yttr 1983/84 fiu2y y

Yttrande 1983/84:fiu2y

FiU 1983/84:2 y

Finansutskottets yttrande
1983/84:2 y

över proposition 1983/84:90 om ändrade former för finansiering av
bostadslån m. m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 8 februari 1984 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:90 om ändrade former för
finansiering av bostadslån m. m. jämte motionerna 1983/84:513,1063,1972,
2008 och 2407.

I propositionen föreslås att de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen
skall lånas upp direkt för detta ändamål på den prioriterade
kreditmarknaden. Härigenom avlastas statsbudgeten utgifterna för den
nuvarande bostadslångivningen.

I valet mellan att överföra den statliga bostadslångivningen till de
bottenlåneinstitut som finns på marknaden, dvs. stadshypoteksinstitutionen,
Spintab och BOFAB, och behålla nuvarande system men lägga upplåningen
av de medel som behövs för utlåningen utanför statsbudgeten på ett statsägt
kreditaktiebolag förordar föredraganden - statsrådet Hans Gustafsson - den
senare formen. Skälet härför är att när det gäller finansieringen av
nybyggnad och ombyggnad av bostäder är åtgärdernas omfattning i väsentliga
delar en följd av samhällets standardkrav. Regler för bostadslån och
räntebidrag är av avgörande betydelse både för byggande och boende. Det är
därför enligt föredragandens mening viktigt att staten får möjligheter att
direkt styra utlåningen. En indirekt styrning, t. ex. genom villkor för
kreditgarantier ställda till bottenlåneinstituten, kan enligt föredragandens
mening ha brister i fråga om effektivitet och även orsaka administrativa
problem i samband med kontrollen av uppställda villkor. Det finns därför
inte skäl att ändra nuvarande ansvarsfördelning mellan staten och de tre
bottenlåneinstituten.

Föredraganden ser inte heller skäl att genomföra en s. k. fullständig
finansiering. De marginella administrativa fördelar som eventuellt skulle
uppkomma i ett sådant system saknar betydelse i förhållande till de
kreditpolitiska svårigheterna och till de betydande störningar som skulle bli
följden av ändrade institutionella förhållanden, anför föredraganden.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår föredraganden
att ett särskilt statsägt kreditinstitut skapas för att låna upp de medel som
behövs för utlåning genom bostadsverket. Avsikten är att bostadsverkets
organ skall sköta låneprövningen och förvaltningen av lån för kreditinstitutets
räkning. Någon särskild subventionering skall inte ske genom institutets
försorg.

I en särskild bilaga till propositionen tar statsrådet Kjell-Olof Feldt upp
1 Riksdagen 1983/84.5sami. Nr2y

FiU 1983/84:2 y

2

vissa frågor om bildandet av det särskilda kreditinstitutet som avses ha hand
om upplåningen. Det gäller bl. a. frågor om upplåningsrätt, eget kapital,
garantifond, organisation och genomförande. Bolaget bör enligt föredraganden
inrättas under år 1984. Bolaget skall svara för den kapitalanskaffning
som behövs för utbetalning av bostadslån fr. o. m. den 1 juli 1985.

Utskottet vill för sin del framhålla att statens roll på kapitalmarknaden är en
annan än den som gäller för övriga parter. Samtidigt som staten agerar som
låntagare har staten också det övergripande ansvaret för att kreditpolitiken
samordnas med den ekonomiska politiken i övrigt. För staten gäller det
således att finansiera sitt eget utgiftsöverskott på marknaden utan att det
leder till allvarligt men för övriga låntagares möjligheter att finansiera rimliga
reala resursanspråk. Statens roll är också unik därigenom att den kan
fastställa sina egna villkor för upplåningen med de begränsningar som
övergripande samhällsekonomiska hänsyn innebär. Statens egen upplåning
och bostadsbyggandets kapitalbehov har givits en prioriterad ställning på
kreditmarknaden.

Förslaget i propositionen innebär att bostadslångivningen, som hittills
skett över statsbudgeten, ersätts med en upplåning direkt för detta ändamål
på den prioriterade kreditmarknaden. Det innebär i sig inte att utrymmet på
kreditmarknaden för vare sig den statliga upplåningen eller bostadsfinansieringen
förändras. Det medför som utskottet ser det likväl en renodling av
finansieringsbilden genom att respektive sektor kommer att svara för sin
egen upplåning, vilket ger en riktigare bild av kapitalmarknadsanspråken.
Bostadssektorns kapitalmarknadsbehov kommer inte i samma utsträckning
som hittills att tillgodoses genom statsupplåning. Detta bör enligt utskottet
leda till att kapitalmarknadens funktionssätt förbättras. Det bör bli lättare att
mobilisera långfristigt kapital. Återflödet av krediter kommer i den takt
amorteringsvillkoren medger att kunna användas till ny utlåning.

Utskottet vill också framhålla vad riksgäldsfullmäktige vid flera tillfällen
har anfört. Genom att bryta ut bostadslångivningen ur statsbudgeten blir
budgetunderskottet mer rättvisande vid internationella jämförelser. I andra
länder brukar långivning inte redovisas över statsbudgeten. Fullmäktige
anser att det är en fördel vid presentationen av Sverige som låntagare
utomlands om budgetunderskottet redovisas mer i enlighet med internationell
praxis.

Under en tämligen lång övergångsperiod kommer emellertid amorteringar
och räntebetalningar av den utestående lånestocken att redovisas som
inkomster på statsbudgeten. Därigenom blir den omedelbara effekten av en
utlyftning av bostadslångivningen en direkt budgetmässig förbättring.

Utskottet anser sammanfattningsvis att starka skäl talar för att utgifterna
för bostadslångivningen lyfts ut från statsbudgeten och tillstyrker från sina
utgångspunkter förslaget i proposition 90 i denna del.

FiU 1983/84:2 y

3

I propositionen föreslås att denna finansiering skall ombesörjas av ett av
staten helägt finansieringsinstitut. Detta förslag avstyrks i motion 2407. I
motionerna 513 och 1972 avstyrks propositionen i sin helhet. Motionärerna
begär att regeringen utarbetar ett förslag där hela bostadsfinansieringen
läggs på bottenlåneinstituten. I motion 1972 sägs att på sikt bör även den
generella subventioneringen av boendet över statsbudgeten avskaffas.
Motionärerna i de tre motionerna framhåller att genom en enhetlig
finansiering skulle en förenkling av långivningen och rationalisering av
bostadslåneadministrationen ske, som skulle vara positiv för låntagarna.

I motionerna 1063 (vpk) och 2008 anförs att starka skäl talar för
genomförande av en totalfinansiering av bostadsbyggandet genom ett statligt
kreditinstitut.

Det får ankomma på bostadsutskottet att närmare bedöma om bostadslångivningen
bör administreras av ett eller flera bostadsfinansieringsinstitut.

Stockholm den 15 mars 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Per-Axel
Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s),
Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s), Gerd Engman (s), Karin Flodström (s), Anders Andersson (m),
Ella Johnsson (c) och Kenth Skårvik (fp).

! I,: *

-i! A; '

- K* - : i’' l«j

1 ■ -.-•■IV i ;

. ; ; at.!

' • f;5! )T3!f:iJi

. : - : >1. i;1 -'»■

l!*lr 4' •- • t ■

: '•'! A. • V l

■ ■ i ■■■:■': -.'i .'<i: •„

.'fri *'!' *•' • • . ‘

j ' •• 1 .< I

isfc.j ■ ?!

minab/gotab 78193 Stockholm 1984