Utskottet delar lagrådets uppfattning att av likformighetsskäl och för att
undvika tillämpningssvårigheter bör lagstiftningen om förstärkt skydd mot
oskäliga avtalsvillkor göras tillämplig inom alla områden där avtal om sådana
kan komma i fråga.

FiU 1983/84:3 y

3

2. Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 1 börjar med ”Det framgår” och på s. 2 slutar med ”för
lagstiftning” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker därför från sina utgångspunkter att den föreslagna
lagstiftningen även skall gälla villkor som ställts upp mot näringsidkare vid
upphandlingen för offentligt ändamål.

minab/gotab 78232 Stockholm 1984

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.