yttr 1983/84 au3y y (Yttrande 1983/84:au3y)

AU 1983/84:3 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1983/84:3 y

om lokaliseringen av en central inskrivningsmyndighet för företagsinteckning Till

lagutskottet

Lagutskottet har begärt arbetsmarknadsutskottets yttrande över proposition
1983/84:128 med förslag till lag om företagshypotek m. m. jämte
motionerna 1982/83: 1223, 1983/84:2193, 2746 och 2747, allt såvitt avser
frågan om lokalisering av en central inskrivningsmyndighet.

Arbetsmarknadsutskottet har inte funnit skäl till något särskilt uttalande
med anledning av motion 1982/83: 1223.

Sammanfattning

Regeringen föreslår i samband med en ny lag om företagshypotek att en
central inskrivningsmyndighet för företagsinteckning skall inrättas. Myndigheten
bör enligt förslaget knytas till Malmö tingsrätt. 1 tre motioner
förordas en förläggning till andra orter. Utskottet har uppmanats att yttra
sig över lokaliseringen.

Utskottet anser utifrån sina intressen att lokaliseringen av inskrivningsmyndigheten
bör ske i enlighet med de riktlinjer för decentralisering av
statlig verksamhet som en enig riksdag ställt sig bakom.

Propositionen

1 propositionen läggs fram ett förslag till lag om företagshypotek som
skall ersätta 1966 års lag om företagsinteckning. Förslaget innebär en
förstärkning av den säkerhetsrätt som företagsinteckningen utgör och
dessutom rent allmänt en modernisering av gällande regelsystem. Bland
nyheterna märks bl. a. att varje näringsidkare kan få inteckning i all sin
verksamhet i hela riket. s.k. riksinteckning. Det blir därmed inte längre
tillåtet att få inteckningar som begränsas till verksamhet i en eller flera
kommuner eller i ett eller liera län. dvs. regionala inteckningar.

En annan förändring är att handläggningen av ärenden om företagsinteckning
skall förläggas till en central inskrivningsmyndighet (CIM) där
inskrivningen skall ske med hjälp av automatisk databehandling. För inrättandet
av den nya myndigheten talar enligt propositionen rationaliseringssynpunkter
och rättssäkerhetsskäl.

I den nya lagen (4 kap. 2 §) fastslås att regeringen bestämmer vilken
myndighet som skall vara inskrivningsmyndighet. När det gäller lokalise1
Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 3 y

AU 1983/84:3 y

ringsfrågan anges i propositionen (s. 132) att det vid en samlad bedömning,
där de regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga aspekterna har getts
ökad tyngd, har befunnits att övervägande skäl talar för en förläggning till
Malmö.

I propositionen framhålls även att arbetet med de tekniska och organisatoriska
frågor som har föranletts av detta lagstiftningsärende har visat att
det knappast är möjligt att låta den föreslagna lagen träda i kraft som
ursprungligen var tänkt under år 1985. Med hänvisning härtill förordas den
1 januari 1986 som tidpunkt för ikraftträdandet.

Motionerna

Frågan om lokaliseringen av C1M har tagits upp i en motion från den
allmänna motionstiden och i två motioner föranledda av proposition 128.

Martin Olsson (c) framhåller i motion 2193 att förslaget om en lokalisering
av CIM till Malmö är förvånande och anmärkningsvärt från regionalpolitiska
synpunkter. I stället förordas att CIM knyts till Sundsvalls tingsrätt.
Som skäl härför anförs bl. a. att patentverkets bolagsbyrå är verksam i
Sundsvall, att kommunen har en omfattande dataverksamhet samt att det
förutom tingsrätt också finns hovrätt och kammarrätt i Sundsvall. I motionen
hänvisas också till det stora behovet av nya arbetstillfällen i kommunen.

1 motion 2746 av Sten-Ove Sundström (s) föreslås mot bakgrund av
riksdagens regionalpolitiska uttalanden att det vid prövningen av den nya
myndighetens lokalisering bör övervägas om en förläggning till Luleå.
Motionären hänvisar till bl. a. den stora förlusten av arbetstillfällen inom
industrin i kommunen under det senaste decenniet samt att Norrbotten har
den utan jämförelse största arbetslösheten i landet.

Martin Segerstedt m. fl. (s) vill i motion 2747 att den nya myndigheten
lokaliseras till Sundsvall. Motionärerna pekar på de samordningsvinster
som kan göras med patent verkets bolagsbyrå samt hänvisar till den juridiska
och datatekniska kompetens som finns i Sundsvall. I motionen hänvisas
även till den successiva förlust av arbetstillfällen som har kunnat noteras i
kommunen und er senare år varav en inte obetydlig del faller på den statliga
sektorn.

Vissa uppgifter i anslutning till lokaliseringsfrågan

Utredningen (Ju 1972:12) om företagsinteckning överlämnade i november
1981 sitt slutbetänkande (SOU 1981:76) Företagshypotek. Däri fanns
bl. a. ett förslag om inrättande av en central inskrivningsmyndighet (CIM)
utrustad med ADB-stöd. Utredningen avstod dock från att föreslå någon
särskild plats för CIM:s lokalisering. Det framhölls dock att det vore
lämpligast att (len nya myndigheten förläggs någonstans i Mellansverige. I

AU 1983/84:3 y

kostnadsberäkningarna utgicks från en förläggning på ett avstånd om 25
mil från Stockholm. Utredningen betonade dock att en förläggning till
Stockholms tingsrätt torde ställa sig billigast eftersom man där har betydligt
fler upplägg och handlägger betydligt fler ärenden angående företagsinteckning
än vid någon annan inskrivningsmyndighet. Därmed har man
också den största personalen för handläggning av sådana ärenden.

Av de remissinstanser som behandlade lokaliseringsfrågan var flertalet
positiva till en förläggning till Stockholms tingsrätt. Malmö tingsrätt ansåg
dock att man har samma förutsättningar som Stockholms tingsrätt att bli
säte för CIM.

Regeringen uppdrog i december 1982 åt domstolsverket att i samarbete
med statskontoret utreda de tekniska och organisatoriska frågor som föranleds
av ett genomförande av utredningens förslag. I uppdraget ingick
förutsättningen att CIM skulle förläggas till Stockholms tingsrätt och att
den nya lagstiftningen och det nya systemet skulle kunna boija tillämpas
den 1 januari 1985. Arbetsgruppen redovisade i september 1983 resultatet
av sitt arbete i en rapport med titeln Företagsinteckningar - handläggning
med datorstöd. I rapporten övervägdes bl. a. den lämpligaste tidpunkten
för att samtidigt genomföra lagändringen, organisationsförändringen och
datorstödet. Med hänsyn till den nödvändiga tidsåtgången för att genomföra
omläggningen och med särskild hänsyn till de höga säkerhetskrav som
ställs på ett företagsinteckningsregister med rättsverkan framhölls att omläggningen
kunde ske först den 1 juli 1985. I rapporten fanns även en plan
för hur den fortsatta utredningen av datorstödet borde bedrivas.

1 en lagrådsremiss med förslag till lag om företagshypotek m. m. den 15
september 1983 angavs beträffande lokaliseringen av CIM att den borde
förläggas till Stockholms tingsrätt. Som skäl angavs att både personalpolitiska
och statsfinansiella synpunkter talade härför.

Domstolsverket fick den 22 december 1983 regeringens uppdrag att i
samarbete med statskontoret fortsätta utredningsarbetet med systemkonstruktion
av datorstödet vid handläggningen av ärenden om företagsinteckning.
Myndigheterna skall också fortsätta utredningen av de tekniska
och organisatoriska frågor samt frågor rörande lokalplanering som föranleds
av ett genomförande av ADB-stödet. I uppdraget angavs att myndigheterna
i sitt uppdrag skall utgå ifrån att CIM förläggs till Malmö
tingsrätt. Utredningsarbetet skall redovisas senast den 30 april 1984.

I 1984 års budgetproposition (bil. 4) anfördes att förslaget om den nya
lagstiftningen om företagshypotek, som var föremål för lagrådets granskning
förutsatte att en central, ADB-stödd registermyndighet inrättades.
Avsikten angavs vara att denna skulle förläggas till Malmö tingsrätt.

AU 1983/84:3 y

Yttranden

Länsstyrelsen i Västernorrlands län och patent- och registreringsverket
har inkommit med yttranden angående lokaliseringen av den centrala
inskrivningsmyndigheten.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län pläderar för en knytning av den nya
myndigheten till patent- och registreringsverkets bolagsbyrå. Det är en
organisationsform som finns i England och som diskuteras i Finland. Som
skäl härför anges bl. a.:

1. Bolagsbyrån är en företagsregistreringsmyndighet och har goda förutsättningar
att hantera de aktuella registerfrågorna.

2. CIM kommer inledningsvis och i framtiden att vara beroende av
omfattande informationsöverföringar från bolagsbyrån.

3. Bolagsbyråns dator behöver endast en marginell uppgradering för att
klara CIM.

4. Omfattande juridisk sakkunskap finns inom bolagsbyrån och därutöver
i Sundsvalls kommun.

Den pågående rationaliseringen av bolagsbyrån kommer att medföra att
ett stort antal anställda, företrädesvis kvinnor, kommer att förlora sina
arbeten. Motsvarande sysselsättningsförluster kan väntas inom övriga
statliga myndigheter i Sundsvall. Omkring 600—700 anställda riskerar enligt
gjorda beräkningar att förlora sina nuvarande anställningar under 1980-talet. Till detta kan läggas effekterna av de allmänna besparingsåtgärderna.
Totalt kan ett sysselsättningsbortfall om ca 1 100 anställda väntas, vilket
motsvarar ca 15% av den statliga arbetsmarknaden i pendlingsregionen.

I skrivelsen hänvisas också till att Sundsvall/Timrå på senare år drabbats
av stagnation och hot om kraftigt försämrade arbetsmarknadsförhållanden.
Samtliga kommuner i Västernorrland beräknas komma att drabbas av
påtaglig tillbakagång i sysselsättning och befolkning under återstående
delen av 1980-talet.

Länsstyrelsen framhåller avslutningsvis att det finns såväl starka regionalpolitiska
som kostnads-, drift- och personalmässiga fördelar med en
lokalisering till Sundsvall.

Patent- och registreringsverket framhåller att praktiska skäl talar för att
CIM läggs i nära kontakt med bolagsregistret. Bolagsbyrån har ett datorsystem
i drift som innehåller en stor del av den grundinformation som
företagsinteckningsregistret behöver ha tillgång till. För att klara driften av
det nya registret krävs en måttlig uppgradering av den befintliga datorn.
Enligt verket skulle ett alternativ med CIM förlagd till bolagsbyrån bli
avsevärt billigare än vad fallet blir med propositionens förslag. Verket
anger även skäl för att registreringsverksamheten förläggs till bolagsbyrån.
Den nuvarande verksamheten ger bolagsbyrån en stor kompetens härför.
Här finns även en personalstruktur som är lämplig för verksamheten.
Bolagsbyrån kommer också att ställas inför stora övertalighetsproblem.

AU 1983/84:3 y

Med en överföring av C1M till bolagsbyrån skulle ca 25 anställda sorn blir
övertaliga under 1984/85 kunna beredas fortsatt sysselsättning utan större
utbildningsinsatser.

Utskottet

Enligt regeringens förslag skall en ny central inskrivningsmyndighet
(CIM) svara för handläggningen av all företagsinteckning i riket. Personalbehovet
beräknas till en juristtjänst (inskrivningsdomare) och 21 biträdestjänster,
varav 9 med beslutsfunktioner. Den nya myndigheten föreslås
knytas till Malmö tingsrätt. Enligt nu gällande organisation finns en inskrivningsmyndighet
i varje län. dvs. sammanlagt 24 inskrivningsmyndigheter
i landet. Varje myndighet leds av en inskrivningsdomare som till sin
hjälp har ett varierande antal biträden.

Utskottet får i fråga om den nya myndighetens lokalisering anföra följande.

Regionalpolitikens mål är att skapa förutsättningar för en balanserad
utveckling i landets olika delar och att ge människor tillgång till arbete,
service och en god miljö oavsett var de bor i landet. För att nå detta mål
behövs insatser på olika politikområden.

Den starka tillväxten som skett av sysselsättningen inom den offentliga
sektorn har ökat denna sektors betydelse för den regionala utvecklingen.
När det gäller den statliga delen av denna sektor är sysselsättningen av
olika skäl ojämnt fördelad över landet. Särskilt hög är den i Stockholmsregionen.
Detta förhållande har lett till att decentralisering av statlig verksamhet
har utvecklats till ett viktigt regionalpolitisk! instrument.

Decentralisering kan ske på två sätt. Ett är att delegera beslutsbefogenheter
och arbetsuppgifter från central till regional nivå och från regional till
lokal nivå. Ett annat sätt är att omlokalisera enheter, funktioner eller hela
verksamheter. Ett exempel på det senare är de stora omlokaliseringarna av
statlig verksamhet från Stockholmsområdet som beslöts i början av 1970-talet. Riksdagen har emellertid uttalat att en ny omlokalisering av det
slaget inte är aktuell. Statsmakterna har däremot betonat att det måste
finnas starka skäl för att lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholmsregionen.

Alltsedan det första beslutet år 1971 om utlokalisering av statlig verksamhet
från Stockholmsregionen har gällt att skogslänen och sydöstra
Sverige skall ges prioritet vid fortsatt omlokalisering och decentralisering.
I det regionalpolitiska beslutet år 1982 fastställdes följande prioriteringsordning
vid lokalisering av statlig verksamhet:

1. Skogslänen.

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Arbetsmarknadsutskottet har därefter, senast i april 1983, slagit fast att
man inte är beredd att göra några tillägg eller omkastningar i denna prioriteringsordning.

AU 1983/84:3 y

När det gäller lokaliseringen av C1M har utskottet att pröva frågan
främst från regionalpolitiska utgångspunkter. Vägledning bör därvid hämtas
från ovan redovisade principer för fortsatt decentralisering och omlokalisering
av statlig verksamhet. En bred enighet råder om denna inriktning
av politiken. Enligt utskottets mening fordras mycket starka skäl för
att dessa principer skall frångås.

Regeringen har vid sina överväganden om CIM:s lokalisering uppenbarligen
låtit andra motiv än de rent regionalpolitiska vara avgörande. I
förslaget i lagrådsremissen, som angav att CIM borde förläggas till Stockholms
tingsrätt, vägde personalpolitiska och statsfinansiella synpunkter
tyngst. När regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga aspekter i andra
omgången getts ökad vikt har valet blivit Malmö tingsrätt, som vid sidan av
Göteborgs tingsrätt är den näst största inskrivningsmyndigheten när det
gäller företagsinteckning. Även här har således personal- och kostnadsskäl
varit styrande. Utskottet har i och för sig förståelse för önskemålet att den
nya myndigheten skall kunna dra nytta av den personal och de kunskaper
om företagsinteckning som finns hos en större inskrivningsmyndighet.
Utskottet vill emellertid samtidigt peka på att Malmö tingsrätt i dag har ca
tre personer sysselsatta med inskrivning av företagsinteckningar. Motsvarande
personalstyrka på en mindre tingsrätt i exempelvis Härnösand eller
Luleå är en person. Den nya myndighet som skall inrättas kommer att
sysselsätta ett drygt 20-tal personer. Oberoende av vilken domstol som
väljs som säte för den nya myndigheten kommer det således att krävas ett
stort nytillskott av personal. Enligt utskottets mening kan därför dessa små
skillnader i tillgång på aktuella personalkategorier mellan olika tingsrätter
inte få vara avgörande för var CIM skall lokaliseras.

I propositionen framhålls att inrättandet av CIM inte kan antas komma
att försämra allmänhetens service. Personliga besök hos inskrivningsmyndigheten
är sällsynta. Myndighetens kontakter med allmänheten sker huvudsakligen
per post och telefon. Detta förhållande innebär enligt utskottets
mening att några särskilda hänsyn inte behöver tas till var den huvudsakliga
marknaden för verksamheten är belägen. Detta synsätt bekräftas
f. ö. av regeringens förslag om förläggning till Malmö och talar inte heller
emot andra orter, exempelvis i Norrlandslänen.

Som tidigare redovisats i detta yttrande pågår f. n. ett utredningsarbete
som gäller datorstödet vid handläggningen av ärenden om företagsinteckning
och som enligt direktiven utgår från att CIM förläggs till Malmö
tingsrätt. Utskottet beklagar att riksdagen fått möjlighet att pröva lokaliseringsfrågan
först när detta utredningsarbete är så gott som avslutat.
Samtidigt vill utskottet dock framhålla att huvuddelen av det utförda
arbetet torde vara av generell natur och möjligt att använda även vid
lokalisering till annan ort.

Sammanfattningsvis är det enligt utskottets mening viktigt att statsmakterna
tar till vara möjligheterna att vid beslut om lokalisering av statlig

AU 1983/84:3 y

verksamhet främja en bättre regional balans. Med utgångspunkt i de intressen
som utskottet har att företräda bör lokaliseringen av CIM således ske i
enlighet med de prioriteringar som riksdagen tidigare ställt sig bakom. '
Utskottet avstår från att peka ut någon särskild ort som mest lämplig för en
förläggning av CIM. Det bör ankomma på lagutskottet att enligt de riktlinjer
som här angivits ta slutlig ställning i lokaliseringsfrågan.

Stockholm den 3 maj 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Anders Högmark
(m), Bengt Wittbom (m), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav
Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg
(vpk), Sten Östlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Christer Skoog (s), Bo
Nilsson (s) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984